阿西吧什么意思
| Helgelsef?rbundet | |
| Bildad | 1887 |
|---|---|
| Nedlagd | 1994 |
| Typ | Kristet samfund |
| Betj?nad region | Sverige |
| Officiella spr?k | Svenska |
| Huvudorgan | Trons Segrar |
Helgelsef?rbundet var ett svenskt frikyrkosamfund mellan 1887 och 1994.
Fr?n b?rjan var Helgelsef?rbundet ett missionss?llskap, men efterhand kom det att bli ett samfund med baptistisk och evangelikal inriktning. ?r 1994 gick Helgelsef?rbundet, efter fem ?rs samarbete, samman med Fribaptistsamfundet i Helgelsef?rbundet/Fribaptistsamfundet som i sin tur 1997 gick samman med ?rebromissionen och bildade trossamfundet Nybygget – kristen samverkan, sedan 2002 kallat Evangeliska Frikyrkan (EFK).
Historik
[redigera | redigera wikitext]Liksom m?nga andra svenska samfund uppstod Helgelsef?rbundet ur 1800-talets v?ckelser?relse. Den v?ckelse som s? sm?ningom blev Helgelsef?rbundet utbr?t p? Torps herrg?rd i N?rke p? 1880-talet, och var en lekmannaorienterad r?relse med betoning p? helgelse. Ledare var herrg?rdens ?gare Edvard Hedin tillsammans med den teologiske ledaren C J A Kihlstedt. Kihlstedt var fr?n b?rjan pr?st i Svenska kyrkan men valde att 1889 sluta sin tj?nst d?r p? grund av teologiska bet?nkligheter.
Torp l?g geografiskt och andligt n?ra Riseberga d?r Olof Hedengren ?r 1855 uppr?ttade Sveriges f?rsta b?nhus. I denna krets fanns ocks? skr?ddaren och lekmannapredikanten August Carleson fr?n Vintrosa, som sedan kom att bereda marken f?r och delta i bildandet av Helgelsef?rbundet.
Den v?ckelse som s? sm?ningom blev Helgelsef?rbundet utbr?t n?ra Torps herrg?rd i p? Marie beb?delsedag 1885 under ett b?nem?te i en stuga d?r deltagarna starkt fick uppleva Guds ber?ring och kallelsen att be. Helgelsef?rbundet var en lekmannaorienterad r?relse med betoning p? helgelse och kan s?gas vara ett svar p? roparr?relsen som med sitt starkt f?rd?mande s?tt att predika skapade en n?d hos m?nniskor som till synes besvarades i f?rbundets s?tt att betona n?den och f?rl?telsen.
Vid midsommar 1887 anordnade Hedin och hans v?nner Torpkonferensen, i herrg?rdens lada. Konferensen, som blev ?rligen ?terkommande, kom att bli den sammanh?llande m?tesplatsen i Helgelsef?rbundet. Vid bildandet av Helgelsef?rbundet f?rdes inget protokoll; d?rf?r kan man inte exakt ange ?r och datum, men enligt boken Det b?rjade med ett b?nem?te grundades Helgelsef?rbundet 1887 p? den f?rsta Torpkonferensen.
Torpkonferensen anordnas fortfarande vid midsommar varje ?r, p? samma plats som den f?rsta konferensen. Vid Torpkonferensen 2005 medverkade bland andra John Ortberg och Carola H?ggkvist.
S?rdrag och organisation
[redigera | redigera wikitext]S?rdrag i Helgelsef?rbundet var bland annat ?ppenheten f?r kvinnliga predikanter. G?tabro som blev Helgelsef?rbundets missionsskola utbildade mission?rer och evangelister och av de 1 317 personer som hade g?tt utbildningen 1955, var 658 kvinnor. Till och med den f?rsta klassen som gick p? G?tabro hade kvinnor med, och den k?nde mission?ren Fredrik Franson verkade inte ha haft n?gra bet?nkligheter med att l?ra ut till och s?nda dessa. Kanske detta ocks? berodde p? en av Helgelsef?rbundets starka kvinnor Nelly Hall, som under l?ng tid satt med i styrelsen.
Helgelsef?rbundet, som fr?n b?rjan var ett missionss?llskap, hade mission i flera l?nder s?som Sverige, Kina, Sydafrika, Japan, Swaziland, Tyskland och Frankrike. Missionsarbetet var d?rf?r en viktig del i r?relsens identitet, liksom musiken. Helgelsef?rbundet hade m?nga musiker och komposit?rer, som predikanten Emil Gustafson, Eric Bergqvist, Arnold Schyrman, K.G. Sj?lin, Conrad Bj?rkman och J. Sonesson. Emil Gustafson sammanst?llde och gav ut psalmboken Hj?rtes?nger 1895.
Helgelsef?rbundets tidningar hette Trons Segrar, Segrande Ungdom samt Barnens Missionstidning, varav den f?rstn?mnda hade cirka 9 000 prenumeranter 1946.
Emil Gustafson - den mest k?nde helgelsef?rbundaren
[redigera | redigera wikitext]Emil Gustafson ?r antagligen den mest k?nde helgelsef?rbundaren, ?versatt till flera spr?k och med en biografi om sig skriven av helgelsef?rbundaren Stig Abrahamsson, boken heter "Emil Gustafson - en Guds profet" och skrevs 1948. Teologen Joel Halldorf disputerade 2012 p? en avhandling om Gustafson.[1] Gustafsons skrifter har betytt mycket f?r sekten Smiths V?nner, f?r Flodbergskretsen och f?r pingstpastorn Peter Halldorf.
Missionsf?rest?ndare
[redigera | redigera wikitext]- 1923-1927 August Karlsson
- 1929-1954 John L Claesson
- 1954-1979 Stig Abrahamsson
- 1979-1982 Harry Andersson
- 1984-1994 Rolf Nordstr?m
Ordf?rande
[redigera | redigera wikitext]- 1887–1921 Edvard Hedin
- 1922-1938 Per Rosander
- 1938-1943 C E Johansson
- 1943-1959 Henning Karlsson
- 1959-1975 H?rold Norburg
- 1976-1980 Erik Arvidsson
- 1980- Sune Ottosson
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Halldorf, Joel (2012). Av denna v?rlden?: Emil Gustafson, moderniteten och den evangelikala v?ckelsen. Skrifter / utgivna av Svenska kyrkohistoriska f?reningen. II, Ny f?ljd, 0491-6786 ; 67. Skellefte?: Artos. Libris 12683378. ISBN 9789175805948
K?llor
[redigera | redigera wikitext]- De troendes gemenskap – EFK
- Inhemskt och internationellt i v?ckelsens N?rke – Bj?rn Sv?rd
- Ett sekel i Herrens tj?nst – Helgelsef?rbundet
- Svenska trossamfund – Allan Hofgren
- Av Herren har det skett – Helgelsef?rbundet 60 ?r
- Det b?rjade med ett b?nem?te – Birger Davidsson
- Sk?rdem?n och Sk?rdef?lt – ?MF
- Abrahamsson, Stig (1948). Emil Gustafson, en Guds profet.. ?rebro: ?rebro missionsf?ren. Libris 1386131