美参院外委会通过“台湾旅行法” 美教授：或给台湾带来危险

Pommern
polska: Pomorze
Historisk region
Vendland, vikingarnas namn p? Pommern
Vapen
Land	Tyskland  Polen
Huvudstad	Stettin
Geonames	3088388
Idag del av:	Mecklenburg-Vorpommern, V?stpommerns vojvodskap, Pommerns vojvodskap

F?r andra betydelser, se Pommern (olika betydelser).

百度 但是昨天中国队站在场上的队员，不是所有人都全力以赴。

Pommern (tyska och svenska), p? polska: Pomorze (ursprungligen "Po more": "vid havet"), ?r ett omr?de vid ?stersj?ns s?dra kust, ungef?r fr?n Mecklenburgbukten till Gdańskbukten. Under Medeltiden beboddes omr?det av slaviska folk, ben?mnda vender, och omr?det kallades av vikingarna f?r Vendland. Fr?n 1100-talet expanderade tyskar in i omr?det och dominerade det fram till andra v?rldskriget. En del av Pommern h?rde till Sverige under perioden 1648–1815 (Svenska Pommern). Sedan 1945 ?r Pommern delat mellan Tyskland och Polen.

Delomr?den

Tysk nomenklatur

P? tyska talas fr?n v?st till ?st om:

• Vorpommern ("fr?mre Pommern") i v?ster. St?rre delen ligger idag i f?rbundslandet Mecklenburg-Vorpommern, men ?ven Szczecin och de sedan 1945 polska omr?dena v?ster om Oders mynning r?knas historiskt till Vorpommern.
• Hinterpommern ("bortre Pommern") i ?ster, idag en del av norra Polen.
• Pommerellen ("lilla Pommern"), ?nnu l?ngre ?sterut, r?knas normalt inte till Pommern i tysk och svensk litteratur.

Polsk nomenklatur

P? polska talas fr?n v?st till ?st om:

• V?stpommern, idag innefattande de tyska delarna och V?stpommerns vojvodskap i nordv?stra Polen.
• ?stpommern, idag innefattande Pommerns vojvodskap och delar av Kujavien-Pommerns vojvodskap i norra Polen (dvs inklusive Pomerellen).

Naturgeografi

Kust vid Ahrenshoop i Pommern

Genom Oder och Stettiner Haff delas Pommern i Hinterpommern i ?ster och Vorpommern i v?ster. Omr?det n?rmast Mecklenburg kallas Neuvorpommern och omfattar den breda dalg?ng, som genomflyts av Recknitz mot norr och Trebel mot s?der.

Vor- och Hinterpommern ?r mycket olika med h?nsyn till kustbildning. Det senare har en j?mn kustlinje utan uddar och utan framf?r kusten liggande ?ar. Kusten best?r av en n?stan oavbruten rad av dyner fr?n Dievenow till Helhalv?n, och bakom dem ligger strandsj?ar, som ?r avsp?rrade fr?n havet, som Leba-, G?rder-, Vietzker-, Vitter-, Buckower-, Jamund-, Kamper- och Eiersberger-sj?arna.

Vorpommerns kust har ?ven dyner, till exempel p? Darss och Zingst, men omges d?remot i hela sin l?ngd av ?ar: Wollin, Usedom, Ruden, Greifswalder Oie, Rügen, Hiddensee, Zingst och Darss. Bakom dem g?r vikar djupt in i landet (s? kallade haff, bodden eller sund). Usedom och Wollin begr?nsar i norr Stettiner haff (798 km²) och begr?nsas sj?lva genom Oders tre mynningar: Peene, Swine och Dziwna. Till sin ytbildning ?r Vorpommern en l?gsl?tt med kullar, som knappt n?r h?jden 100 m, d?remot h?jer sig Jasmund (med toppen Piekberg) p? Rügen till 161 meter ?ver havet.

Hinterpommern ?r en sk?ldformig land?s, en del av den baltiska sj?plat?n, och n?r sin st?rsta h?jd p? gr?nsen mot vad som tidigare var Westpreussen (Schimmritzberg 256 m, Steinberg 234 m och Dombrovaberg 210 m). Det s?nker sig i s?der ned mot Note?dalen. En m?ngd sm? sj?ar, av vilka ingen n?r 20 km² i areal utom den isolerade, till Odersystemet h?rande Miedwie (36 km²), utflyter genom sm?rre floder till ?stersj?n. De st?rsta ?r Rega, Pars?ta, Wieprza, S?upia och ?eba.

Vorpommern har vida f?rre sj?ar, den st?rsta ?r Kummerower See (27 km2), som avflyter genom Peene. Andra floder h?r ?r gr?nsfloden Recknitz, Ucker samt Oder, vilken dock endast i sitt nedersta lopp tillh?r Pommern. Landet ?r rikt p? mossar (inalles 3 071 km²).

Till sin geologiska beskaffenhet ?r Pommern ?verv?gande en alluvialbildning, oavsett de alluviala sediment, som h?r och d?r f?rekomma, s?som mossar, dynsand, slam etcetera. Att diluvim vilar p? fast berggrund ?r sj?lvklart, dock har man ingenst?des genom djupborrningar n?tt ned till urberget, siluriska eller devoniska skikt. D?remot anses tillvaron av de m?nga saltk?llor, som unnas, bevisa f?rekomsten av dyas. Juran tr?der d?remot i dagen vid Dziwna och Ko?obrzeg. Kritformationen framtr?der p? Rügen (Jasmund, Arkona) och finnes ?ven p? fastlandet till en ber?knad tjocklek av 600 m under de diluviala lagren. Dessa senare ?r istidsbildningar och uppvisa mor?ner av olika slag, ?sar - p? Rügen kallade Schwedenschanze - samt ?r rika p? s? kallade erratiska block.

Historia

F?rhistorisk tid

F?r cirka 20 000 ?r sedan, under huvudfasen av den senaste nedisningen, Weichsel, n?dde ist?cket ?ver Pommern. F?r 10 000 ?r sedan hade klimatet blivit varmt nog f?r bos?ttning, och m?nniskor har levt i Pommern sedan dess.

Arkeologiska fynd visar p? en serie kulturyttringar i Pommern under f?rhistorisk tid, inklusive Erteb?llekulturen, Trattb?garkulturen och Sn?rkeramisk kultur. Den senare av dessa kan vara associerad med en keltisk befolkning i omr?det.

Antiken

Fr?n b?rjan av antiken, cirka 600 f.Kr., finns i v?stra Pommern arkeologiska fynd fr?n Jastorfkulturen, som troligen visar p? germansk bos?ttning i omr?det. Under den romerska perioden beskrivs hela Pommern som bebott av germanska stammar och Pommern kan betraktas som germanernas k?rnomr?de vid denna tid.

Vendland

Under perioden 500–1000 e.Kr., med b?rjan under Folkvandringstiden, expanderade slaviska folk in i omr?det fr?n ?ster och kom att dominera Pommern. Germanerna kallade kollektivt de inflyttade f?r "Wenden", ett namn med v?xlande begreppsomr?de. Nordborna i Skandinavien kallade dem vender och omr?det fick namnet ”Vendland” eller ”Venden”. Namnet ”Pommern” kommer d?remot fr?n vendernas eget namn ”Pomore”, som betydde ”det vid havet bel?gna”. Notera ocks? att slaverna sj?lva inte anv?nder begreppet vender utan har andra klassificeringar, t.ex. Polabiska slaver (polska: S?owianie po?abscy), dvs "slaver vid Labe/Elbe".

Till folkgrupperna i Vendland h?rde:

• Obotriter, levde l?ngst i v?ster och skildes fr?n saxarna av den frankiska bef?stningskedjan Limes Saxoniae i nuvarande Schleswig-Holstein.
• Liutizer, i v?stra Pommern.
• Raner, p? ?n Rügen.
• Kasjuber, l?ngst i ?ster, vid Gdańskbukten (Pomerellen), med det baltiska folket pruser som grannar i ?ster.
• Sorber, i s?dra Pommern.
• Heveller, i s?dra Pommern.

L?ngt bort i tiden n?mns i dessa trakter blomstrande handelsplatser, s?som Julin (sagans Vineta) p? ?n Wollin. Kristendomen kom till Pommern redan p? 800-talet, men f?rst biskop Otto av Bamberg (tv? missionsresor 1124 och 1128) stadgade dess v?lde. Tidigare en del av det stora vendiska konungariket, fick Pommern med ?wi?tobór (Svantibor), ?r 1062, egna furstar. Vid hans d?d (1107) fick de b?gge ?ldre s?nerna landet i v?ster, Slavien eller Pommern i egentlig mening (landet emellan Peene och Persante), de b?gge yngre den ?stra delen, Pommerellen (landet emellan Persante och Weichsel), d?r ?wi?tobórs ?tt dog ut 1295.

Den ?stra, st?rre delen av Pommerellen avstods 1308 till Tyska orden, men det ?vriga tillf?ll den i egentliga Pommern regerande grenen av Huset Grip, som 1325 d?rj?mte f?rv?rvade Rügen. Tv? av ?wi?tobórs sons?ner i egentliga Pommern tog 1170 hertigtitel och fick den 1181 bekr?ftad av kejsar Fredrik I; men l?nsh?gheten lades i den brandenburgske markgrevens hand.

Tysk kolonisation

Med l?nshyllningen i Lübeck 1181 b?rjar Pommern intr?da i kretsen av tyska stater. Tyska kolonister b?rjade str?mma in och den slaviska befolkningen tynade s? sm?ningom bort eller assimilerades.

Kamp med grannstaterna och med hansest?derna fyller Pommerns medeltida historia. F?rh?llandet till Brandenburg v?xlade, tills 1529 f?rdraget i Grimnitz gjorde Pommern till riksomedelbart hertigd?me, men gav Brandenburgs furste?tt exspektans till hertigd?met. Vid nyare tidens b?rjan omfattade Pommern n?stan fullst?ndigt den senare preussiska provinsen Pommern.

Pommerns delningar

Efter att sedan 1295 ha varit delat p? linjerna Pommern-Stettin och Pommern-Wolgast samlades det vid denna tid i en enda h?rskares hand, Bogislav X:s, en furste som efter en 50-?rig regering avled 1523. Vid hans sons d?d, 1531, delades det ?ter mellan de b?da linjerna. Barnim IX tog Stettin, Filip I Wolgast och Rügen, men b?da f?renade sig att genomf?ra reformationen, och den gemensamma lantdagen i Treptow 1534 antog Bugenhagens kyrkoordning.

1629 sl?ts ?ven ett f?rdrag.

Trots att Barnim X 1569 nedlade sin makt till f?rm?n f?r wolgastska linjen, fortfor ?nd? splittringen. De wolgastska hertigarna sl?t n?mligen med varandra det s? kallade Jasenitzska f?rdraget 1569, som grundlade skillnaden emellan Vorpommern ("die wolgastische Ort") och Hinterpommern ("die stettinische Ort"). Indelningen gjordes inte efter naturliga gr?nser, efter Oders lopp, d? Greifenhagen, Bahn och Wildenbruch, trots att de var bel?gna ?ster om ?der, lades till Vorpommern, medan Stettin och Garz, som ligger p? Oders v?stra sida, tillf?ll Hinterpommern.

Trettio?riga kriget

Pommern p? 1600-talet

1621 blev Bogislav XIV hertig av Stettin. 1625 ?rvde han ?ven den utslocknade wolgastska linjen, och med honom utdog 10 mars 1637 sv?rdssidan av Pommerns gamla furste?tt Grip. Under hans regering hade Pommern blivit en valplats f?r Trettio?riga kriget. Stralsund, bel?grat av de kejserliga, kn?t i juni 1628 f?rbund med Gustav II Adolf, som d?rigenom vann en fast punkt i Pommern. Ett "evigt" f?rbund ingicks mellan honom och hertig Bogislav 10 juli 1630. F?re ?rets utg?ng hade svenskarna fullbordat landets milit?ra ockupation, och fr?n den stunden var Sveriges kung den verklige h?rskaren d?r. Gustav Adolf erk?nde Brandenburgs successionsr?tt, men f?ste d?rvid det villkor, att kurfursten Georg Vilhelm skulle bryta med kejsaren.

Med tanken f?st p? den f?rest?ende tronledigheten antog Pommerns st?nder ?r 1634 en regementsf?rfattning, som uppdrog interimsstyrelsen ?t ett ?ttamannadirektorium. Men d? Brandenburg 1638 skaffade sig kejsarens investitur p? l?net, fick direktoriet befallning att uppl?sa sig. Befallningen m?ste ?tlydas, och Pommern f?ll i fullst?ndig anarki, varp? Sverige tog ?ver styrelsen ?ver provinsen. Den ordnades tills vidare i milit?risk anda ett "Concilium status" i Stettin ledde fr?n 1641 ?rendena, till dess omsider freden gav r?ttslig hemul ?t Sveriges styrelse.

Genom Westfaliska freden 1648 erh?ll Brandenburg Hinterpommern, utom Stettin och en landstr?cka ?ster om Oder (amten Damm och Gollnow) samt ?n Wollin. Dessa omr?den lades j?mte hela Vorpommern samt ?arna Rügen och Usedom till Sverige, som ?ven fick arvsr?tt till Hinterpommern efter Brandenburg - allt som l?n av kejsaren. Den f?r Sverige f?rm?nliga Stettinrecessen 1653 avgjorde tvisten med Brandenburg r?rande gr?nsen. ?t Mecklenburg gick gr?nsen, enligt reglering ?r 1591, l?ngs Trebel och Recknitz. I allt innefattade det svenska omr?det omkring 200 kvadratmil.

Svenska Pommern

Pommerns historia under svenskt v?lde ?r l?nge en historia om mycken strid och n?d. Sedan under ?ren 1657-59 polacker, ?sterrikare och brandenburgare h?rjat i landet, kom de sv?ra krigs?ren 1675-1679, d? danskars och brandenburgares ?verenskommelse, att de f?rra skulle ha Rügen, de senare det egentliga Pommern, syntes g? i fullbordan. Men b?da m?ste uppge sina anspr?k, Danmark i Lund 1679, Brandenburg i S:t Germain samma ?r. Brandenburg vann blott den lilla str?ckan p? Oders ?stra strand med Greifenberg och Bahn samt Gollnow i pant f?r en penningsumma (som dock 1693 inbetaltes). De f?rsta ?ren av det stora nordiska kriget l?mnade Pommern ober?rt. Men sedan kejsarens och sj?makternas underhandlingar om neutralitet f?r Tysk-romerska riket hade strandat p? Karl XII:s motst?nd, nalkades stormen ?ven dit. I augusti 1712 v?ltrade sig danska, ryska och polska skaror ?ver gr?nsen. Magnus Stenbock kunde skaffa blott ett ?gonblicks luft. 1713 upptr?dde Preussen f?rst som tvetydig medlare (sekvestrationstraktaterna i juni och okt. 1713), snart som ?ppen fiende. Karl XII ledde ett helt ?r (nov. 1714-dec. 1715) f?rsvaret fr?n Stralsunds murar, men m?ste omsider fly. Rügen och Vorpommern ovan Peene blev danskarnas byte, resten besattes av preussarna. Danmark m?ste dock l?mna sin andel tillbaka genom freden i Frederiksborg 3 juni 1720, men Preussen fick beh?lla sin er?vring i Stockholmsfreden 20 januari 1720, d?r Sverige avtr?dde alla de delar av Hinterpommern, som vunnits 1648, samt d?rtill Vorpommern s?der om Peene och ?arna Wollin och Usedom. ?terstoden av Sveriges pommerska provins, det s? kallade Svenska Pommern, utgjorde 70 kvadratmil och var i svensk ?go till ?r 1815.

Under preussiskt styre

Den preussiska provinsen Pommern ?r 1905.

Ett f?rs?k att genom det s? kallade Pommerska kriget (1757–1762) ?terta det som f?rlorats misslyckades. Gustaf IV Adolfs deltagande i kriget mot Napoleon 1805–1807 ledde till Pommerns ockupation av fransm?nnen 1807–1810. I freden i Kiel 14 januari 1814 gav Sverige Pommern ?t Danmark i ers?ttning f?r Norge.

Pommerns ?de best?mdes varaktigt genom Preussens traktater med Danmark 4 juni och med Sverige 7 juni 1815. Preussen erh?ll landet, men ?verl?mnade i st?llet Sachsen-Lauenburg och 2,6 miljoner thaler till Danmark samt 3,5 miljoner thaler som krigskostnadsers?ttning till Sverige, Det nyvunna landet inf?rlivades som Neuvorpommern med den f?rra preussiska provinsen Pommern som skulle f?rbli tysk fram till 1947.

I administrativt h?nseende var Pommern indelat i 3 regeringsomr?den: Stettin med 14, K?slin med 13 och Stralsund med 6 kretsar. Till Preussens andra kammare s?nde provinsen 26 ombud, till tyska riksdagen 14. En preussisk prins var ofta st?th?llare i provinsen. Provinsregeringens s?te var Stettin. Provinsen har sin oberlandesgericht i Stettin, 5 landgerichte, 59 amtsgerichte och 2 handelskamrar. Uppsikten ?ver den evangeliska landskyrkan ut?vas av konsistorium i Stettin. Katolikerna lyda till st?rre delen under Breslaus biskopsstift. Milit?riskt h?rde Pommern till den 2:a armék?rens omr?de, utom de 5 ?stligaste kretsarna, som tilldelades 17:e armék?ren. - Pommerns vapen var en r?d grip i silverf?lt (se faktarutan).

Efter f?rsta v?rldskriget

Efter f?rsta v?rldskriget 1920 n?r Polen restaurerades efter tidigare delningar, tillf?ll Pommerellen (med undantag av Danzig) Polen. Danzig blev en fristat. Av det egentliga Pommern tillf?ll en ytterst ringa del Polen emedan huvuddelen kvarstod som preussiska provinsen Pommern inom Tyska riket. Demografiskt var Pommern befolkad av tyskar, emedan det i de ?stra delarna, Pomerellen, var en blandning av polacker, tyskar och kasjuber. ?r 1939 hade provinsen en areal av 38 401 kvadratkilometer (minskat genom f?rsta v?rldskriget) och hade en folkm?ngd om 2 405 021 inv?nare. Huvudstad var Stettin.

Andra v?rldskriget och dess f?ljder

Under andra v?rldskriget blev en del av den polska befolkningen naturaliserade tyskar, en del av den polska intelligentian blev internerad (bland annat i koncentrationsl?gret Stutthof) och/eller d?dad, eller f?rflyttade fr?n omr?det. Efter kriget, ?r 1945, tv?ngsf?rflyttades den tyska befolkningen av R?da armén fr?n Pommern mellan floden Oder och Ostpreussen till Tyskland, under brutala former, bland annat otaliga v?ldt?kter och mord. Samma ?de, om ?n i mindre skala, drabbade den polska befolkningen i Litauen, Vitryssland och Ukraina, vilken tv?ngsf?rflyttades till Pommern ?ster om Oder. Pommern kom p? detta vis att bli en del av den sovjetiska expansionspolitiken: Polens gr?nser f?rsk?ts v?sterut (p? bekostnad av Tyskland och till f?rdel f?r Sovjetunionen), tyskar tvingades l?mna sina hem och flytta v?sterut inom Tyskland, polacker tvingades l?mna sina hem och flytta v?sterut inom Polen, medan sovjetisk (rysk, ukrainsk och belarusisk) befolkning slog sig ned i gamla polska omr?den.

De polsk-tyska gr?nserna erk?ndes av V?sttyskland under 1970-talet som en f?ljd av Willy Brandts ostpolitik, f?r vilken Brandt fick Nobelpriset 1971. Avtalet var ett viktigt steg f?r att normalisera f?rh?llanden mellan V?sttyskland och Polen. N?r Tyskland ?terf?renades 1990 erk?ndes Oder–Neisse-linjen som tysk ?stgr?ns, vilket slutligt avgjorde Pommerns tillh?righet.

Sedan 1990 tillh?r omr?det huvudsakligen Polen (Hinterpommern samt ?stra Vorpommern), samt det tyska f?rbundslandet Mecklenburg-Vorpommern (v?stra delen av Vorpommern).

Pommerns administrativa indelning idag

K?llor

Den h?r artikeln ?r helt eller delvis baserad p? material fr?n Nordisk familjebok, Pommern, 1904–1926.

Externa l?nkar

• Wikimedia Commons har media som r?r Pommern.
  Bilder & media