绿色发展让世界更美好
| En artikel i Wikipedias serie om |
| Anglikanism |
|---|
 |
|
Bakgrund och historia |
Den allm?nna b?nboken, Book of Common Prayer,[1] ?r den officiella b?nboken i Engelska kyrkan samt namnet f?r liknande b?cker som anv?nds i den anglikanska kyrkogemenskapen. Den f?rsta upplagan antogs och trycktes 1549. Varje anglikansk-episkopal medlemskyrkas officiella b?nbok utg?r ett viktigt l?rodokument.
B?nbokens struktur
[redigera | redigera wikitext]Den engelska reformationen 1533 innebar inga n?mnv?rda f?r?ndningar. Kungen utn?mnde biskopar i p?vens st?lle, men bruket av de engelska stiftens befintliga latinska gudstj?nstordningar beh?lls, i likhet med helgonkult och pr?stcelibat.
?rkebiskop Thomas Cranmer sammanst?llde 1544 en engelskspr?kig litania, avsedd att anv?ndas p? s?ndagar, onsdagar och fredagar i allhelgonalitanians st?lle. En engelskspr?kig kommunionsutdelning, avsedd att f?lja p? den latinskspr?kiga m?ssan, antogs 1548. N?r den f?rsta upplagan av BCP antogs 1549 ersatte den fyra latinska liturgiska b?cker med en enda kompakt volym p? engelska. Cranmer stod sj?lv under inflytande av den kontinentale teologen Martin Bucer, men d? han var tvungen att ta h?nsyn till andra teologiska opinioner i den engelska kyrkan var den f?rsta upplagan av BCP t?mligen modest i sina f?r?ndringar. Huvuddelen av boken utg?rs av engelska ?vers?ttningar av s?dana b?ner som hade anv?nts i det latinska Salisburybruket, kompletterat med n?gra undervisande ingresser f?rfattade av Cranmer och n?gra b?ner h?mtade fr?n Hermann von Wieds reformerade gudstj?nstordning i K?ln 1543.
Den struktur som antogs genom 1549 ?rs upplaga har, med sm? f?r?ndringar och undantag, beh?llits i senare anglikanska gudstj?nstb?cker. Upplagan fr?n 1549 inneh?ll:
- Ett f?rord
- Anvisningar om psaltarb?n, f?rdelad s? att man ber hela Psaltaren p? en m?nad
- En helgonkalender med fyra dagliga bibell?sningar
- En ordning f?r Ottes?ng, som f?renar de medeltida b?negudstj?nsterna Matutin, Laudes och Prim till ett
- En ordning f?r Aftons?ng, som f?renar de medeltida b?negudstj?nsterna Non, Vesper och Completorium till ett
- En evangeliebok med samlingsb?ner, epistell?sningar och evangeliel?sningar p? ?rets h?gtider, s?ndagar och stora helgondagar
- En ordning f?r Herrens M?ltid
- Litanian
- Dopgudstj?nst
- Konfirmationsgudstj?nst
- Vigselgudstj?nst
- Ordning f?r sjukbes?k, bikt och sjukkommunion (i 1549 ?rs upplaga och ?ter upplagorna fr. o. m. 1928 inklusive de sjukas sm?rjelse)
- Begravningsgudstj?nst
- Kyrktagning (eller "en moders tacks?gelse")
- En botandakt f?r Askonsdagen
- Anvisningar om kyrkoceremonier
Den engelska utvecklingen
[redigera | redigera wikitext]
B?nboken reviderades 1552, 1559, 1604 och 1662.
Upplagan av ?r 1552 hade tillkommit efter kritik fr?n Martin Bucer, som inte ans?g 1549 ?rs upplaga tillr?ckligt reformerad. Ordningen f?r eukaristin stuvades om kraftigt, bland annat med Dekalogen infogad i gudstj?nstens inledning och Gloria placerat efter kommunionen. B?nen om ?dmjukt mottagande av sakramentet flyttades till en plats mellan Sanctus och eukaristib?nen. Eukaristib?nen styckades i tre delar: en separat f?rb?n efter offertoriet, en eukaristib?n med instiftelseord och en ?terst?ende offerb?n placerad som alternativ tacks?gelseb?n efter kommunionen. Distributionsorden fr?n 1549 (h?rr?rande fr?n det medeltida salisburybruket) avskaffades och ersattes av zwinglianska distributionsord. Den s? kallade Black Rubric f?rnekade en real and essential presence av Kristi kropp och blod i sakramentet. Brudm?ssan avskaffades, men brudparet uppmanades att g? till kommunion kort tid efter ?ktenskapets ing?ende. Sj?lam?ssan fr?n 1549 avskaffades och begravningsgudstj?nsten inneh?ll inte l?ngre f?rb?n f?r de h?dang?ngna. ? andra sidan f?rs?gs n?gra av helgondagarna med egna kyrko?rsbundna bibell?sningar. Upplagan av ?r 1552 var i bruk endast n?gra m?nader, och avskaffades av Maria I av England, som ?terinf?rde den latinska salisburym?ssan och salisburybreviariet i hela England.
Upplagorna 1559 och 1604
[redigera | redigera wikitext]Elisabet I l?t utforma en kompromissupplaga som f?renade drag av b?de 1549 och 1552 ?rs upplagor. En anti-p?vlig b?nepunkt i litanian avskaffades. Distributionsorden fr?n salisburybruket och BCP1549 ?terinf?rdes, men f?renades med 1552 ?rs distributionsord i en m?ngtydig kompromiss. Black Rubric avskaffades. 1561 tillades ytterligare kyrko?rsbundna l?sningar f?r st?rre helgondagar och alla s?ndagar. Samtidigt ?terinf?rdes s?dana helgondagar som inte var obligatoriska firningsdagar.
Vid en mindre b?nboksrevision 1604 gick man puritanerna till m?tes genom att avskaffa l?sningen ur apokryferna i otte- och aftons?ngen. Samtidigt inf?rdes en katekes f?rfattad av biskop Overall, som understryker l?ran om Kristi kropps och blods verkliga n?rvaro i altarsakramentet.
1662 ?rs upplaga
[redigera | redigera wikitext]I 1662 ?rs reviderade upplaga ?terinf?rdes bibell?sningarna ur apokryferna. Eukaristib?nen f?rs?gs med en anvisning som kallar den f?r konsekrationsb?n. Anvisningarna f?r bikt vid sjukbes?k f?rtydligades, och ordet "pr?st" infogades p? n?gra st?llen, dels f?r att insk?rpa den anglikanska kyrkans anspr?k p? det apostoliska ?mbetet, dels f?r att klarg?ra vilka uppgifter som inte skulle utf?ras av diakon. En samling b?ner och tacks?gelser, avsedda att anv?ndas i slutet av otte- och aftons?ng infogades mellan litanian och evangelieboken. En ordning f?r dop av vuxna och en ?rlig h?gtidsdag p? datumet f?r monarkens trontilltr?de inf?rdes. Den senare har dock bearbetats upprepade g?nger sedan dess. Englands v?xande n?rvaro till havs ?terspeglas i en nyinf?rd ordning f?r b?ner till havs. Samtidigt inf?rdes minnesgudstj?nster till minne av Krutkonspirationen 1605, Karl I:s martyrd?d 1649 och restaurationen 1660, men de avskaffades 1859. P? 1700-talet tillades en tabell ?ver f?rbjudna led.
Reformf?rs?k
[redigera | redigera wikitext]N?r det engelska kyrkom?tet antog nya upplagor av BCP 1927 och 1928 (som var mycket lika, men inte identiska med, den amerikanska b?nboksupplagan 1928) motsatte sig det brittiska parlamentet detta. Biskopsm?tet uppfattade detta som en otillb?rlig statlig inblandning i kyrkan inre angel?genheter, och till?t anv?ndning av BCP1928 i f?rsamlingarna som ett alternativ. Sedan dess antar det engelska kyrkom?tet ist?llet alternativa gudstj?nstordningar, som kompletterar, men inte ers?tter, 1662 ?rs BCP. Efter en serie f?rs?ksordningar p? 1960- och 1970-talet, var Alternative Servicebook i bruk mellan 1980 och 2000, men har sedan 2000-talets b?rjan ersatts av en gudstj?nstbok i tre delar, Common Worship.
Kyrie ?terinf?rdes 1928, och Gloria ?r sedan f?rs?ksordningar p? 1960-talet ?terf?rt till sin traditionella plats mellan Kyrie och dagens samlingsb?n. Dekalogen anv?nds numera ytterst s?llan i eukaristins inledning. Agnus Dei b?rjade komma till bruk i hymnb?cker p? 1800- och 1900-talet, men infogades inte i den ordinarie gudstj?nstordningen f?rr?n p? 1960-talet och fram?t. B?nen om ?dmjukt mottagande har i de alternativa gudstj?nstordningarna placerats p? platser som inte bryter gudstj?nstf?rloppet, exempelvis f?re offertoriet eller omedelbart f?re kommunionen. Ett citat ur Hermann von Wieds nattvardsf?rmaning har v?vts samman med 1552 ?rs distributionsord till en kort nattvardsinvitation, och de nutida distributionsorden ?r vanligtvis h?mtade fr?n BCP1549. Cranmers eukaristib?n utg?r numera endast ett bland flera alternativ. Common Worship inneh?ller eukaristib?ner fr?n Alternative Service Book 1980, Hippolytos kyrkoordning (ca 215), Cranmer, Basileiosliturgin, Englands ekumeniska samarbetsr?d, och tre nyskrivna.
Den skotska utvecklingen
[redigera | redigera wikitext]Teologerna i Aberdeen utgjorde f?re det Engelska Inb?rdeskriget en motpol till den i Skottland f?rh?rskande presbyterianismen, och innan bildandet av en separat skotsk episkopalkyrka 1689 var kyrkan i Skottland s?ndrad i motstridiga teologiska riktningar. Biskoparna Wedderburn och Maxwell sammanst?llde, med kungens till?telse, och uppmuntrade av ?rkebiskop William Laud av Canterbury, 1637 en b?nboksupplaga med 1549 ?rs upplaga som f?rebild, vilket g?r att epiklesb?nen och anamnesb?nen bevarats i eukaristib?nen. Av h?nsyn till prebyterianerna hade bibell?sningar ur apokryferna uteslutits, och ist?llet f?r ordet "Priest" anv?nds ordet "Presbyter". Dessa eftergifter hindrade dock inte att boken fick ett negativt mottagande i den skotska kyrkans prebyterianska kretsar.
N?r Skotska episkopalkyrkan 1689 blev ett sj?lvst?ndigt, fr?n staten fritt, anglikanskt trossamfund (och den Skotska kyrkan blev en renodlat presbyteriansk statskyrka), ?tergick man till att anv?nda 1637 ?rs ordning f?r eukaristifirandet. Under inflytande av kyrkohistoriska studier av den tidiga kyrkan, i synnerhet ?stkyrkorna, blev det fr.o.m. 1722 (i Edinburgh och Aberdeen) brukligt att stuva om ordningsf?ljden av eukaristifirandets delar efter ?stligt m?nster. En ytterligare bearbetning i ?stkyrklig riktning blev allm?nt antagen genom det s? kallade Communion Office 1764.
Denna skotska ordning f?r eukaristifirandet kom att behandlas styvmoderligt under ?ren 1864-1912, d? tongivande kretsar i Skottlands s?dra delar ?nskade st?rre likhet med den engelska ordningen f?r eukaristifirandet, men under ?ren fr?n och med f?rra sekelskiftet b?rjade anglikanska liturgiker i b?de Skottland, England och USA att beundra 1764 ?rs Communion Office, och det utgjorde (tillsammans med 1549 ?rs engelska upplaga) en av f?rebilderna n?r anglikanska kyrkor i Sydafrika och ostasien reviderade sina gudstj?nstordningar under mellankrigstiden.
Nya skotska versioner av BCP antogs 1912 resp. 1929.
Alternativa gudstj?nstordningar antogs 1970 och 1982.
Den Amerikansk-episkopala utvecklingen
[redigera | redigera wikitext]Den Amerikanska Episkopalkyrkan antog sin f?rsta sj?lvst?ndiga upplaga av BCP 1789. Den ?r en kompromiss mellan flera motsatta teologiska intressen, men r?ner p?verkan av det skotska Communion Office 1764.
Bearbetade versioner antogs 1892 resp. 1928.
Den nuvarande amerikanska upplagan av BCP antogs 1979.
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Det fullst?ndiga namnet p? engelska ?r The Book of Common Prayer and Administration of the Sacraments and other Rites and Ceremonies of the Church according to the use of the Church of England together with the Psalter or Psalms of David pointed as they are to be sung or said in churches and the form and manner of making, ordaining, and consecrating of bishops, priests, and deacons'.
K?llor
[redigera | redigera wikitext]- Den h?r artikeln ?r helt eller delvis baserad p? material fr?n engelskspr?kiga Wikipedia, tidigare version.
Se ?ven
[redigera | redigera wikitext]Externa l?nkar
[redigera | redigera wikitext]- The Book of Common Prayer Svensk ?vers?ttning av 1892 ?rs amerikanska upplaga fr?n 1913.