伤口出水是什么原因
Jure uxoris eller iure uxoris, ?r latin f?r "genom hustruns r?tt" – en mans regering genom hustruns arvsr?tt; ett begrepp genom vilken en man delade eller ensam ?vertog sin hustrus titel genom gifterm?l.[1]
F?rklaring
[redigera | redigera wikitext]Jure uxoris ?r ett r?ttsbegrepp ang?ende regenter som anv?ndes i Europa, framf?rallt under medeltiden. Uttrycket anv?nds vanligen n?r en kvinna ?rvt en adelstitel och f?rl?ning eller en kunglig titel och ett rike, och hon l?ter sin make bli sin medregent, eller helt och h?llet ?verl?ter sin titel p? honom och g?r honom till ensam regent. Maken tituleras d? kung ifall hustrun ?r drottning. Det utgick fr?n en ?kta makes r?tt till hustruns egendom under medeltiden, d? en gift kvinnas egendom automatiskt blev hennes makes d? de gifte sig.
Jure uxoris anv?nds ocks? som princip f?r att maken ?rver hustruns besittning vid hennes fr?nf?lle, ?ven om hon inte ens hunnit betr?da den som regent. Maria av Jülich-Berg ?verl?t Jülich-Berg helt p? sin make Johan III av Kleve utan att n?gonsin sj?lv tilltr?da f?rl?ningen. Till och med vid skilsm?ssa har maken beh?llit titeln och territoriet medan hustrun har f?rlorat den, s?som 1170 med kung Stefan av Blois dotter hertiginnan Marie av Boulogne (1136–1182), som var gift med Mathieu d'Alsace (1137–1173). Hon var hertiginna suo jure (genom egen r?tt) fr?n 1159 och hennes make blev hennes medregent d? de gifte sig 1160, men hon f?rlorade sin titel till exmaken vid skilsm?ssan, trots att han hade f?tt den enbart genom gifterm?l.
D?remot g?ller inte jure uxoris i samband med en icke-regerande make till en drottning eller annan kvinnlig monark.
Att dela titeln med maken genom jure uxoris var det normala f?r kvinnliga regenter under medeltiden, s?vida de inte helt avstod den till maken. Fr?n och med 1500-talet blev den dock allt mindre vanlig. Maria Stuart delade inte sin titel med sina tv? senare m?n, och Anna av Storbritannien regerade ensam trots att hon var gift, medan hennes make enbart var hennes gem?l.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]- Sancha av León och Ferdinand I av León, 1037
- Melisende av Jerusalem och Fulko av Jerusalem, 1135
- Isabella II av Jerusalem och Fredrik II (tysk-romersk kejsare), 1225
- Johanna II av Navarra och Filip III av Navarra, 1328
- Isabella I av Kastilien och Ferdinand II av Aragonien, 1474
- Maria av Burgund och Maximilian I (tysk-romersk kejsare), 1477
- Maria I av England och Filip II av Spanien, 1554
- Maria II av England och Vilhelm III av England, 1688
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den h?r artikeln ?r helt eller delvis baserad p? material fr?n engelskspr?kiga Wikipedia, Jure uxoris, 1 mars 2013.
- Den h?r artikeln ?r helt eller delvis baserad p? material fr?n spanskspr?kiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Emanuel, Steven L. (2004). Property. New York: Aspen Publishers, inc. s. 121.