hpv病毒是什么意思

F?r andra betydelser, se Eskilstuna (olika betydelser).

Eskilstuna
T?tort · Centralort
Eskilstuna?n med Gamla Staden i bakgrunden.
Smeknamn: E-tuna
Land	Sverige
Landskap	S?dermanland
L?n	S?dermanlands l?n
Kommun	Eskilstuna kommun
Distrikt	Eskilstuna Klosters distrikt, Eskilstuna Fors distrikt, Husby-Rekarne distrikt, Gillberga distrikt
H?jdl?ge	26 m ?.h.
Koordinater	59°22′38″N 16°30′46″?
Area
- t?tort	2 987 hektar (2023)
- kommun	1 250,48 km2 (2019)
Folkm?ngd
- t?tort	70 646 (2023)
- kommun	107 150 (2025)
Befolkningst?thet
- t?tort	24 inv./hektar
- kommun	86 inv./km2
Grundad	1659
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Eskilstuna Skogstorp
Postnummer	630 03 - 638 21
Riktnummer	016
T?tortskod	T0740
Beb.omr?deskod	0484TC104 (1960–)
Geonames	2715953
Ortens l?ge i S?dermanlands l?n. Ortens l?ge i S?dermanlands l?n.
Wikimedia Commons: Eskilstuna
SCB:s bebyggelseomr?desavgr?nsning Redigera Wikidata

Flygbild ?ver Eskilstuna med Klosters kyrka till v?nster i mitten.

Eskilstunahus vid slutet av 1600-talet ur Suecia antiqua et hodierna.

Karta ?ver Eskilstuna fr?n 1790-talet.

Arbetarr?relsen har m?te p? Fristadstorget.

百度 有事出远门，必定告知去处；从外地回家，也能带个小礼物，彼此客气、尊重，才能相处愉快。

Eskilstuna (uttal?) ?r en t?tort i S?dermanland, centralort i Eskilstuna kommun och den st?rsta t?torten i S?dermanlands l?n. I t?torten bor 70 646 inv?nare 2023 och i Eskilstuna kommun bor 107 335 inv?nare 2024. Genom orten rinner Eskilstuna?n.

Eskilstuna fick sitt namn efter biskop Eskil av Tuna stift med biskopss?te i Tuna, motsvarande nutida Eskilstuna.

Historia

Tv? handelsplatser kallades under hednatiden f?r Tuna och Fors, och var d? ett handelscentrum f?r Rekarnebygden, bel?gen d?r sj?v?gen fr?n M?laren upph?rde och handelsv?gen genom skogen till Hj?lmarebygden vidtog. P? 1000-talet blev handelsl?get mindre f?rm?nligt till f?ljd av landh?jningen, som skapade nya vattenfall vid Torsharg, idag Torsh?lla.

Tuna, som omtalas i skriftliga k?llor f?rsta g?ngen 1104, blev under 1100-talet centrum f?r kulten kring Sankt Eskil. Enligt legenden fr?n 1300-talet var Eskil en engelsk munk som d?dades av asatroende hedningar i Str?ngn?s i slutet av 1000-talet. B?de Fors och Tuna kyrkor har f?rknippats med Sankt Eskil, men helgonlegenden utpekar Tuna. Tuna kyrka, som 1231 ?vertogs av Johanniterklostret har visat sig h?rr?ra fr?n 1100-talet, men har haft en ?ldre f?reg?ngare p? samma plats. Under den nuvarande Tuna kyrka fr?n 1100-talet har rester av en stenkyrka fr?n 1000-talet p?tr?ffats. Bland fynden fr?n unders?kningarna m?rks s?rskilt Eskilstunakistan fr?n slutet av 1000-talet. Fors kyrka som fortfarande st?r kvar och vars ?ldsta delar h?rr?r fr?n 1100-talet, har visat sig haft en f?reg?ngare fr?n 1000-talet. Under denna ?ldre stenkyrka fanns sp?ren efter en ?nnu ?ldre tr?kyrka. Ut?ver dessa kyrkor fanns h?r ytterligare en kyrka, Ekeby kyrkoruin, uppf?rd p? 1100-talet.

I Florensl?ngden, ursprungligen fr?n 1103, omn?mns Tuna som biskopss?te. Men det f?refaller som om det endast var biskopss?te en kort tid, under en period innan n?gra egentliga stift inr?ttats. Omkring 1180 anlades Johanniterklostret som var Johanniterordens svenska huvudkloster. Det ?r oklart hur pass omfattande bebyggelsen runt klostret och kyrkan var, men h?r fanns flera hantverkare och en kvarn. N?gon g?ng f?re 1266 ?ndras namnet fr?n Tuna till Eskilstuna. Namnet Eskilstuna finns belagt i ett medeltidsbrev skrivet p? latin hos riksarkivet f?rsta g?ngen 1285.

Vid reformationen indrogs klosteregendomarna, som gjordes till kungsg?rd, klosterbyggnaden revs, och ist?llet uppf?rdes ett slott, Eskilstunahus, som var ett av Hertig Karls residens. Hertig Karl gynnade n?ringslivet i Eskilstuna, som han ?nskade g?ra till en industristad, s?rskilt f?r smide. Han anlade p? 1570-talet ett j?rnbruk vid Tunafors. Tunafors l?mpade sig f?r detta genom sitt centrala l?ge i landet, n?rheten till Bergslagen, krafttillg?ngen fr?n fallen, kolskogarna i s?der, och jordbruksprodukt?verskottet fr?n Rekarnesl?tterna i nord?st. Genom Eskilstuna kanal gav han orten sj?f?rbindelse. Tunafors, hade vid denna tid spik- och vapensmedjor, s?g- och mj?lkvarnar, vadmalsv?veri och liknande, men f?rv?grades stadsprivilegier till f?ljd av n?rheten till Torsh?lla. Bost?der f?r arbetarna v?xte fram dels vid bruket men ?ven utmed K?pmangatan och i det som kom att kallas f?r Nystaden v?ster om ?n. 1620-talet innebar ett uppsving f?r bruket.

Karl X Gustav, som bott i Eskilstuna, s?kte emellertid d?r skapa en stor industristad, Karl Gustavs Stad, och utrustade livl?ndaren fr?n landskapet Svenska Livland Reinhold Rademacher med stora privilegier f?r att flytta dit dennes verkst?der vid Kirkholm. Planerna genomf?rdes endast till en femtedel. Stadens omr?de omfattade nu b?de Tunafors och Nystaden. Befolknings?kningen innebar nu att Fors kyrka blev f?r liten. Genom en ombyggnation tredubblades dess volym, men trots detta f?rblev den tr?ng. Efter Rademachers d?d gick dock manufakturverket s?mre, och 1739 ?vergick det i privat ?go under Fredrik Rothoff. Rothoff l?t bryta ut manufakturverket Carl-Gustafs stad ur den privilegierade staden, som nu kom att omfatta Nya staden och Nystaden, varvid den ?tertog namnet Eskilstuna. Vid mitten av 1700-talet hade staden omkring 500 innev?nare.

?r 1771 l?t kung Adolf Fredrik anl?gga den s? kallade Fristaden, d?r han l?t arbetare inom st?l-, j?rn-, och metallindustrin sl? sig ned. Dessa fick f?rm?nliga diskontl?n, blev anvisade mark och fick r?dgivning. Detta ledde till en uppblomstring av Eskilstunas metallindustri. De olika delarna Gamla staden, Nystaden och Fristaden f?rblev dock ?tskilda, 1833 f?renades Eskilstuna och Karl Gustavs Stad till en enhet. ?nda fram till 1879 utgjorde "Eskilstuna Fristad" ett eget omr?de inom Eskilstuna stad. Behovet av bost?der var stort och ?r 1875 bildades d?rf?r en byggnadsn?mnd. 1877 antogs en ny stadsplan som omfattande delar av S?der och hela Norr. ?r 1885 anst?llde man en stadsingenj?r och 1898 b?rjade Gerdt Hallberg sin tj?nst som stadsarkitekt.

Under 1800-talet innebar den v?xande industrin ett ?kat behov av kommunikationer. En ny kanal byggdes f?rbi Torsh?llafallen och stod f?rdig 1865. Kanalen var i bruk fram till 1965 d? den st?ngdes. 1876–1877 fick staden j?rnv?gsf?rbindelser med Nyk?ping och 1895 med S?dert?lje. Eskilstuna v?xte och blev en av Sveriges viktigaste industrist?der. Industrier som genom olika epoker varit viktiga f?r Eskilstuna ?r Rademachersmedjorna, AB Separator, AB C. O. ?berg & co., Carl Gustafs stads gev?rsfaktori (Nuvarande Saab Bofors Dynamics AB), Eskilstuna Jernmanufaktur, Nickelfabriks AB Gottfrid Carlsson, Gense, L. F. St?hlberg & Co bordknifsfabrik, Bolinder-Munktell (senare Volvo BM, nuvarande Volvo Construction Equipment), August Stenman (senare ASSA) och CE Johansson (M?tt-Johansson).

1858 ansl?ts Eskilstuna till det svenska telegrafn?tet. 1882 inr?ttades ett telefonn?t i Eskilstuna, som 1885 ansl?ts till rikstelefonn?tet. H?sten 1884 installerade en dynamo vid Munktells verkst?der f?r belysning med b?glampor, och redan samma ?r f?ljde n?gra andra f?retag efter. 1889 fick Eskilstuna sin f?rsta elektriska gatubelysning, och 1895 bildades ett bolag f?r eldistribution till privata kunder. Utbyggnaden gick dock fram till omkring 1905 l?ngsamt. 1909 var dock h?lften av stadens industrier elektrifierade. 1913 ?vertog Eskilstuna stad elbolaget och 1914 ansl?ts det till riksstr?mn?tet. 1917 var alla industrier av n?gon betydelse elektrifierade. Ett vattenledningsn?t togs i bruk i staden 1887. I b?rjan av 1860-talet inr?ttades p? privat initiativ ett gasverk, vilket staden kom att teckna avtal med om leverans av gas f?r gatubelysning. Gasbolaget ?vertogs 1901 av Eskilstuna stad.

Industrialiseringen innebar en stor bostadsbrist i Eskilstuna. Redan p? 1830-talet ?verl?ts delar av Kungsladug?rdens mark till staden f?r bostadsbyggande men utvecklingen gick l?ngsamt. Kring sekelskiftet 1900 byggdes enstaka nya stenhus bland den gamla tr?husbebyggelsen i centrum. F?rst sedan Nyfors municipalsamh?lle och Fors och Klosters landskommuner inkorporerats 1907 kom bostadsbyggandet i g?ng i stor skala. S?rskilt under mellankrigstiden var byggnationen intensiv. ?ven under 1940- och 1950-talen f?rekom en intensiv byggnation.

Sveriges f?rsta elektriska brandbil levererad till staden i december 1902.

Cykelparkering p? Kriebsensgatan, Eskilstuna blev ?rets cykelstad 2000.

Under 1970-talet hade Eskilstuna en tillbakag?ng d? m?nga industrier lades ner. I slutet av 1990-talet, d? Svealandsbanan mellan Valskog och S?dert?lje tillkom, br?ts tillbakag?ngen.

Natten till den 25 februari 2009 utbr?t en stor brand p? Quality Hotel Statt (numera Stadshotellet Elite), vilket var en av de st?rsta br?nderna i Eskilstuna genom tiderna.

Administrativa tillh?righeter

Eskilstuna bestod ursprungligen av en ort, Tuna (Tunafors) ?ster om ?n i Klosters socken och en stad kring Rademachersmedjorna, Karl Gustavs stad, v?ster om ?n utbruten 1659 ur Fors socken. Stadsprivilegierna omfattade ocks? Tunafors. Vid mitten av 1700-talet br?ts manufakturverksamheten ut ur staden varvid den ?terfick det gamla namnet Eskilstuna. ?r 1771 styckades omr?det s?der (v?ster) om ?n ?ter till en ny stadsbildning som f?r namnet Eskilstuna fristad, som sedan 1833 f?renas med Eskilstuna stad. F?re 1833 var stadens omfattning ganska obest?md, och s?v?l Klosters som Fors socknar ?gde jordlotter inom stadens omr?de och vice versa. 1867 kom Nystaden och Fristaden att bilda stadsdelen V?ster och Gamla staden samt n?gra omr?den tillh?rande Kungsladug?rden, som samma ?r ?verf?rdes fr?n Forss socken till Eskilstuna. Samma ?r ?verf?rdes ?ven n?gra r?ck- och st?ngj?rnshammare och sliphus som tillh?rde Eskilstuna stad men som l?g i Fors socken staden.

Efter invigningen av Oxel?sundsbanan 1878 uppstod ett samh?lle i Nyfors, d?r m?nga av Eskilstuna arbetare kom att bos?tta sig. Redan 1885 v?cktes f?rslag att omr?det skulle inf?rlivas med staden, samtidigt som ?ven Tunafors och St?lfors fabriker f?reslogs inkorporeras. F?rhandlingarna drog dock ut p? tiden och 1889 blev Nyfors sj?lvst?ndigt municipalsamh?lle. Eskilstuna gav dock inte upp planerna och efter l?nga utredningar och f?rhandlingar beslutade staten 3 augusti 1906 att hela Klosters socken/landskommun och Fors socken/landskommun tillsammans med municipalsamh?llet i Nyfors fr?n ny?ret 1907 skulle inf?rlivas med staden. Med denna inkorporering ?kades stadens yta fr?n 167,2 hektar till 8.572,8 hektar och folkm?ngden dubblerades. 1927 inkorporerades ?ven de av Eskilstuna stad k?pta g?rdarna Ekeby och Brottsta i Torsh?lla socken. 1971 uppgick Eskilstuna stad i Eskilstuna kommun och orten ?r sedan dess centralort i kommunen.

Den centrala bebyggelsen, staden, h?rde till 1931 till Eskilstuna stadsf?rsamling medan delar av bebyggelsen utanf?r staden h?rde till Klosters f?rsamling och Fors f?rsamling. Fr?n 1931, efter stadsf?rsamlingen delats upp, till 2010 h?rde orten till Eskilstuna Klosters f?rsamling och Eskilstuna Fors f?rsamling som 2010 sammanlades till Eskilstuna f?rsamling, som 2020 delades upp i tre f?rsamlingar.

Eskilstuna ingick till 1971 i domkretsen f?r Eskilstuna r?dhusr?tt och ing?r sedan 1971 i Eskilstuna tingsr?tts domsaga.

Befolkningsutveckling

	1800	1850	1900	1950	2000
Inv?nare	1 341	3 961	13 663	53 363	57 867

Befolkningsutvecklingen i Eskilstuna 1900–2020
?r			Folkm?ngd	Areal (ha)
1900		?	21 884	?
1960		?	53 936	1 234
1965		?	59 038	1 307
1970		?	68 596	2 321
1975		?	66 409	2 640
1980		?	62 367	2 960
1990		?	59 815	2 944
1995		?	58 984	2 957
2000		?	57 867	2 950
2005		?	60 185	2 975
2010		?	64 679	3 105
2015		?	67 359	2 980
2020		?	69 948	2 919
Anm.: Sammanvuxen med Berga, Flacksta, M?sta, Odlaren, Sal och ?rna 1970, med V?stra Bors?kna 2010, med Skogstorp 2015. Skiftinge utbruten 2015. Stens?tter utbruten 2020  ? Stad med f?rst?der 1900.

Klimat

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec   Normaldygnets maximitemperaturs medelv?rde ?2 ?1 2 10 15 20 22 19 14 8 4 ?1   Normaldygnets minimitemperaturs medelv?rde ?6 ?7 ?3 3 6 10 15 13 8 3 0 ?5  Nederb?rd 39 27 26 30 32 46 72 68 56 48 51 46  Diagram temperaturer i °C ? m?nadsnederb?rd i mm     39   -2 -6     27   -1 -7     26   2 -3     30   10 3     32   15 6     46   20 10     72   22 15     68   19 13     56   14 8     48   8 3     51   4 0     46   -1 -5

Stadsbild

Eskilstunas ?ldsta byggnad ?r Fors kyrka vilken troligen h?rstammar fr?n 1100-talet. Andra ?ldre byggnader ?r Rademachersmedjorna fr?n 1600-talet, samt bebyggelsen l?ngs K?pmangatan mellan Stadsparken och stadsdelen Tunafors.

Industrin i allm?nhet och st?lindustrin i synnerhet har l?nge varit viktig f?r Eskilstuna och detta har synts genom historien. Det nuvarande Eskilstuna ?r ett resultat av flera olika sammanvuxna samh?llen; Gamla Staden med Fors kyrka, Fristaden, Karl Gustavs Stad, Kloster och Nyfors.

Stadsdelar

J?rntorget i stadsdelen Nyfors.

Bors?kna Brottsta Brunnsbacken Centrum/Fristaden Djurg?rden

Ekeby Eskilshem Flacksta Fr?slunda Gamla Staden

Gredby Hagnestahill H?llbybrunn Lagersberg Lundby

Mesta Myrtorp M?sta Nyfors Norr

R?bergstorp Sahl Skiftinge Skogs?ngen Slagsta

Slottsbacken Snopptorp Stenby S?der Tunafors

Valhalla Viptorp V?stermalm ?rby ?stermalm

Bebyggelse

Arkitektur

Ett urval av anm?rkningsv?rda byggnader med en bild av varje byggnad och med angivande av dess namn, adress, arkitekt(er), invignings?r och stil.

• 
  Skandiahuset, Kungsgatan 1, Valfrid Karlson (1855-1935), 1895, nordeuropeisk ren?ssans
• 
  Stadshuset, Fristadstorget 86, Emil Befwe (1860-1939), 1897, nederl?ndsk ren?ssans
• 
  S?renholmska villan, Klostergatan 1, Gerdt Hallberg (1861-1917) och Carl Leth, 1913, jugend
• 
  Sparbanken, Kungsgatan 14, Aron Johansson (1860-1936), 1915, nationalromantik
• 
  Telegrafhuset, Fristadstorget 5, Aron Johansson (1860-1936), 1916, nationalromantik
• 
  Sjukhem fram till 1978, Musikslott sedan 1988, Balstav?gen 4, Theodor Kellgren (1880-1936), 1917, historicism
• 
  H?gre allm?nna l?roverket, Smedjegatan 3, Emil Befwe (1860-1939), 1918, jugend
• 
  Stadsteatern, Kriebsensgatan 2, Ebbe Crone(1885-1960), 1925, tjugotalsklassicism och art déco
• 
  Klosters kyrka, Strandgatan 20, Otar H?kerberg (1882-1960), 1929, nybarock
• 
  Stadshotellet, Hamngatan 11, Frej Klemming (1893-1978) med David Nilsson, 1939, funktionalism
• 
  Fr?slunda centrum, Sturegatan 9, Jon H?jer (1922-2014) och Sture Ljungqvist (1921-2004), 1952, brutalism
• 
  Stadsbiblioteket, Kriebsensgatan 4, Gustaf Lettstr?m (1913-1999), 1965, internationell stil
• 
  Sankt Pauli kyrka, L?ngbergsgatan 14, Gustaf Lettstr?m (1913-1999), 1978, organisk arkitektur
• 
  Tomaskyrkan, Stenby Centrum 4, Helena Tallius Myhrman (1953-) och Magnus Myhrman (1945-), 1993, regionalism

Kyrkor

• Svenska kyrkan: Ansgarskyrkan, Fors kyrka, Klosters kyrka, Sankt Andreas kyrka, Sankt Pauli kyrka, Sankt Petri kyrka, Tomaskyrkan
• Katolska kyrkan: Heliga Korsets Katolska F?rsamling
• Frikyrkor: Elimkyrkan (Equmeniakyrkan), Eskilstuna Finska Frif?rsamling, Finska Pingstkyrkan, Fristadskyrkan (EFK), Fr?lsningsarmén, Kjula Baptistf?rsamling, Lifecenter Church, Pingstkyrkan, S:t Eskilskyrkan (Equmeniakyrkan)
• Andra samfund: Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, Lettiska Evangeliska-Lutherska F?rsamling, S:ta Maria Syrisk-Ortodoxa Kyrkan

Moskéer

• ?rbymoskén

K?pcenter

• Cityhuset
• Gallerian
• Sveaplans K?pcentrum
• Skiftinge Handelsomr?de
• Folkesta Handelsomr?de
• Tuna Park

Parker

Klosters kyrka med stadsparken i f?rgrunden.

• Eskilsparken: Bel?gen i stadsdelen S?der anlades ?r 1914. H?r finns m?nga tr?dslag planterade, till exempel turkisk hassel, mannaask, r?dbladig skogsl?nn, blodbok, persisk ek, vitbladigt p?ron, vitbrokig r?dask, h?ngask, r?dblommig h?stkastanj, bl?gran och coloradogran. Den f?r landsdelen ovanliga platanen finns ocks?. H?r finns ?ven ett konstverk i form av Carl Eldhs "Flicka med gloria" fr?n ?r 1953.
• Fors Kyrkopark: Parken omger Fors kyrka, bel?gen i centrala Eskilstuna. Avgr?nsas av Eskilstuna?n, Svealandsbanan, Nygatan och Kyrkogatan. Fram till ?r 1900 var det en begravningsplats d?r parken idag ligger. Det var Eskilstunas f?rsta begravningsplats.
• Hamnparken med Sm?rtorget: Tr?dplanteringss?llskapet bekostade och anlade Hamnparken under ?ren 1883–1885. H?r finns ett m?ngfald tr?d planterade bok, lind, l?nn, pelarek, vitoxel, blodbok och inte minst ett korktr?d som inte ska f?rv?xlas med korkeken. Del av parken ?verl?ts av s?llskapet till staden ?r 1886 och resterande del 10 ?r senare. I ?verl?telsen ingick ocks? stadens f?rsta offentliga konstverk font?nen kallad ”Kvinna med ymnighetshorn ” Konstverket ?r daterat till 1897 och ?r utf?rt av bronserat gjutj?rn.
  En del av parken inneh?ller ?ven en minipark med perenner nya tr?d och belysning. Arbetet f?rdigst?lldes ?r 2005. Carl Eldh:s ”Dansen” ing?r som en del i ombyggnationen.
• Nybroparken: En ny park har skapats mellan Hamngatan och ?n v?sterut. Genom anl?ggningen rinner en b?ckf?ra. Ombyggnaden av Hamngatan har bel?nats med Vackra V?gars Pris ?r 2002.
• Rinmansparken: Intill Rinmansgymnasiet ligger Rinmansparken anlagd 1920 d? under namnet Fristadsparken. Innan skolan byggdes l?g det gamla epidemiska sjukhuset h?r och som gammal lasarettspark har parken ett artrikt tr?dbest?nd best?ende av alm, avenbok, r?dbok, blodl?nn, ek, h?stkastanj, lind, turkisk hassel med flera. N?r sjukhuset revs togs beslut att marken skulle vara or?rd, men trots detta byggdes Rinmangymnasiet p? platsen. Ett monument f?rest?llande fristadsdirekt?ren ?r hitflyttad 1942 fr?n Fristadstorget och ?r en g?va fr?n Brukssocieteten till staden.
• Rothoffsparken: Rothoffsparken ligger s?der om Eskilstuna?n i det nordv?stra h?rnet av centrala Eskilstuna. Parken h?rstammar ursprungligen fr?n Reinhold Rademachers till?mpningar i samband med att han etablerar sig i Eskilstuna p? 1660-talet. P? 1700-talet kom dock Fredrik Rothoff att ta ?ver omr?det d?r han byggde en herrg?rd i karolinerstil 1786. Han kom ocks? att ge namnet till den engelska parken han anlade p? omr?det. Rothoffsparken ?r i stort of?r?ndrad fr?n denna tid och inneh?ller bland annat en karpdamm och en kryddtr?dg?rd, i stort sett samtliga i Sverige v?xande l?vtr?d finns ocks? representerade i parken. Parken har blivit vald som en av Sveriges 10 vackraste parker 2004.
  Fredrik Rothoffs hus i karolinerstil flyttades p? 1880-talet och ersattes av nuvarande hus, vanligen ben?mnd "Rothoffsvillan" trots att Rothoff var d?d l?ngt f?re huset byggdes. Under st?rre delen av 1800-talet av fram till 1966 ?gdes parken och byggnaderna i parken av Carl Gustafs stads gev?rsfaktori. Rofhoffsvillan beboddes av VD och Tullgatan 6 av chefsingenj?ren, husen l?ngs Hamngatan var arbetarbost?der.
  ?r 1966 k?ptes hela parken med byggnader av Eskilstuna kommun, under 1990-talet och fram?t har byggnader s?lts av och nu ?ger kommunen endast sj?lva Rothoffsvillan. ?vriga hus ?r privatvillor och bostadsr?ttsf?rening.
• Stadsparken: Parken anlades ?r 1877 och omfattade p? den tiden sex hektar. Stadsparken har idag ett omfattande uppvuxet tr?dbest?nd, samt ?ppna gr?sytor, utbyggda parkv?gar med sittplatser, blomsterrabatter, lekplatser och en dagvattendamm. Parken delas av Nybron med V?stergatan.
  En musikpaviljong, byggd 1943, fanns tidigare i parken och utnyttjades flitigt f?r underh?llning av skiftande slag. Paviljongen f?rf?ll dock under senare ?r och revs h?sten 2007. I Stadsparken finns ?ven tidigare en sommarservering kallad ?bryggan. Tidigare har det ocks? funnits en minigolfbana i anslutning till denna.
  H?r finns ett fyrtiotal olika tr?dslag d?r l?nn och lind dominerar. Bland ?vriga tr?d finns cembratall, bok, h?stkastanj, ek, prydnadsk?rsb?r och olika bj?rkarter. I parken finns ocks? konstverk, bland annat originalskulpturen Guds Hand av Carl Milles.
• Str?msholmen: ?stra delen av Faktoriholmarna har haft m?nga ben?mningar under ?rens lopp. F?rk?ttelholmen ?r en av dem, en gammal ben?mning som f?rt?ljer om f?rbete p? holmen. ?r 1867 beslutade stadsfullm?ktige att arrendera ut holmen varvid namnet ?ter ?ndrades d? till Havret?ppan. ?r 1899 uppf?rdes ett v?rdshus, vilket st?ngdes och revs under tidigt 1950-tal.
  Under krigs?ren 1940–1945 st?ngdes Str?msholmen tillsammans med ?vriga faktoriholmar till f?rm?n f?r rikets f?rsvar. Hela Str?msholmen restaurerades i sin helhet tidigt 1980-tal och anv?nds idag som plats f?r olika typer av n?jesarrangemang. Nya tr?d och h?ckar planterades. Holmen var dock fortfarande sv?r att n?. Tillg?ngligheten och holmens v?rde f?rb?ttrades i samband med Hamngatans ombyggnad och en ny g?ngbro byggdes ungef?r i samma l?ge som den gamla.

Kommunikationer

Busstrafik

Eskilstuna j?rnv?gsstation omkring 1910.

Huvudartikel Citybussen i Eskilstuna

Eskilstunas busstrafik g?r under namnet Citybussen. Stadsbussarna ?r gr?na till f?rgen och k?rs sedan 2002 av Transdev p? uppdrag ?t S?rmlandstrafiken. I Eskilstuna finns runt 70 bussar, varav 20 drivs p? biogas. Ett program f?r handikappanpassning av bussh?llplatser ?r under genomf?rande.

Citybussen utg?rs av 23 stycken linjer, varav linje 1 och 2 ?r stomlinjer. Dessa linjer och n?gra andra (bland annat linje 4) k?rs med ledbussar. Linje 1 (Torsh?lla-Centrum-Bors?kna) f?rbinder Eskilstuna med t?torten Torsh?lla och omr?det Bors?kna och linje 2 k?r mellan Stenby och stadsdelen Skiftinge. Merparten av linjerna passerar Eskilstunas stadsk?rna. Specialtrafik k?rs bland annat i samband med st?rre idrottsevenemang, exempelvis till Sundbyholms travbana.

Eskilstuna j?rnv?gsstation 2017.

J?rnv?g

M?lart?g trafikerar tv? regionalt?gslinjer som betj?nar Eskilstuna:

• Svealandsbanan v?sterut mot Kungs?r och Valskog d?r den ansluter till M?larbanan. ?sterut mot Str?ngn?s och S?dert?lje syd d?r den bland annat ansluter till Gr?dingebanan.
• J?rnv?gslinjen Sala–Oxel?sund, som trafikeras av Uven-t?get p? str?ckan Uppsala–V?ster?s–Eskilstuna–Katrineholm–Norrk?ping–Link?ping).

V?gar

• Riksv?g 53 S?derut mot Malmk?ping, Nyk?ping och Oxel?sund.
• Riksv?g 56 S?derut mot Katrineholm, Norrk?ping. Norrut mot V?ster?s och G?vle.
• E20 motortrafikled v?sterut mot Kungs?r, Arboga, ?rebro och G?teborg. Motorv?g ?sterut mot Str?ngn?s, Mariefred, S?dert?lje och Stockholm.
• L?nsv?g 230 sydv?st mot Stora Sundby och Katrineholm.
• L?nsv?g 214 sydv?st mot N?shulta och Julita kyrka.

Utbildning

Universitet M?lardalens universitet

Gymnasieskolor Kommunala Rinmangymnasiet S:t Eskils gymnasium Rekarnegymnasiet Zetterbergsgymnasiet Friskolor Grillska Gymnasiet Jensen gymnasium Kunskapscompaniet NTI-Gymnasiet REAL Gymnasiet Komvux

H?gstadieskolor Fristadsskolan St?lforsskolan Skogstorpskolan Skogs?ngsskolan Slottsskolan Sverigefinska skolan (Erkki-skolan, tidigare Norra Skolan) Djurg?rdsskolan Odlarskolan (Tidigare V?rdgymnasiet) Hammarg?rdets skola Edvardslundsskolan Tegelvikens skola Fr?slundaskolan Lagersbergsskolan Skiftingehusskolan ?rstaskolan ?rbyskolan G?kstensskolan Entréskolan Internationella Engelska Skolan (Tidigare Nyforsskolan)

N?ringsliv

Exempel p? f?retag som ?r verksamma i Eskilstuna:

• A-f?rpackning
• Alfa Laval Tumba AB
• Amazon Web Services
• Assa Abloy
• Outokumpu
• Fazer
• Kuehne + Nagel
• Transdev Sverige AB
• Randstad AB
• Sportamore
• Stille AB
• Swecon
• Transcom
• Volvo Construction Equipment
• Wavin

Kultur och n?je

"Stockholmshuset" i Eskilstuna.

Den nerlagda biografen "Rio" p? Rademachergatan.

Det gamla badhuset "Vattenpalatset" 2010, som numera ?r ombyggt till campus f?r M?lardalens H?gskola.

Museer

Tidigare bedrevs kommunens verksamhet med museer under namnet Eskilstuna museer och omfattade d? Eskilstuna stadsmuseum, Eskilstuna Konstmuseum, Rademachersmedjorna, Munktellmuseet och Ebelingmuseet. Sedan ?r 2006 ?r verksamheten dock uppdelad p? de olika enheterna.

Historia och industri

Eskilstuna stadsmuseum med Faktoriet och Vapentekniska samlingarna behandlar Eskilstunas historia, med tonvikt p? stadens framv?xt som industristad. Rademachersmedjorna ?r de historiska 1600-talssmedjorna d?r stadens industrialisering inleddes, och inrymmer idag flera smedjor med butiker samt en restaurang.

• Bergstr?mska g?rden i Torsh?lla
• Eskilstuna stadsmuseum
• Faktoriet
• Lagersbergs s?teri
• Munktellmuseet
• Rademachersmedjorna
• S?rmlandsg?rden
• Torsh?lla r?dhus

Konstmuseer

Den 3 juni 2006 nyinvigdes Eskilstuna konstmuseum efter en flytt till Munktellstaden i centrala Eskilstuna. Det nya museet har p? kort tid blivit etablerat i Sverige, fr?mst inom design och konsthantverk, men ?ven inom konst.

• Eskilstuna konstmuseum
• Ebelingmuseet i Torsh?lla

Sev?rdheter

• Gamla staden. Den gemytliga andan fr?n en helt annan tidsepok finns h?r kvar i form av "L?nga gatan", en delvis kullerstensbelagd gata som idag heter K?pmangatan. H?r ligger husen t?tt och gr?nderna ?r tr?nga. I Gamla stan ligger ocks? ett utedassmuseum.
• Ogaklev
• Parken Zoo med Parkenbadet
• Stenby fornborg
• Uvbergets fornborg
• Munktellbadet
• Rademachersmedjorna
• Retuna ?terbruksgalleria
• Sigurdsristningen

Musik

Kent

Eskilstuna uts?gs till Sveriges Popstad 1998, och har ett livligt musikliv. Rockbandet Kent kom fr?n Eskilstuna. Namnet p? en av deras skivor, Hagnesta Hill, syftar p? villaomr?det Hagnestahill som ligger i nord?stra Eskilstuna. ?ven Jeremy Irons & The Ratgang Malibus, Jettie, Pain of Salvation och Yvonne kommer ifr?n Eskilstuna. Under ?ren 1949-52 bodde Abba-medlemmen Benny Andersson i Eskilstuna. En annan Abba-medlem, Anni-Frid Lyngstad, ?r uppvuxen i Torsh?lla utanf?r Eskilstuna. Eskilstuna ?r ?ven k?nt f?r punkbanden Tail Patch, WC, No Security, TT-Task och Spr?ngd.

Musik- och nattklubben Bl? var tongivande i Eskilstuna fr?n 1994 till b?rjan av 2000-talet. Bl? startades och drevs av kulturprofilerna Rocco Gustafsson, Micke L?nngren och Martin Roos.

Teater

Eskilstuna Teater

Eskilstuna Teater har 410 sittplatser och ?r bel?gen centralt vid Eskilstuna?n. Teatern anv?nds framf?rallt av Riksteatern genom Eskilstuna Teaterf?rening, samt andra arrang?rer som EskilstunaRevyn och Scenknuten. Teatern anv?nds ocks? f?r olika g?stspel, samt som konsertlokal.

Sport

Den gamla och numera rivna sporthallen 2010.

Till Eskilstunas mest k?nda idrottsf?reningar r?knas den tidigare allsvenska fotbollsklubben IFK Eskilstuna, AFC Eskilstuna i fotbollsallsvenskan, elitseriehandbollsklubben IF Guif, Smederna i elitserien i speedway och damallsvenska fotbollsklubben Eskilstuna United DFF.

• AFC Eskilstuna, (Superettan i fotboll, herrar)
• Eskilstuna United DFF, (Damallsvenskan i fotboll)
• Smederna Speedway, Elitserien i Speedway
• Eskilstuna Guif, Elitserien i handboll f?r herrar, Allsvenskan i handboll f?r damer
• IFK Eskilstuna, (Fotboll, div 2 herrar)
• BK Force, (Elitserien i Bowling, herrar)
• Eskilstuna Basket, (Basketligan dam, Div 1 herrar)
• Eskilstuna BS, (Bandy, div 1)
• Eskilstuna City FK, (Fotboll, div 3 herrar)
• Syrianska Eskilstuna IF, (Fotboll, div 3 herrar)
• Eskilstuna Flygklubb, Segelflyg
• Eskilstuna GK, (Golf)
• Eskilstuna GF, (Gymnastik)

• Eskilstuna GAK, (Atletklubben, brottning)
• Eskilstuna IK, (Skridsko, konst?kning och cykel/triathlon)
• Eskilstuna Sharks, (Amerikansk fotboll)
• Eskilstuna Biljard (Biljard)
• Eskilstuna Simklubb, (Simning)
• Eskilstuna S?dra FF, (Fotboll, futsal)
• Triangelns IK, (Fotboll, division 1 damer)
• HK Eskil, Allsvenskan i handboll f?r herrar
• Eskilstuna Linden Hockey, (Ishockey, div 1 herrar)
• R?by-Rekarne FIF, (Friidrott)
• Eskilstuna friidrott, OS-Fackelb?rare 2012 i London (Jivara Yousef)
• TK Hobby, (Tennis, 2008 i Elitserien)
• Tunafors SK, (Skidor och slalom)
• Eskilstunaortens RF, (Ridning)
• Eskilstuna BTK, (Bordtennis)
• Eskilstuna BK, (Boxning)

Sverigefinnar i Eskilstuna

Eskilstuna ?r en av de svenska orter som har st?rst sverigefinsk befolkning. Omkring 10 000 personer bosatta i Eskilstunaomr?det har finl?ndska r?tter. Huvuddelen ?r barn eller barnbarn till arbetskraftsinvandrare som kom till staden i slutet av 1960-talet. Av dessa omkring 10 000 inv?nare med r?tter i Finland uppskattar, docent Eric De Geer vid Uppsala universitet, att cirka 80 % h?rstammar fr?n den finskspr?kiga folkgruppen i Finland (finnarna) och cirka 20 % h?rstammar fr?n den svenskspr?kiga folkgruppen i Finland (finlandssvenskarna). Den relativt h?ga andelen finlandssvenskar av invandrarna fr?n Finland beror p? att tr?skeln att utvandra har varit p? grund av spr?kfr?ndskapen l?gre f?r dem ?n f?r deras landsm?n finnarna.

Sedan 1993 finns ett finskt konsulat i Eskilstuna.

Se ?ven

• Personer fr?n Eskilstuna'
• Lista ?ver byggnadsminnen i Eskilstuna kommun
• Lista ?ver fasta fornminnen i Eskilstuna (f?r omfattning av detta omr?de, se Eskilstuna stad#Sockenkod)
• Lista ?ver naturreservat i Eskilstuna kommun

Vidare l?sning

• J?rpe, Anna; Lidén, Hans A (1982). Eskilstuna/Torsh?lla. Rapport / Riksantikvarie?mbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 16. Stockholm: Riksantikvarie?mbetet och Statens historiska mus. Libris 7618903. ISBN 91-7192-439-6 

Externa l?nkar

• Wikimedia Commons har media som r?r Eskilstuna.
  Bilder & media
• Eskilstunas historia. Eskilstunas historia: forntiden, medeltid, hertig Karl, slottet och Tunafors, Carl Gustafs stad, Fristaden och Eskilstunas utveckling till en industristad, landsbygden, Eskilstuna under 1900-talet.
• Eskilstuna kommun.
• Se kartdata ?verlagrat p? OSM (Kartdata)

Wikipedia:KML/Eskilstuna