法国巴黎国际书展闪耀“中国红”
En trafiksignal ?r en ljus- eller ljudsignal som reglerar trafik. Signalens olika l?gen talar om f?r trafikanter hur de ska bete sig i trafiken. Trafiksignaler bidrar dels till s?krare fordonstrafik men dels ocks? till skydd f?r g?ngtrafikanter.[1]
Trafiksignaler i EU, EES och Schweiz f?ljer en gemensam standard enligt den s.k. Genèvekonventionen fr?n 1980, dock f?rekommer vissa lokala variationer i och med att konventionen ?nnu inte inf?rts fullt ut i alla ber?rda l?nder.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Det f?rsta trafikljuset, best?ende av en gaslykta med r?tt glas och gr?nt glas ?t tv? h?ll vardera roterad av en polisman, installerades den 10 december 1868 utanf?r Storbritanniens parlament i London. N?gon m?nad senare d? en explosion skedde i lyktan avbr?ts f?rs?ket, varefter det dr?jde till 1917 innan trafiksignaler togs i bruk p? allvar.[2]
?r 1912 satte den amerikanske polismannen Lester Wire i Salt Lake City upp det f?rsta r?d-gr?na elektriska trafikljuset i v?rlden.
Den 5 augusti 1914 blev Cleveland i delstaten Ohio i USA den f?rsta orten i v?rlden med elektriska trafikljus med r?tt och gr?nt samt varningssignal. Trafikljuset var placerat i gatukorsningen mellan Euclid Avenue och East 105th Street. De f?rsta trafikljusen med r?d, gr?n och gul f?rg sattes ocks? upp i USA, 1920 i New York och Detroit.
Englands f?rsta elektriska trafikljus sattes upp vid Piccadilly Circus i London den 3 augusti 1926 och i Wolverhampton utvecklades Storbritanniens f?rsta automatiska trafikljus p? prov 1927.
De f?rsta trafiksignalerna i Sverige togs i drift i januari 1925 i Stockholm, n?r en anl?ggning i korsningen Vasagatan/Kungsgatan b?rjade reglera trafiken. Signalv?xlingen styrdes av en polisman p? platsen. Under m?nga ?r fortsatte trafikregleringen i vissa korsningar enbart genom handtecken av en polisman. ?nnu g?ller polisens handtecken f?re trafiksignal.[2]
Under senare ?r har trafiksignaler med gl?dlampor i stor utstr?ckning bytts ut mot signaler med lysdioder, som har l?ngre livsl?ngd, l?gre str?mf?rbrukning och b?ttre synbarhet.
Standardsignaler
[redigera | redigera wikitext]F?r fordonstrafik g?ller normalt standardsignalerna. Dessa visas h?r nedan. Den signalv?xling som visas nedan sker i fyra steg, vilket ?r det vanligaste f?rh?llandet i Europa. I vissa l?nder finns ist?llet signalv?xling i tre steg. I dessa l?nder saknas steget r?d-gult, och signalen g?r direkt fr?n r?tt till gr?nt. Sl?ckt trafikljus vid ?verg?ngsst?lle ?r att likst?lla med oreglerat ?verg?ngsst?lle och bilar ska l?mna f?retr?de till g?ende.
![]() |
R?tt betyder alltid stopp. Att inte stanna vid r?tt ljus ?r ett brott mot Trafikf?rordningen och kan leda till ?terkallat k?rkort. | ||
![]() |
R?tt och gult betyder att det ?r p? v?g att bli gr?nt och man ska g?ra sig beredd att k?ra. | ||
![]() |
Gr?nt betyder k?r. ?r det gr?nt ljus med en fylld cirkel, inneb?r det att det vid sv?ng kan f?rekomma m?tande trafik och/eller korsande g?ng-/cykeltrafik som ocks? har gr?nt ljus. Den sv?ngande har i regel v?jningsplikt i en s?dan trafiksituation. ?r det d?remot en gr?n pil i trafiksignalen, betyder det dock (oftast) att all korsande trafik har r?tt ljus och m?ste stanna. Man ska dock vara uppm?rksam p? eventuella trafikanter som inte f?ljer signalerna.
Man har dock alltid v?jningsplikt mot g?ende och cyklister/mopedister, om de g?tt/k?rt ut p? ?verg?ngsst?llet/cykel?verfarten vid gr?nt ljus men inte hunnit ?ver. |
||
![]() |
Gult betyder att det ?r p? v?g att bli r?tt. ?r det gult ljus skall man som grundregel stanna, men om det inte ?r m?jligt att stanna p? ett s?kert s?tt p? grund av f?r h?g fart eller att det blir gult n?r man har kommit f?r l?ngt, ska man dock forts?tta k?ra.
Tidigare g?llde i vissa l?nder, bland annat i Sverige och d?varande ?sttyskland, att en kombination av gr?nt och gult inneb?r en f?rvarning om att det strax ska v?xlas till r?tt. Detta ?ndrades till dagens system i enlighet med 1980 ?rs Genève-?verenskommelse. |
||
![]() |
Blinkande gult betyder att trafiksignalerna inte ?r i funktion. Detta inneb?r att trafikanterna m?ste vidta extra f?rsiktighet. Trafikreglerna i korsningen ?r d? samma som om trafiksignaler hade saknats helt. Om det finns ett v?gm?rke (V?jningsplikt eller Stopp) i korsningen s? g?ller detta. Saknas v?gm?rken helt g?ller h?gerregeln, normala regler vid ?verg?ngsst?llen och cykel?verfarter samt skyldighet att l?mna fri v?g f?r sp?rvagn. |
Signalv?xling
[redigera | redigera wikitext]
Cykelsignaler
[redigera | redigera wikitext]

Cyklister som befinner sig p? vanlig v?g ?r ocks? skyldiga att f?lja de normala trafiksignalerna. Ibland f?rekommer dock att cykelv?gar korsar en normal v?g. I dessa situationer finns speciella trafiksignaler just f?r cyklar och vissa mopeder. De s? kallade cykelsignalerna ?r lite mindre ?n de normala trafiksignalerna och k?nnetecknas dessutom av en bl? symbol upptill med en cykel. F?r cykelsignaler g?ller samma regler som f?r ?vriga trafiksignaler.
![]() |
R?tt betyder alltid stopp. |
![]() |
R?d-gult betyder att det ?r p? v?g att bli gr?nt. |
![]() |
Gr?nt betyder cykla. |
![]() |
Gult betyder motsvarande som f?r biltrafik. |
G?ngsignaler
[redigera | redigera wikitext]
Fotg?ngare som ska g? ?ver en gata eller v?g med trafiksignaler m?ste utg? fr?n speciella signaler f?r g?ende. Dessa ?r enklare ?n ?vriga trafiksignaler.
F?r att aktivera sin passage trycker man p? signalknapp, d? b?rjar lampan nedan lysa. Om lampan redan lyser beh?ver man inte trycka.
Det f?rekommer i st?rre korsningar vid rusningstrafik att den sl?r om automatiskt, utan att n?gon g?ende ska passera.
![]() |
R?tt betyder stopp. |
| ||
![]() |
Gr?nt betyder g?. Den gr?na signalen kan ibland blinka n?gra g?nger f?re v?xling till r?d signal. |
Dessa tv? signaler anv?nds i de flesta l?nder. Gula signaler, och dubbla r?da f?rekommer till exempel i Tyskland.
Designen p? figurerna varierar en aning mellan l?nder. En lite st?rre avvikelse i design har man i ?stra Tyskland, h?rstammande fr?n DDR, se nedan. I till exempel Turkiet f?rekommer animerade gr?na figurer.
Trafikljus f?r fotg?ngare i ?sttyskland
[redigera | redigera wikitext]I Tyskland kallas de r?da och gr?na gubbarna f?r Ampelm?nnchen (ung. "sm? trafikljusm?n"). ?r 1961 skapade Karl Peglau de r?da och gr?na gubbar som anv?ndes i d?varande ?sttyskland. Symbolen var t?nkt att vara ett s?krare trafikljus f?r g?ngtrafikanterna. ?ven m?nga synskadade skulle tydligt kunna se om det var gr?n eller r?d "gubbe". Symbolen f?rs?gs ?ven med en hatt f?r att bli mer popul?r. I ?stra Tyskland f?rekommer fortfarande dessa, trots att man vid Tysklands ?terf?rening 1990 fr?n b?rjan hade t?nkt att standardisera signalernas utseende enligt det m?nster som g?ller i v?stra Tyskland.
K?rf?ltssignaler
[redigera | redigera wikitext]K?rf?ltssignaler f?rekommer enbart p? st?rre v?gar och fr?mst p? motorv?gar med t?t trafik i form av motorv?gskontrollsystem. Signalerna upplyser om vilka k?rf?lt som ?r uppl?tna f?r trafik och vilka som kan vara avst?ngda. De upplyser ocks? om eventuella byten av k?rf?lt. I normala situationer ?r oftast dessa signaler sl?ckta. N?r dessa ?r p?slagna betyder det oftast en f?r?ndring i trafiken p? v?gen.
Signaler vid plankorsning med j?rnv?g
[redigera | redigera wikitext]Vid en plankorsning med j?rnv?g sitter det speciella signaler som blinkar med r?tt sken vid stopp. Dessa signaler g?ller samtliga trafikanter, inklusive cyklister och fotg?ngare. Se ?ven optiska signaler vid j?rnv?gar.
Specialsignal
[redigera | redigera wikitext]Vid vissa platser kan det finnas andra sk?l ?n v?g- eller j?rnv?gskorsningar till att trafiken m?ste stanna. Exempel p? s?dana platser ?r ?ppningsbara broar, utfarter f?r utryckningsfordon och flygf?lt. F?r funktioner av detta slag finns en speciell typ av signal som v?xelvis blinkar r?tt.
![]() |
Blinkande r?tt ljus betyder alltid stopp. |
Kollektivtrafiksignaler
[redigera | redigera wikitext]

I vissa st?der finns s?rskilda kollektivtrafiksignaler. Dessa signaler ?r avsedda f?r fordon i linjetrafik (bussar) samt sp?rvagnar och g?ller f?r alla som trafikerar k?rf?ltet.
Styrning av trafiksignaler
[redigera | redigera wikitext]Fr?n att i b?rjan ha varit handman?vrerade, kom trafiksignalerna med tiden att styras automatiskt. Den enklaste baseras p? ett fast tidsschema oberoende av trafiken. N?sta steg ?r direkt styrning av trafiken, bilar eller g?ende. Fotg?ngare, och ibland cyklister, m?ste ge sig tillk?nna genom att trycka p? en knapp eller styrplatta. Bilar och cyklar registreras genom givare i asfalten, som fungerar enligt principen elektromagnetisk induktion, dvs. de k?nner av om ett metallf?rem?l passerar ?ver dem.
Fordonsstyrningen kan vara mer eller mindre avancerad, den enklaste ?r en styrning av den enskilda trafiksignalen medan mer komplicerade system tar in fordonsimpulser f?r ett helt gatun?t till en central dator. I det senare fallet styrs signalerna av olika datorprogram som kan optimera trafiken i n?tet s? att till exempel tidsf?rbrukning f?r fordon i n?tet eller avgasutsl?pp och buller minimeras. L?ngs genomfartsleder ?r trafikljusen ibland koordinerade i en gr?n v?g - ett fordon som k?rs med v?gens h?gsta till?tna hastighet kan d? ?ka l?ngs hela v?gen utan stopp.
Tillverkare av trafikljus
[redigera | redigera wikitext]
- AGA, Uppk?pt av LM Ericsson 1967
- Ericsson Signal Systems F?rv?rv av Fiskars, Finland (Repr Telub) 1987 Ericsson k?pte tillbaka den ?ret efter.
- Ericsson Signal Systems f?rv?rvades av EB Traffic 1989
- EB Traffic Signals F?rv?rv av Peek Traffic Nordic 1992
- ETA Trafiksystem AB i ?SA F?rv?rv av ITAB Industri AB i J?nk?pning 2001 vilket namn?ndrats till ITAB Trafiksystem
- ITAB Trafiksystem, avyttrades i b?rjan av april 2003
- Meag-ETS F?rv?rv av Peek Traffic 2001
- TTS, Technical Traffic Solution, Danmark
- Yunex Traffic, Tyskland (tidigare Siemens)
- Swarco, ?sterrike
- McCain, USA
- Econolite, USA
- Dynniq, Holland (tidigare Peek Traffic, Imtech Traffic & Infra, Holland/England)
Se ?ven
[redigera | redigera wikitext]S?nger om trafikljus
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Importance of Traffic Light Control Systems
- ^ [a b] Dufwa (1985), s. 88
Tryckta k?llor
[redigera | redigera wikitext]- Dufwa, Arne, red (1985). Trafik, broar, tunnelbanor, gator. Monografier utgivna av Stockholms stad, Stockholms tekniska historia 1. Stockholm: Liber F?rlag. Libris 513275. ISBN 91-38-08725-1
- Notisum:V?gm?rkesf?rordning (2007:90)
Externa l?nkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som r?r Trafiksignal.