本田思铂睿改装阿尔派音响升级隔音降噪-西安车乐汇..

Stockholms och Sveriges f?rsta trafiksignal fanns i h?rnet Kungsgatan/Vasagatan och togs i drift i januari 1925. En polisman sk?tte signalv?xlingen. Signalen satt p? en fyra meter h?g stolpe (l?ngst upp till h?ger i bild).

百度 此外，各大队也积极展开官兵的廉政教育，栓固“廉心”。

De f?rsta trafiksignalerna i Stockholm togs i drift ?r 1925 i korsningen Kungsgatan/Vasagatan. D? hade trafiksignalerna bara tv? huvudf?rger och kretsloppet i signalv?xlingen var indelat i tv? faser: r?tt och gr?nt. ?r 1932 introducerades Stockholmsmetoden som innebar att man visade r?tt/gult respektive gr?nt/gult i mellanfaserna. ?ven den f?rsta anl?ggningen med fyrskensv?xling installerades 1932 i korsningen Kungsgatan/Vasagatan, som var en sorts experimentplats f?r nya trafiksignaler. ?r 1937 blev Stockholmsmetoden officiell svensk standard och ?ndrades f?rst ?r 1999 till dagens Europaanpassade signalv?xling utan gr?n/gult i mellanfasen.

Antalet trafiksignalreglerade korsningar ?kade snabbt fr?n 12 anl?ggningar 1945 till cirka 200 st i slutet av 1960-talet och till cirka 500 st 1980. Idag (2020) finns cirka 600 anl?ggningar med totalt cirka 11 000 signallyktor. Samtliga ?r utrustade med LED-ljus sedan 2001 d? Stockholm var f?rsta stad i v?rlden med LED-teknik i s? gott som alla trafiksignaler.

Sedan 1 februari 2010 sk?ts ?vervakning av Stockholmstrafiken och sk?tsel av signalanl?ggningarna av det privata ?sterrikebaserade bolaget Swarco. Stockholms stads trafikkontor kommer ?ven forts?ttningsvis att utf?ra projekteringen av nya anl?ggningar och best?mmer detaljer s?som signalernas styrning och omloppstider.

Historik

I december 1868 b?rjade de f?rsta f?rs?ken med trafiksignaler i London. D? togs en anl?ggning i drift utanf?r Westminsterpalatset. Signalen hade st?llbara armar som man?vrerades av en polisman och p?minde om t?gsignalens semafor d?r armen betydde ”stop” (stopp) i uppf?llt l?ge och ”caution” (varning) i nedf?llt l?ge. Under m?rkret visade en gaslykta r?tt respektive gr?nt ljus f?r ”stop” respektive ”caution”. Efter en knapp m?nad exploderade anl?ggningen p? grund av en gasl?cka och den man?vrerande polismannen br?nnskadades sv?rt. Experimentet avbr?ts och det dr?jde ?nda fram till 1917 innan nya f?rs?k med trafiksignaler startades i England. Under tiden hade signaler med ”stop” och ”go” testats och etablerats i USA.

Inf?rande av trafiksignaler i Stockholm

En polisman dirigerar trafiken p? Slussen 1925.

Bakgrund

Exakt n?r en polisman f?r f?rsta g?ngen dirigerade eller ordnade trafiken i en korsning i Stockholm ?r ok?nt men troligen var det redan f?re bilismens tid. I den f?rsta olycksfallsstatistiken fr?n ?r 1914 rapporterades bland annat att i gatukorsningar d?r polisman dirigerade trafiken ”nonchalerades dennes anvisningar understundom”. Automobilf?rarna d?remot ogillade polismyndighetens ”f?rf?ljelselusta”.

Ut?ver handtecken hade polismannen st?llbara semaforer med text ”k?r” respektive ”stanna”. Orsaken till att man ?ven i Stockholm b?rjade anv?nda trafiksignaler f?r regleringen av trafiken var det hastigt stigande antalet motorfordon p? stadens gator. ?r 1905 fanns det i Stockholm 177 registrerade bilar, antalet ?kade p? 20 ?r till 9 000 och 1930 var antalet 17 800. Med hj?lp av tydliga trafiksignaler ville man f?rb?ttra framkomligheten och h?ja s?kerheten. En f?rdel f?r Stockholm var att man kunde dra nytta av andra l?nders erfarenheter, l?ra av deras framg?ngar och undvika deras misstag.

Sedan december 1924 fanns en trafikfyr p? Nybroplan. Anordningen, som ibland kallas f?r Stockholms f?rsta trafikljus, sattes upp p? prov efter amerikansk f?rebild och var utrustad med en gul blinkande gaslampa fr?n AGA (specialist p? just fyrar) som spred ljus ?t alla h?ll. P? fyrens sockel fanns m?lade pilar som hade till uppgift att p?minna trafikanterna om att h?lla till v?nster och passera fyren p? r?tt sida.

Stockholms tidiga trafiksignaler

Tavlan sattes upp i korsningen Kungsgatan-Vasagatan samband med att trafikljusen firade 100 ?r i Stockholm 2025.

AGA:s "Stopp-K?r"-signal i h?rnet Sturegatan / Humleg?rdsgatan, 1929.

AGA:s "Stopp-K?r" - signal uppsattes den 30 januari 1926 i h?rnet Hamngatan / Regeringsgatan. Originalet finns bevarat p? Stockholms Sp?rv?gsmuseum.

En av Stockholms h?rdast trafikerade gator var Kungsgatan, d?rf?r togs i januari 1925 Stockholms och Sveriges f?rsta "riktiga" trafiksignal i drift just vid Kungsgatan. En nyfiken skara m?nniskor hade samlats vid korsningen Kungsgatan/Vasagatan f?r att besk?da nyheten. Pressfotografen Axel Malmstr?m dokumenterade scenen. Anl?ggningen, som bestod av 4 elektriska 2-skenslyktor (r?tt och gr?nt), styrdes av en polisman i gatukorsningen. Sj?lva lyktorna var monterade i gath?rnen p? en 4 meter h?g stolpe. Anl?ggningen hade utexperimenterats av AGA. En m?lad linje p? gatan markerade dessutom stoppgr?nsen f?r fordonen. Under h?sten samma ?r installerades den andra anl?ggningen i korsningen Kungsgatan/Drottninggatan. ?r 1927 b?rjade man att komplettera trafiksignalen med en ljudsignal. Polismannen skulle bl?sa i en visselpipa som tecken p? att signalv?xling f?restod (motsvarande dagens ”gult”). Provet utf?ll dock inte till bel?tenhet och avslutades efter kort tid.

AGA hade ?ven tagit fram en mindre, billigare variant som visade skyltar ”STOPP” respektive ”K?R” i vita bokst?ver p? r?d respektive gr?n botten. Ovanp? satt en AGA-lykta som lyste genom r?da och gr?na filter. Diverse sk?rmar s?g till att trafikanten bara s?g ett ljus ?t g?ngen. Signalen var monterad p? en cirka tv? meter h?g stolpe och man?vrerades med hj?lp av ett handtag. Denna enklare typ uppsattes den 30 januari 1926 i korsningen Hamngatan/Regeringsgatan och f?ljande ?r p? ytterligare tv? korsningar. 1925–1933 fortsatte experiment med olika f?rgkombinationer och andra system f?r signalv?xling.

Ansvaret f?r Stockholms tidiga trafiksignaler hade Stockholms elektricitetsverk. Fr?n och med ?r 1951 fick elektriska avdelningen vid Stockholms brandf?rsvar sk?ta uppgiften eftersom brandf?rsvaret redan sysslade med sina utryckningssignaler. N?r brandf?rsvaret tog ?ver fanns det ett 30-tal enkla och okomplicerade anl?ggningar. Efter en utredning 1963 besl?ts att en s?rskild avdelning vid Stockholms stads gatukontor skulle ?verta driften av de 124 trafiksignaler som d? fanns i staden. I samband med det ?verf?rdes stora delar av brandf?rsvarets personal med specialkompetens till gatukontoret.

Stockholmsmetoden

Tidig trafiksignal i korsningen Roslagsgatan/Odengatan, 1930-talet.

Signalv?xling ”Stockholmsmetoden” 1932–1999.

Signalv?xling som genomf?rdes 1999.

De f?rsta trafiksignalerna hade bara tv? huvudf?rger och kretsloppet i signalv?xlingen var indelat i endast tv? faser (r?tt och gr?nt). Snart visade det sig att det skulle beh?vas ett mellanting mellan r?tt och gr?nt, eftersom fordon under f?rd mot gr?nt ljus utan f?rberedelse knappt hann att stanna n?r ljuset pl?tsligt slog om till r?tt. N?sta steg i utvecklingen var att indela kretsloppet i fyra faser, med ensamt gult mellan r?tt och gr?nt. Idén kom fr?n Berlin, men fungerade inte heller s?rskilt bra.

I England hade man experimenterat med ett system d?r gult visades samtidigt med r?tt i mellanfasen. Det vidareutvecklades 1932 i Stockholm till det som skulle kallas ”Stockholmsmetoden” och innebar att man visade r?tt/gult respektive gr?nt/gult i mellanfaserna. Den f?rsta anl?ggningen med fyrskensv?xling installerades 1932 i korsningen Kungsgatan/Vasagatan. Denna korsning var Stockholms experimentplats f?r trafiksignaler. Efter ett ?rs provdrift ans?g man att detta var den r?tta l?sningen och d?refter ?ndrades successivt samtliga befintliga anl?ggningar i staden. ?r 1937 blev det norm f?r hela landet och kallades ”svenska signalv?xlingssystemet”.

Det svenska systemet avl?stes f?rst den 1 juli 1980 av den s? kallade ”engelska signalv?xlingen” som inneb?r att ist?llet f?r gult/gr?n visas enbart gult. Systemet f?reskrevs i en ny Europaanpassad v?gm?rkesf?rordning 1979 och var fullt genomf?rt 1999. Det g?ller fortfarande och ?r vanligast f?rekommande i Europa. I DDR och efter Tysklands ?terf?rening fanns gult/gr?nt kvar i ?stra delen av Tyskland ?nda fram till ?r 2004.

Poliskurar och trafikledartorn

Poliskur vid Stureplan, 1940-tal.

Fram till 1930 styrdes trafiksignalen uteslutande av en polisman p? platsen som samtidigt kunde ?vervaka skeendet. Polismannen stod i en liten pl?tkur med trafikljus ovanp? respektive intill och kunde vid behov dirigera trafiken ?ven genom handsignaler. Normalt styrdes signalv?xlingen med hj?lp av ett kraftigt vred med fyra armar. Varje arm var markerad med prickar: r?tt, r?tt/gult, gr?nt respektive gr?nt/gult (motsvarande signalv?xlingen enligt stockholmsmetoden).

Styrvred fr?n 1933.

En del kurar hade ?ven h?gtalare p? taket, som anv?ndes f?r att kunna ”tala” med trafikanter. ?r 1930 uppsattes den f?rsta signalanl?ggningen med automatisk och manuell dirigering p? Riddarhustorget. Vid Odengatan/Torsgatan uppsattes en anl?ggning 1932, Tegelbacken 1933 och Slussen samt Stureplan 1935. D? fanns totalt 12 anl?ggningar i Stockholm, b?de helautomatiska varianter, kombinationer automatiskt/manuellt samt enbart manuellt f?rekom, som den p? Tegelbacken. Under resten av 1930-talet och andra v?rldskriget tillkom inga fler signalanl?ggningar, privatbilismen l?g i det n?rmaste helt nere. ?r 1945 hade Stockholm fortfarande bara 12 anl?ggningar.

N?r polismannen inte var p? plats tog automatiken ?ver, som styrdes av en sorts tidur, men anl?ggningen fungerade stelt och kunde inte ta h?nsyn till trafikintensiteten. Under h?gtrafik var det m?jligen en tillfredsst?llande l?sning men vid l?gtrafik fick trafikanterna ofta st? och v?nta framf?r r?tt ljus utan att det fanns n?gon korsande trafik. Att l?ta en polisman styra trafiken var dyrt i drift och att han fick st? d?r i sin kur i ”ur och skur” var inte heller acceptabelt p? sikt. Senare modeller av kurar hade ?ppningsbara plexiglasf?nster och v?rmefl?kt underifr?n. D? hade ?ven signallyktan p? kurens tak plockats bort och flyttats till gath?rnen. Den sista poliskuren av denna typ stod p? Tegelbacken och skrotades i samband med att trafikplatsen fick sin nuvarande utformning 1967.

Trafiken i en komplicerad korsning kunde inte regleras med en enskild trafiksignal. En s?dan komplicerad korsning var – och ?r fortfarande – Hornstull. Innan Essingeleden f?rdigst?lldes 1966 belastades korsningen med S?dert?ljev?gens trafik som var stadens huvudinfart s?derifr?n. Dessutom bidrog sp?rvagnstrafik och Liljeholmsbrons bro?ppningar till k?bildningar och ”ryckig” trafik. En l?sning var en vidareutveckling av polismannens kur, n?mligen ett trafikledartorn d?r flera personer fick plats och kunde styra trafiksignalerna. I tornets man?verrum fanns telefoner och styrutrustning, operat?rerna satt v?derskyddade och med god insyn ?ver korsningen. Tornet stod i Liljeholmsbrons f?rl?ngning och fanns d?r n?gra ?r p? 1960-talet. Det var det enda i sitt slag i Stockholm. Tornet finns idag p? Gillingebanan i Vallentuna.

Historiska bilder, poliskurar

• 
  Poliskur vid Slussen, 1950
• 
  Poliskur vid Tegelbacken, 1953
• 
  Trafikledartornet vid Hornstull, 1960-tal
• 
  Utsikten fr?n trafikledartornet, Hornstull

Trafikstyrda och automatiska anl?ggningar

Signalstyrning S:t Eriksplan, 1959.

N?sta steg i utvecklingen innebar en trafikstyrd och helautomatisk signalkontroll, d?r fordonen sj?lva fick sk?ta signalv?xlingen. Idén kom fr?n England d?r det redan fanns fordonsstyrda trafiksignaler. Ingenj?rer fr?n Stockholms gatukontor reste 1946 till bland annat London f?r att n?rmare studera fordonsstyrda trafiksignaler. N?gra tekniker fr?n England kom ?ven till Stockholm och medverkade tillsammans med gatukontoret och L.M. Ericssons signalavdelning vid projekteringen av stadens f?rsta helautomatiska trafikanl?ggning som utf?rdes 1947 i korsningen G?tgatan/Ringv?gen.

Infr?sning av detektorslingor p? Klarastrandsleden, 1959.

De f?rsta anl?ggningarna av denna typ hade en pneumatisk sensor inf?lld i gatan. N?r ett fordonshjul tryckte till en luftfylld gummikudde aktiverades ett rel?, en styrenhet r?knade pulser fr?n olika kuddar och styrde ljussignalen efter det. En besv?rlig detalj var den uppstickande gummikudden, som slets s?nder av tunga fordon eller vintertid skadades av sn?r?jningen. N?sta generation fordonsstyrda trafiksignaler utrustades d?rf?r med en elektromagnetisk slinga, helt dold och skyddad i asfalten. N?r ett fordon k?rde ?ver den ?ndrades riktningen i det elektromagnetiska fl?det och en elektrisk puls genererades. Den f?rsta anl?ggningen av denna typ monterades 1949 i korset G?tgatan/H?gbergsgatan. Samtidigt inf?rdes tryckknappar f?r g?ende p? signalstolpen (se mer under avsnitt ”Signal f?r g?ende”).

De korsningar som dittills hade reglerats helautomatisk var enkla fyrv?gskorsningar och vid 1950-talets mitt gav man sig i kast med fordonsstyrd signalreglering f?r mera oregelbundna korsningar. En av de f?rsta var en korsning p? Roslagsv?gen vid Freskati. P? 1950-talet och fram?t transistoriserades systemet och f?rs?gs med allt b?ttre funktioner. Styrningen hade utvecklats och byggts av L.M. Ericsson och hade en del teknisk utrustning gemensamt med Ericssons telefonv?xlar. Under 1959 inf?rdes trafikstyrning i samordnade system, det var en f?r Sverige helt ny princip. F?rst ut var trafikplatsen Sankt Eriksplan med n?rbel?gna korsningar Torsgatan och Karlbergsv?gen. Styrcentralen och ?vervakningen placerades i ett signalrum under Sankt Eriksplan. I signalrummet fanns en ?versiktstabl? med en schematisk bild ?ver korsningen d?r olikf?rgade lampor visade aktuellt l?ge f?r signalerna och detektorfunktionerna. Erfarenheterna av signalrum blev mycket goda och fler placerades ut p? staden, bland annat vid Riddarhustorget.

Gr?n v?g

"Gr?n v?g" p? G?tgatan, 1958.

Efter andra v?rldskriget ?kade bilismen i rask takt och med den antal trafiksignaler. Vid ?rsskiftet 1954/1955 fanns i Stockholm cirka 50 anl?ggningar och ?r 1959 invigdes den 100:e trafiksignalen. Samtliga nybyggda signaler utf?rdes trafikstyrda, allts? med signalv?xling genom elektromagnetiska detektorer i gatubel?ggningen.

Avst?ndet mellan signalerna l?ngs ett gatustr?k blev allt kortare och kravet p? en ”samordning” av flera efter varandra f?ljande signalanl?ggningar ?kade. F?r att inte hindra trafikfl?det introducerades en s? kallad ”gr?n v?g”, d?r det gr?na ljuset vandrar l?ngs gatan och trafiken f?ljer den med en viss hastighet. Systemet till?mpades redan i n?gra amerikanska st?der och introducerades 1958 p? G?tgatans s?dra del. ?r 1960 utrustades ett tiotal korsningar l?ngs Vasagatan med gr?n v?g och 1964 fanns systemet l?ngs hela G?tgatan och S?dergatan d?r cirka 20 signalanl?ggningar samordnades. Den l?mpligaste hastigheten kunde variera och angavs p? en till?ggsskylt, exempelvis ”Gr?n v?g k?r 35”. Under 1960-talet fortsatte utbyggnaden enligt gr?n v?g med omkring 15 anl?ggningar per ?r. Under 1970-talet b?rjade man ?ven l?nka samman olika samordnade system. Under h?gtrafiktid skedde samordning och under l?gtrafik upph?rde sammanl?nkningen och omr?dena sl?pptes fria fr?n varandra. Den principen g?ller fortfarande idag.

?r 1966 inledde gatukontoret ett samarbete med L.M. Ericsson g?llande provverksamhet med digital datorstyrning av trafiksignaler. Digital styrning medf?rde kortare omloppstider i en korsning, j?mf?rt med analog rel?styrning. I f?rs?ket ingick bland annat ?stra Vasastaden och norra ?stermalm. Under 1970 tr?ffades ett avtal med tyska Siemens om fortsatt f?rs?ksverksamhet.

Signal f?r g?ende

Trafiksignal f?r sp?rvagn och den gula knappl?dan f?r g?ende, Klara v?stra kyrkogata, 1964.

Stockholms f?rsta signal f?r g?ende fanns i korsningen G?tgatan/H?gbergsgatan, 1949.

Akustisk signal f?r g?ende.

S?rskilda signaler f?r fotg?ngare fanns inte f?re 1949 och g?ende fick f?lja k?rsignalen f?r fordon. ?r 1949 inf?rdes m?jligheten f?r g?ende att p?verka korsningens signalv?xling med hj?lp av tryckknappar. Den f?rsta anl?ggningen av denna typ fanns i korsningen G?tgatan/H?gbergsgatan och hade provats ut av gatukontoret tillsammans med trafikpolisen i Stockholm. Fotg?ngarsignalen bestod av en stolpe med tryckknappsl?da och en signallykta h?gst upp. N?r ingen ville g? ?ver gatan var alltsammans sl?ckt. S? fort en g?ende tryckte p? knappen t?ndes en mindre skylt i tryckknappsl?dan med text ”V?nta” och efter n?gra sekunder t?ndes signalen h?gst upp och visade ”G? nu” i klartext och vitt sken medan ”V?nta” sl?cktes. Det var en otydlig och omst?ndlig anordning och andra fotg?ngarsignaler utprovades.

G?endesignal med nedr?kning, prototyp p? Stockholms trafikkontor.

Vid Stureplan provades en modell d?r sj?lva signalen var utformad som en trekantig varningsskylt och belyst inifr?n. I den ?vre halvan t?ndes ”G? ej” i vit text p? r?d botten, respektive ”G?” i vit text p? gr?n botten. Vid Vasagatan mittemot Stockholms central fanns p? 1960-talet signallyktor med r?d text ”V?nta” respektive ”G?”. Samtidigt b?rjade man anv?nda piktogram ist?llet f?r text, n?mligen en r?d st?ende ”gubbe”, respektive en gr?n g?ende ”gubbe”. Systemet med r?d och gr?n gubbe kom fr?n V?sttyskland, d?r det var standard. D?rifr?n kom ocks? materialet till Stockholms f?rsta r?da och gr?na gubbar. 1965 blev systemet inf?rt i hela Sverige.

?r 1981 pr?vades en blinkande gr?n gubbe f?r att signalerar att gr?nfasen snart var slut. Den signalen ?terfinns vid vissa korsningar som standard: Sju korta blinkningar innan signalen sl?r om till r?tt. Meningen ?r att man inte skall g?r ut i gatan under slutet av gr?n fotg?ngarsignal som visar fast sken. Man vet dock inte om fotg?ngare verkligen beter sig s?. M?nga fotg?ngare f?rst?r inte vad gr?n blink inneb?r och ?sikterna om dess nytta g?r is?r. Betydelsen av den blinkande signalen varierar dessutom mellan olika l?nder. Enligt Stockholms trafikkontor kommer man d?rf?r s? sm?ningom att sluta med gr?n blink.

I korsningen G?tgatan/Gotlandsgatan inf?rdes 1958 f?rs?ksvis f?rsta g?ngen en akustisk signal till hj?lp f?r synskadade. Det var en summer som lj?d samtidigt med gr?nt sken. Summern st?rde dock de kringboende och kopplades bort nattetid. I en vidareutveckling ersattes summertonen av ett knackande ljud i tv? olika frekvenser: sakta f?r r?tt och snabbt f?r gr?nt. Anordningen ?r numera standard vid samtliga trafiksignalreglerade ?verg?ngsst?llen och inbyggd i sj?lva tryckknappsl?dan. Den ?ldre gulm?lade tryckknappsl?dan hade utvecklats av AGA. Nuvarande modell ?r framtagen av tillverkaren Prisma Tibro. En tryckknapp finns inte l?ngre, den har ersatts av en tr?dt?jningsgivare som reagerar f?r tryck p? hela frontpl?ten. I l?dan finns ?ven en mikrofon som registrerar trafikbullret och kan anpassa ljudets volym till det.

Numera best?mmer Trafikverket reglerna f?r hur omloppstiden skall ber?knas f?r fotg?ngarsignaler. I Stockholm f?r de g?ende betydligt l?ngre tid att ta sig ?ver gatan vid gr?n gubbe ?n i till exempel K?penhamn: Stockholm har 30–40 % l?ngre gr?nfas. Det finns ?ven m?jlighet till f?rl?ngning av gr?nfasen f?r g?ende, men inte f?r alla. Exempelvis kan l?rare f?rl?nga trafiksignalens gr?nfas, s? att dagis-/skolbarn hinner ?ver gatan. L?raren h?ller d? en liten bricka under trafikljusets knappl?da och en s?ndare i l?dan registrerar att en grupp vill g? ?ver. D? f?rl?ngs gr?nfasen f?r de g?ende med 10–15 sekunder.

F?r att ?ka de g?endes komfort och reducera g?ende mot r?d gubbe har trafikkontoret i Stockholm bland annat diskuterat nedr?knande fotg?ngarsignaler. P? signalen f?r g?ende finns en teckenruta som dels r?knar ner kvarvarande gr?ntid, dels kvarvarande r?dtid i sekunder. Nedr?kning f?r g?ende ?r vanligt i framf?rallt USA, men finns ?ven i enstaka signalanl?ggningar i bland annat Hamburg, K?penhamn och Oslo. Intervjuunders?kningar visar att g?ende uppskattar nedr?kningen, men deras beteende p?verkas normalt inte mer ?n marginellt. Nedr?kning passar dessutom inte i Stockholms fordonsstyrda signaler eftersom styrapparaten inte k?nner till kvarvarande gr?ntid respektive r?dtid. I USA d?remot ?r signalerna ofta tidsstyrda.

Samk?nade trafikljus f?r g?ende

Sedan ?r 2017 fick omr?det kring Stockholm Prides Pride Park p? ?stermalms IP trafikljus med samk?nade par som visar r?tt eller gr?nt. D?refter uppsattes Pride-hyllande trafikljus vid korsningarna M?ster Samuelsgatan / Drottninggatan, Hornsgatan / Mariatorget, Ringv?gen / Skansbrogatan, Telefonv?gen / Mikrofonv?gen, Norr M?larstrand / Polhemsgatan och Karlav?gen / Nybrogatan. Enligt trafikborgarr?det Daniel Helldén kommer de att sitta kvar. Han menade ?ven att "ha samk?nade trafikljus ?r ytterligare ett s?tt att visa upp att det stereotypt manliga i trafikmilj?n inte har samma roll l?ngre och i det h?r fallet framf?rallt lyfta HBTQ-r?relsen".

Bilder, fotg?ngarsignaler

• 
  "G? ej", Stureplan, 1950-tal
• 
  "V?nta", Vasagatan, 1963
• 
  Signal f?r g?ende fr?n AGA, 1960-tal
• 
  Signal f?r g?ende fr?n Prisma Teknik, 2012
• 
  "R?d gubbe" fr?n Swarco, 2012
• 
  "Samk?nade trafikljus" vid Drottninggatan / M?ster Samuelsgatan, 2020.

H?gertrafikoml?ggningen

Dagen H: Ny skyltning visas upp p? Essingeleden. L?ngst till h?ger m?rks sj?lva "h?gergeneralen" Lars Ski?ld.

H?gertrafikoml?ggningen den 3 september 1967 kr?vde ?ven ombyggnad av Stockholms trafiksignalanl?ggningar. F?rberedelserna b?rjade cirka ett ?r innan och totalt ber?rdes 176 anl?ggningar. Under ?ret byggdes praktiskt taget inga nya trafiksignalanl?ggningar, d?rf?r fanns ett uppd?mt behov av kompletteringar och samtidigt med dagen H tillkom 25 helt nya anl?ggningar. Till de f?rberedande arbetena h?rde bland annat att nya signalstolpar med h?gerlyktor placerades i sina r?tta positioner och ?vert?cktes med plastk?por (p? liknande s?tt som man gjorde med v?gskyltar). All kabeldragning f?r str?mf?rs?rjningen och till styrutrustningar gjordes helt klart i f?rv?g. Man byggde allts? parallellt till den befintliga v?nsteranl?ggning en komplett ny h?geranl?ggning. D?r det inte gick att montera signalstolpar i sina r?tta l?gen hade gatukontorets ingenj?rer funderat ut en "snabbkopplingsstolpe" som enkelt och p? n?gra f? minuter kunde s?ttas p? plats. Stockholms brandf?rsvar som tidigare sk?tte stadens trafiksignaler fram till 1963 hade kompetens kvar och hj?lpte till genom att bygga om n?gra anl?ggningar.

P? sj?lva dagen H sattes i Stockholm totalt 329 arbetslag ig?ng som jobbade med bland annat nedtagning av v?gm?rken f?r v?nstertrafik, avt?ckning av v?gm?rken f?r h?gertrafik, skyltning av hastighetsbegr?nsningar, gatuarbete p? st?rre trafikplatser och markeringsm?lningar. 15 arbetslag hade i uppgift att anpassa och avt?cka trafiksignalerna. Staben som dirigerade detta omfattande arbete var f?rlagd till Tekniska n?mndhuset och ett hundratal kontrollanter ?vervakade arbetet ute p? f?ltet. Man inr?ttade ?ven en "klagomur" f?r tiden efter dagen H, via den fick gatukontoret in v?rdefulla tips fr?n allm?nheten.

Oml?ggning av trafiksignaler verkst?lldes under dygnet d? privat bilk?rning var f?rbjuden, allts? klockan 10 l?rdagen den 2 september–klockan 15 s?ndagen den 3 september. Pessimister hade f?rutsp?tt omfattande problem i Stockholmstrafiken, speciellt i innerstaden, men detta uteblev och efter n?gra m?nader kunde man konstatera att trafiken fl?t b?ttre ?n den gjorde under v?nstertrafik och dessutom med f?rre olyckor.

Cykelsignaler

Cykelsignal i Stockholm.

Trafiksignaler f?r cyklande pr?vades f?rsta g?ngen i Stockholm i mitten av 1970-talet. S?rskilda signaler f?r cyklande s?tts upp d?r separat cykelbana finns, annars f?r cyklister samsas med ?vriga trafiken och f?lja deras trafiksignaler. I vissa korsningar styrs cykelsignalen av cyklisten med hj?lp av knapptryckning (liknande de f?r g?ende). Signallyktan ?r en mindre variant av den vanliga trafiksignalen f?r fordon och har samma signalomloppsf?rger (r?tt-r?tt/gult-gr?nt-gult-r?tt). Lyktans lampfront, den s? kallade linsen, har en diameter av 10 cm, j?mf?rt med fordonssignaler och g?endesignaler, som har en lins med 20 cm diameter. H?gst upp p? lyktan finns en belyst cykelsymbol.

Knappl?da f?r cyklister.

R?dljusk?rning vid cykelsignaler ?r ett problem och f?rekom redan fr?n b?rjan. En unders?kning fr?n 1977 gjord av Stockholms gatukontor visade att i en specifik tillfart med styrning genom knapptryckning (Stadsg?rden vid infart till Viking Lines terminal) cyklade 82 procent av cyklisterna mot r?tt och enbart 18 procent stannade och tryckte p? knappen. Efter borttagning av knappfunktionen och omprogrammering med automatiskt gr?nt f?r cyklisterna minskade r?dljuscyklandet kraftigt. I andra korsningar, till exempel Sveav?gen/Kungsgatan, stannade d?remot en ?verv?ldigande majoritet, d?r var det alltf?r farligt att cykla mot r?tt.

?r 2011 cyklade cirka 150 000 personer dagligen i Stockholms innerstad och trenden ?r stigande. Att signalreglera cykeltrafik med s?rskilda trafiksignaler ?r en sv?r utmaning. Bland m?nga f?rsv?rande faktorer kan n?mnas att cyklister helst undviker att stanna eftersom de d? m?ste bromsa bort sin r?relseenergi, som de sedan sj?lva m?ste arbeta upp igen, att cyklister ogillar omv?gar och f?rdr?jningar och att en del cyklister inte f?rst?r att de inte ?r g?ngtrafikanter utan faktiskt framf?r ett fordon. D?rtill kommer att v?nster- och h?gersv?ngande fordon ?kar risken f?r eventuell kollision med en cyklist. D?ligt planerade cykelv?gar, v?garbeten som sp?rrar cykelbanan, bristande koordination av trafiksignaler och en l?g disciplin av Stockholms cyklister (l?gre ?n i till exempel Uppsala eller i storstaden K?penhamn) ?r faktorer som ofta leder till cykling mot r?tt.

F?r att underl?tta f?r cyklisterna f?reslog 2011 Per Ankersj?, som ?r milj?borgarr?d i Stockholm att det borde vara m?jligt att till?ta cykling mot r?tt ljus under vissa f?ruts?ttningar och ?ven att till?ta dem att k?ra mot enkelriktat. B?de trafikpolisen i Stockholm och Nationalf?reningen f?r trafiks?kerhetens fr?mjande (NTF) ?r d?remot skeptiska till f?rslaget.

Bussprioritet

Bussprioritet med Pribuss i korsningen Strandv?gen / Djurg?rdsbron, 2012.

Tekniska system att ge den kollektiva v?gtrafiken f?rtur f?re ?vrig trafik har utvecklats i Stockholm sedan mitten av 1970-talet. Olika system testades f?r bussar, som med hj?lp av s?ndare eller detektorer i v?gbanan kunde skapa en egen gr?n v?g. Detektorl?sningen, som hade framtagits i samarbete med L.M. Ericsson fungerade tillfredsst?llande och genomf?rdes 1976 utmed str?ket Hantverkargatan–Tegelbacken–Karl XII:s torg–Norrmalmstorg.

Sedan slutet av 1980 utvecklades ”Pribuss” av d?varande Stockholms stads gatu- och fastighetskontor med hj?lp av statligt st?d. Systemet var insatsklart 1992 och bygger p? radiodetektering, det vill s?ga att en buss i kollektivtrafiken kan kommunicera med trafiksignalen och f?rkortar v?ntetiden framf?r en korsning. Pribuss f?rekommer bara i Stockholm och ?r en aktiv prioritering i s? v?l oberoende trafiksignalanl?ggningar som i samordnade system. I andra svenska st?der finns liknande system f?r bussprioritet.

Aktiv prioritering bygger i princip p? fyra funktioner:

• F?rl?ngning av eget gr?nt
• Avkortning av gr?nt f?r korsande trafik
• Extra gr?nfas inom omloppet
• ?tertagen start om bussens signalgrupp h?ller p? att v?xla mot r?tt.

Pribuss ?r bara aktiv n?r bussen ligger efter sin tidtabell. Systemet kan minska f?rdr?jningen f?r bussar med 10–20 sekunder per korsning. Det l?ter inte mycket men ?r s?v?l f?retagsekonomiskt som samh?llsekonomiskt l?nsamt. De med Pribuss utrustade gatustr?ken k?nns igen genom den lilla bussymbolen p? trafiksignalens topp. Nackdelen ?r att korsande trafik m?ste v?nta l?ngre. Ibland uppfattar v?ntande trafikanter en ?verhoppad gr?nfas som ett fel i anl?ggningen och k?r mot r?tt.

Stockholms trafiksignaler idag

Antal anl?ggningar

Antalet trafiksignalanl?ggningar har ?kat kraftigt sedan andra v?rldskriget. Fr?n 12 anl?ggningar 1945 steg antalet till cirka 200 i slutet av 1960-talet och till cirka 500 anl?ggningar 1980. Idag (2012) finns knappt 600 trafiksignalreglerade korsningar i Stockholms kommun. Varje signalanl?ggning best?r av ett stort antal signallyktor p? olika sidor om gatan och p? olika h?jd. Totalt r?knar man med cirka 11 000 trafiklyktor. I ytteromr?den har ?ven en del trafiksignalanl?ggningar plockats bort helt och ersatts av cirkulationsplatser. En cirkulationsplats ?r inte alltid b?sta l?sning f?r bra trafikfl?de j?mf?rt med en signalanl?ggning. Rondellen kr?ver stort utrymme och har h?gre initialkostnader men sparar sedermera i vissa fall in detta via en l?gre driftkostnad.

LED-ljus

?ldre signallampa med gl?dljus (v?nster) j?mf?rt med f?rsta generationens "prickiga" LED-ljus (mitten) och den nya, j?mnare typen.

Trafiksignalens gamla gl?dlampor f?rbrukade 75 watt, men LED-ljus f?rbrukar d?remot endast 6–12 watt, varf?r gl?dlamporna ?ren 1998–2001 ersattes av LED-ljus vilket ?kar livsl?ngden och s?nker energif?rbrukningen. D?rmed var Stockholm f?rsta stad i v?rlden som inf?rde LED-teknik i s? gott som samtliga trafiksignaler. Ers?ttningen i alla 11 000 trafikljus kostade cirka 50 miljoner kronor men har resulterat i stora besparingar vad g?ller kostnader f?r drift, underh?ll och energi.

Stockholms kommun beslutade ?ven att inf?ra en helt ny typ av signallykta som heter ”Alustar” och levereras av den v?rldsledande trafiksignaltillverkaren Swarco. F?retaget har utvecklat speciella h?geffektiva diodlinser som har ett klarare sken och inte ger ett s? "prickigt" LED-ljus som den f?rsta generationen. Chassit f?r diodlinserna ?r av svart lackerad aluminium. I Norge har Alustar erh?llit ett designpris f?r utrustning i industriell milj?.

Styrning

Bildsk?rm i Trafikkontorets ?vervakningscentral visande signalstyrning p? Sergels torg.

Av Stockholms trafiksignaler ?r cirka 70 procent trafikstyrda genom detektorer i k?rbanan. Under vissa tider p? dygnet ?r signalerna l?ngs ett trafikerat str?k samordnade s? att bilarna ska f? gr?nt ljus genom hela systemet. En samordnad trafiksignal v?ljer i ett ”bibliotek” av i f?rv?g uppgjorda tidplaner. Detta val brukar i Stockholm g?ras enligt en tidtabell med en morgontidplan, exempelvis klockan 6–9, en dagtidplan klockan 9–15, en eftermiddagstidplan klockan 15–18 och en l?gtrafiktidplan under ?vrig tid. P? natten tar trafikstyrningen ?ver. En del trafiksignaler st?r p? gr?nt l?ngs huvudtrafikens riktning, andra st?r p? konstant r?tt och sl?r om till gr?nt bara n?r detektorerna indikerar att ett fordon ?r p? v?g.

Gul blink har ofta framf?rts som ett alternativ p? natten, men har visat sig ?kat antalet olyckor. 1969–1975 testades ett 30-tal anl?ggningar i Stockholm med gul blink respektive helt sl?ckt nattetid. Utv?rderingen visade att helt sl?ckta signaler var b?ttre ur s?kerhetssynpunkt. Efter det sl?cktes m?nga av stadens trafiksignaler p? natten. Numera f?rskriver trafikf?rordningen att gul blink bara f?r anv?ndas tillf?lligt n?r det ?r driftst?rningar i anl?ggningen och att helt sl?cka signalerna skulle betyda att synskadade inte f?r h?ra ljudsignalen. Nattsl?ckning avslutades i mitten av 1990-talet.

Stockholms stads trafikkontor sk?ter drift?vervakningen, projekteringen och programmeringen av stadens trafiksignaler. Trafikkontoret kan ?ven styra signalerna i samband med speciella evenemang, exempelvis under Stockholm Marathon. Trafikkontorets ledningscentral finns i Tekniska n?mndhuset vid Fleminggatan.

F?r n?rvarande (2012) diskuteras och utreds s? kallad ”adaptiv” eller ”optimerad” styrning av Stockholms trafiksignaler. M?nga trafiksignaler i Stockholms stad ?r samordnade efter ett i f?rv?g uppgjort tidsschema. Det ?r ett stelt system och funktionen skulle kunna f?rb?ttras med en form av adaptiv styrning. Adaptiv styrning fungerar s? att signalv?xlingen inte f?ljer en i f?rv?g best?mt tidplan, utan att trafiksignalerna i realtid skapar sin styrning sj?lva. Systemet medf?r en b?ttre anpassning till det aktuella trafikl?get, v?ntetiderna blir kortare och d?rmed reduceras skadliga emissioner.

Specialsignaler

• 
  Kollektivtrafik i egen fil. Signalbild S - "Stopp". Pribuss-symbolen h?gst upp.
• 
  Kollektivtrafik i egen fil. Signalbild lodr?tt streck - "Forts?tt fram?t"
• 
  Kollektivtrafik i egen fil. V?xelvis gult blink - "Varning"
• 
  Rampstyrning vid p?farter till Essingeleden - "Endast ett fordon..."
• 
  Trafiksignal med utrustning f?r restidsm?tning ovanp?

Sk?tsel, ?vervakning och projektering

Trafikkontorets ?vervakningscentral.

100-?rsfirande f?r Stockholms f?rsta trafiksignal med trafikdirekt?r Gunilla Glantz och trafikborgarr?d Lars Str?mgren skedde i korsningen Kungsgatan-Vasagatan i februari 2025, d?r det f?rsta trafikljuset sattes upp ett sekel tidigare.

I innerstaden ?r i princip alla signaler, f?rutom friliggande ?verg?ngsst?llen, anslutna till ett drifts?vervakningssystem. I ytterstaden ?r anslutningsgraden l?gre. Fram till 1 februari 2010 sk?ttes ?vervakningen av Stockholmstrafiken och sk?tsel av signalanl?ggningarna av Stockholms stads trafikkontor. I dagsl?get delas uppdraget mellan AB Blinkfyrar som sk?ter den s?dra sidan och One Nordic som sk?ter den norra p? entreprenad. I upphandlingen ing?r f?r n?rvarande 123 trafiksignalanl?ggningar, varav 87 ?r signalreglerade korsningar, 36 ?r signalreglerade ?verg?ngsst?llen respektive cykel?verfarter och 4 ?r signalanl?ggningar f?r rampstyrning vid p?farter till Essingeleden. Till trafiksignalanl?ggningen r?knas alla i signalanl?ggningen ing?ende delar som m?tarsk?p till styrutrustning, signallyktor, trycknappar och detektorer.

Trafik Stockholm leder trafiken i Stockholmsomr?det, i M?lardalen och p? Gotland. Trafikledningen omfattar ?ven st?rre kommunala gator i Stockholm. Trafik Stockholm hanterar felanm?lningar kring gator, torg och parker i Stockholms stad och ger trafikinformation till allm?nheten. Ledningscentralen ligger f?r n?rvarande (2012) i Kristineberg. Stockholms stads trafikkontor kommer ?ven forts?ttningsvis att sk?ta drift?vervakningen och utf?r projekteringen av nya anl?ggningar samt best?mmer detaljer s?som signalernas programmering.

Projektering enligt stockholmsstandard (utdrag/sammandrag, daterat 2025-08-05):

• Trafiksignaler f?r g?ende skall utf?ras med akustiska tryckknappsl?dor. Undantag kan g?ras f?r en enskild signalstolpe om ljuden kan skapa oklarhet f?r synskadade.
• Cykel?verfarter skall normalt ?ven utf?ras med en sekund?r cykelsignal (normalt p? mittrefug).
• Vid samordnad styrning f?r omloppstiden i innerstaden maximalt uppg? till 100 sekunder. Eventuella avsteg fr?n detta beslutas av byr?n f?r trafikstyrning.
• Vid st?rre korsningar i innerstaden med ”m?nga” g?ende skall g?ngsignalerna normalt f?lja parallell?pande fordonssignaler till gr?nt under dagtid.
• Dagtid ?r klockan 6–20. Byr?n f?r trafikstyrning kan besluta eventuella avsteg.
• Vid bussprioritering och detektering med radio skall det i busstillfarten finnas en s?rskild indikeringslampa, som t?nds vid bussanm?lan och sl?cks vid bussavanm?lan.
• Trafiksignaler skall i m?jligaste m?n anslutas mot stadens ?vervakningssystem.
• Stolparna skall m?las i m?rkgr?n kul?r (NCS 8010 G10Y - glans 70) och f?rses med tre reflexband, som placeras p? 30, 90, och 160 cm h?jd ?ver markniv?n.
• Signallykta kan i undantagsfall placeras p? gatubelysningsstolpe.
• Papperskorg f?r ej upps?ttas p? signalstolpe.

Se ?ven

• Pribuss
• Trafiksignal
• V?gtrafik i Stockholm
• V?gtrafikolyckor i Stockholm
• Motorv?gskontrollsystem

Referenser

Tryckta k?llor

• Dufwa, Arne, red (1985). Trafik, broar, tunnelbanor, gator. Monografier utgivna av Stockholms stad, Stockholms tekniska historia 1. Stockholm: Liber F?rlag. Libris 513275. ISBN 91-38-08725-1 
• Abrahamsson, ?ke (2004). Stockholm: en utopisk historia. Stockholm: Bokf?rlaget Prisma. Libris 9604083. ISBN 91-518-4264-5 
• Meurling, John; Jeans Richard (2000). Ericssonkr?nikan: 125 ?r av telekommunikation. Stockholm: Informationsf?rl. Libris 8376452. ISBN 91-7736-480-5 (inb.) 
• Wikstr?m, Jeppe (1998). Perspektiv p? Stockholm. Stockholm: Max Str?m. ISBN 91-89204-05-0 
• Cykeltrafik och trafiksignaler - Trafikteknisk utformningshandbok och anvisningar f?r drift och underh?ll i Stockholms stad. Publikation 2004:1, Trafikkontoret.

Externa l?nkar

• Wikimedia Commons har media som r?r Trafiksignaler i Stockholm.
  Bilder & media