《呵护明天》关注青少年权益保护获好评
- F?r andra betydelser, se Gustavsberg (olika betydelser).
| Gustafsberg | |
| sm?ort | |
 Tidigare Stora Varmbadhuset
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Bohusl?n |
| L?n | V?stra G?talands l?n |
| Kommun | Uddevalla kommun |
| Distrikt | Uddevalla distrikt |
| Koordinater | 58°19′45″N 11°54′15″?? / ?58.32917°N 11.90417°? |
| Area | 42 hektar (2023)[1] |
| Folkm?ngd | 57 (2023)[1] |
| Befolkningst?thet | 1,36 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Beb.omr?deskod | 1485SB159 (2020–)[2] |
  Ortens l?ge i V?stra G?talands l?n.
| |
| Wikimedia Commons: Gustafsberg | |
| SCB:s bebyggelseomr?desavgr?nsning Redigera Wikidata | |
Gustafsberg (ibland stavat Gustavsberg[3][a]) ?r en tidigare badort, omkring 2,5 kilometer sydv?st om Uddevalla. Bebyggelsen avgr?nsades av SCB som en del av t?torten Uddevalla ?r 2015. Vid avgr?nsningen 2020 avgr?nsades den som en separat sm?ort.
Gustafsberg anlades som surbrunn p? g?rden Baggetofta under 1700-talet, och blev senare en av Sveriges tidigaste badorter. Den ligger vid s?dra stranden av Byfjorden och har en liten hamn.[5] STF har ett vandrarhem med g?sthamnsplats vid vattnet. P? fotbollsplanerna i syd?stra Gustafsberg spelas fotbollsturneringen Oddebollen. Sedan 1986 ?r det byggnadsminne.[6]
Historik
[redigera | redigera wikitext]
| Gustafsbergs badort | |
| H?lsobrunn | |
 Flygbild ?ver Gustafsberg fr?n 1990.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| L?n | V?stra G?talands l?n |
| Kommun | Uddevalla kommun |
| Ort | Uddevalla, Gustavsberg 1:19, 1:24 |
| Kulturm?rkning | |
| Byggnadsminne | 19 juni 1986 |
| - Referens nr. | 21300000013466, RA?. |
| F?rdigst?llande | 1774–1800-talet |
Platsen f?r dagens Gustafsberg ?r k?nd i arkiven sedan 1400-talen, d? under namnet Aarbol. Under den norska tiden finns dokument fr?n 1500-talet som omtalar att Aarbol tillh?r Bodille, ett av stadens "urhemman", numera kallat Bodele, d?r badplatsen och fotbollsplanerna ligger idag.
Gustafsberg som havsbadort har anor fr?n 1700-talets slut men platsen har ocks? sedan tidigare varit k?nd som surbrunn med tv? mineralhaltiga k?llor. 1692 k?pte Olof Bagge Backetoften, som g?rden d? hette. Han d?pte om den till Baggetofta, men s?lde den vidare till B?rge Nilsson Bagge.
1702 ink?pte Uddevallaredaren och r?dmannen Johan Holst (1672-1716) Baggetofta. St?llet blev tidigt m?l f?r utflykter fr?n Uddevalla. I protokollen fr?n den stora smuggelprocessen 1724 talades det om hur stadens ungherrar brukade fara ut till Baggetofta f?r att roa sig.
Stadsl?karen i G?teborg, Jacob Bo?thius, unders?kte 1729 vattenkvaliteten i Baggetoftas h?lsok?lla. Han fann b?de vattnet och naturen kring k?llan l?mpligt f?r h?lsobringande brunnsdrickning, n?got som blivit h?gsta mode vid denna tid.
1766 k?pte grosshandlaren, redaren och jord?garen Anders Knape Hansson omr?det f?r 8800 daler silvermynt. Knape utvecklade egendomen. Han uppf?rde ett sillsalteri och ett skeppsbyggeri, och bedrev handel. Knape ?gde bland annat sju fartyg, s?teriet Gullmarsberg vid Skredsvik. ?r 1772 inr?ttade makarna Knape genom testamente en stiftelse f?r att skapa hem och skolg?ng f?r studiebeg?vade och beh?vande gossar fr?n Bohusl?n. Samma ?r dog hustrun Katarina Hegardt. 1774 stadf?ste Gustav III stiftelsen. D?rmed uppstod Sveriges f?rsta internatskola. D? ?ndrades ocks? namnet, med Gustav III:s samtycke, fr?n Baggetofta till Gustafsbergs Barnhusinr?ttning.
P? 1780-talet hade man som en del av behandlingen b?rjat komplettera brunnsdrickandet med salta bad och Gustafsberg kan d?rmed betraktas som Sveriges f?rsta badort. Kurorten blev popul?r 1804, n?r Gustav IV Adolf s?nt sin sjuklige fyra?rige kronprins till Gustafsberg f?r behandling. Bland andra Lars Johan Hierta, Fredrika Bremer, Esaias Tegnér och August Blanche bes?kte badet. Barnhusdirektionen l?t ?r 1814 uppf?ra tv? varmbadhus, ett med sju rum och ett med sex. I det senare till?ts ?ven de fattiga ta sig ett gratisbad. B?da badhusen finns kvar, idag konverterade till vandrarhem.
Kring f?rra sekelskiftet avtog Gustafsbergs popularitet som nationell kurort f?r l?ngv?ga g?ster som inkvarterades under sommaren f?r att f?rb?ttra sin h?lsa och/eller roa sig. Ett tiotal privatvillor uppf?rdes, framf?rallt av Uddevallafamiljer.
Barnhusinr?ttningen
[redigera | redigera wikitext]
I enlighet med makarna Knapes donationsbrev har stiftelsen bedrivit skolverksamhet. Anders Knape var den f?rste direkt?ren f?r styrelsen. Antalet elever reglerades 1782 till 30 pojkar mellan 6 och 16 ?r. Knapes stiftelse har ocks? sedan starten l?mnat stipendier ?t ett antal pojkar och flickor fr?n Bohusl?n. Dessa utl?mnas fortfarande. Internatverksamheten bedrevs till en b?rjan i landeriets huvudbyggnad fr?n 1770-talet (idag kallad "Herrg?rden"). En ny byggnad i tr? stod klar 1854 men brann 1894. En ny tegelbyggnad, ritad av arkitekten Eugen Thorburn, invigdes 1897. Undervisningen upph?rde i mitten av f?rra seklet men internatverksamhetens upph?rde f?rst 1976. D? b?rjade eleverna p? Uddevallas gymnasieskolor. Detta skolhus inrymmer idag Gustafsbergsstiftelsens expeditioner, kontor som hyrs ut samt konferensrum.
Natur- och kulturskydd
[redigera | redigera wikitext]P? grund av donationsbreven drivs havsbadorten fortfarande, och ?r den enda s?dana fr?n 1700-talet[k?lla beh?vs]. Stiftelsen f?rvaltas idag av en styrelse som ?r utsedd av Uddevalla kommunfullm?ktige och st?r under tillsyn av L?nsstyrelsen. Hela omr?det Gustafsberg f?rklarades som naturv?rdsomr?de 1980. Samtliga byggnader p? Gustafsbergs centrala kurortsomr?de byggnadsminnesf?rklarades 1986. B?de byggnader och mark f?rklarades som Riksintresse 1987, vilket f?rhindrar exploatering, rivning och f?rvanskning.
Kring havsbadorten ligger Gustafsbergsomr?dets naturv?rdsomr?de. Det ?r skyddat sedan 1980 och ?r 278 hektar stort. Omr?det ing?r i EU:s ekologiska n?tverk av skyddade omr?den, Natura 2000.
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Badrestaurangen -
Kafé Sn?ckan -
-
Gustafsbergsskolan fr?n skolg?rden -
Kamrerarebyggnaden -
Skolhemmet Herrg?rden -
Sommarvillor l?ngs Byfjorden -
Sommarvilla -
Greveg?rden -
Villa Carolina, Sommarvilla
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Statistiska sm?orter 2023, befolkning, landareal, befolkningst?thet per sm?ort, SCB, 28 november 2024, l?s online.[k?lla fr?n Wikidata]
- ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska sm?orter 2020, SCB, 31 mars 2022, l?s online.[k?lla fr?n Wikidata]
- ^ "Gustavsberg". NE.se. L?st 21 juni 2014.
- ^ "Hitta hit". Arkiverad 18 juli 2014 h?mtat fr?n the Wayback Machine. Gustafsberg.se. L?st 21 juni 2014.
- ^ M?rtensson, Hans (2000). Snickargl?dje: dekorativ tr?arkitektur. Kalmar: Akantus. sid. 79. Libris 7800152. ISBN 9197352918
- ^ Bj?rkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, m?nniskor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusl?ns museum och Bohusl?ns hembygdsf?rbund, 0280-4174 ; nr 93. G?teborg: L?nsstyrelsen i V?stra G?talands l?n. sid. 241. Libris 19352952. ISBN 9789176862742
Tryckta k?llor
[redigera | redigera wikitext]- Bj?rkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, m?nniskor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusl?ns museum och Bohusl?ns hembygdsf?rbund, 0280-4174 ; nr 93. G?teborg: L?nsstyrelsen i V?stra G?talands l?n. sid. 241-243. Libris 19352952. ISBN 9789176862742
- M?rtensson, Hans (2000). Snickargl?dje: dekorativ tr?arkitektur. Kalmar: Akantus. sid. 92-95. Libris 7800152. ISBN 9197352918
Vidare l?sning
[redigera | redigera wikitext]- Byggnadsminnen 1978-1988: f?rteckning ?ver nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Stockholm: Riksantikvarie?mbetet (RA?. 1989. sid. 63-264. Libris 8371852. ISBN 9171927522
Externa l?nkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som r?r Gustafsberg.?- Officiell webbplats
- Badorten Gustafsberg p? Bohusl?ns museum
| ||||||||||||||||
| ||||||||||||||