门头沟区第十六届人民代表大会第一次会议隆重开幕
Den h?r artikeln beh?ver k?llh?nvisningar f?r att kunna verifieras. (2011-02) ?tg?rda genom att l?gga till p?litliga k?llor (g?rna som fotnoter). Uppgifter utan k?llh?nvisning kan ifr?gas?ttas och tas bort utan att det beh?ver diskuteras p? diskussionssidan. |

Kalmar Verkstadsaktiebolag AB, eller Kalmar verkstad eller KVAB, var ett verkstadsindustrif?retag i Kalmar, bildat 1902 som verkstad f?r j?rnv?garna kring Kalmar. F?retaget s?ldes 1990 till ABB och bedrev d? huvudsakligen tillverkning av j?rnv?gsfordon och truckar. Trucktillverkningen, som senare tog namnet Kalmar Industries, lever fortfarande kvar och ?gs sedan 2005 av finl?ndska Cargotec. Tillverkningen av j?rnv?gsfordon som tagits ?ver av Bombardier Transportation lades ned 2005. Kalmar Verkstad ?r ?ven k?nt f?r tillverkning av postbilen Tjorven.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Kalmars f?rsta j?rnv?g ?ppnades 1874 till Emmaboda och f?r denna byggdes en reparationsverkstad intill stationen i Kalmar (senare Kalmar C). F?r att kunna expandera verksamheten k?ptes senare ett st?rre markomr?de utanf?r staden, och en helt ny verkstad och fabrik anlades 1902. Den drevs som det s?rskilda bolaget Kalmar Verkstadsaktiebolag AB och var Kalmarbanornas verkstad med huvud?garna Kalmar nya j?rnv?gsaktiebolag, Nybro-S?vsj?str?ms j?rnv?gsaktiebolag, Kalmar l?ns ?stra j?rnv?gsaktiebolag och Kalmar-Tors?s j?rnv?gsaktiebolag samt Kalmar stad.
Bolaget fick redan fr?n starten stora best?llningar, s?rskilt p? j?rnv?gsvagnar. Under 1906 levererades 74 godsvagnar och under de f?ljande ?ren steg tillverkningen ?n mer och sortimentet breddades.[1] Alla typer av j?rnv?gsfordon tillverkades, fr?n bensindrivna sp?rvagnar till godsvagnar och lok. Export startades tidigt till bland annat Turkiet och Kina. Dressiner och specialfordon f?r underh?ll l?ngs j?rnv?gen av alla typer tillverkades ocks?.
-
Kalmar verkstads tidigare fabrikslokaler i Kalmar.
-
J?rnv?gssp?r ansluter till fabrikslokalerna.
Andra produkter
[redigera | redigera wikitext]Under 1950-talet unders?ktes vilka ytterligare produkter som kunde vara l?mpliga att tillverka. Man ?vertog tillverkningen av sm? dragtraktorer, som till exempel Statens J?rnv?gar (SJ) anv?nde som perrongtraktorer, SAS anv?nde f?r att dra bagagevagnar, m.fl. Flytande parkeringsd?ck, som kunde ang?ras vid kaj, samt parkeringshissar av paternosterhiss, tillverkades ocks?. Man gav sig ?ven p? tillverkning av diverse milit?rmateriel.
Biltillverkning
[redigera | redigera wikitext]
I slutet av 1960-talet gav sig Kalmar Verkstad in i tillverkningen av bilar. Detta i samband med att KVAB var generalagent f?r nederl?ndska DAF. Postverket beh?vde en ny brevb?rarbil och Kalmar Verkstad utvecklade en helt ny bil, som hade drivlina och vissa chassidelar fr?n DAF. Bilen hade fr?n b?rjan inget namn, den kallades bara KVD, men den brevb?rare som var med och provade bilen, tyckte att den hade samma truligt knubbiga charm som en flicka i tv-serien Saltkr?kan och d?rmed fick bilen heta Tjorven. Karossen tillverkades i det d? hypermoderna materialet glasfiber och man tillverkade ?ven f?rsta omg?ngen av karosser till SAAB:s sportbil Sonett.
Ett annat bilprojekt Kalmar Verkstad gav sig in i tillsammans med Svelast (d? hel?gt av SJ) var lastbilen Kalmar terminal som egentligen var ett lastb?rarsystem. Det bestod av en dragbil med ett baktill monterat lyftaggregat s? att dragbilen kunde fungera som gaffeltruck. Sl?pvagnarna eller lastb?rarna kunde dels fungera som semitrailer och kopplas till dragbilens v?ndskiva, dels f?lla ned framhjul och fungera som sl?pvagn. Lastbilen hade endast en d?rr till hytten, och denna var monteras mitt fram, f?r att man skulle kunna kliva ur ?ven om man parkerat n?ra en v?gg eller annat fordon. V?ndskivan var konstruerad f?r helautomatisk koppling, d?r b?de luft och elanslutningar ansl?ts utan manuellt arbete.
Kris och ?terh?mtning
[redigera | redigera wikitext]M?nga av de projekt som KVAB arbetade med var inte l?nsamma och staten gick in f?r att utreda framtiden. Beslut fattades om att KVAB endast skulle arbeta med t?g och att allt annat skulle avslutas. ?r 1971 beslutade staten om nedl?ggning av KVAB 1974. Som kompensation f?r de omkring tusen arbetstillf?llen som f?rlorades, togs beslut om byggandet av en fabrik f?r tillverkning av Volvo personbilar, Volvoverken i Kalmar. Denna ?ppnade 1974.
Ist?llet f?r nedl?ggning av KVAB erh?lls flera stora order fr?n SJ och KVAB fick ett nytt uppsving. Under augusti 1986 fick KVAB, tillsammans med ASEA, en best?llning p? 20 stycken X2000-t?g (X2) ut?ver tillverkning av andra j?rnv?gsfordon. ?r 1990 s?ldes KVAB av Statsf?retag till ABB:s t?gtillverkning, ABB Traction AB. 1996 bildades ADtranz efter en sammanslagning av ABB Traction AB och Daimler-Benz. Fabriken i Kalmar tillverkade under denna tid bland annat X2, flera t?g till Norge som Flytoget, 271 nya tunnelbanevagnar C20 (vagn 2000) till SL i Stockholm, X31 f?r ?resundst?g och Regina. ?r 1999 k?pte DaimlerChrysler ut ABB ur ADtranz, och blev d?rmed ensam ?gare.
Avveckling
[redigera | redigera wikitext]?r 2001 s?ldes Adtranz till kanadensiska Bombardier och blev Bombardier Transportation. Kalmar Verkstad hade d? omkring 800 anst?llda.
Bombardier misslyckades med att s?lja fler t?g. Produktionen minskade och Bombardier valde att flytta verksamheten fr?n fabriken i Kalmar till tv? av f?retagets fabriker i Tyskland. I december 2005 rullade det sista j?rnv?gsfordonet, den 67:e X31, ut fr?n fabriken. Den 31 december 2005 avvecklades fabriken, vilket innebar att tillverkning av j?rnv?gsfordon upph?rde i Sverige.
Arbetsorganisation
[redigera | redigera wikitext]?r 1993 inf?rdes m?lstyrda grupper, d?r de anst?llda fick ta mycket st?rre ansvar f?r planering av arbetet, logistik och kvalitet. Detta f?ljdes snart av fri planering av arbetstiden; st?mpelklockorna skrotades och tiden rapporterades av de anst?llda direkt i datorerna. Detta var n?got helt nytt inom svensk industri och v?ckte stor uppm?rksamhet. Alla farh?gor om detta kom p? skam och fabriken blev den mest produktiva inom koncernen, samtidigt som personalen hade rekordl?g fr?nvaro. Arbetss?ttet kallades "Best practice" och var normgivande f?r all annan produktion inom Adtranz.
Kalmar Industries
[redigera | redigera wikitext]Kalmar Verkstad k?pte 1974 trucktillverkaren Lidhults Mekaniska Verkstad och 1975 trucktillverkaren Ljungbytruck, b?da i Ljungby kommun. F?retagen slogs 1977 samman under namnet Kalmar Last Maskin Verkstad AB, med varum?rket "Kalmar LMV". Efter uppk?p av ASEA:s truckf?retag namn?ndrades truckdivisionen till Kalmar Industries. Verksamheten s?ldes 1997 till finl?ndska Partek, vilket i sin tur blev uppk?pt av finl?ndska Kone 2002. Kone-koncernen delades i sin tur i tv? delar 2005 och Kalmar Industries blev en del av den nya koncernen Cargotec. Fr?n 2007 anv?nds "Kalmar" som varum?rke p? Cargotecs truckar. Tillverkningen i Ljungby lades ned 2009 och flyttades till Lidhult. ?r 2018 lades i sin tur trucktillverkningen i Lidhult ned och flyttades till Stargard i Polen.
K?llor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Vidare l?sning
[redigera | redigera wikitext]- Ljunggren, Malte; Jansson Anders (2002). 100 ?r p? sp?r - Kalmar: fr?n Kalmar verkstad till Bombardier Transportation. Svenska j?rnv?gsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 75. Stockholm: Svenska j?rnv?gsklubben. Libris 8849859. ISBN 91-85098-94-9 (inb.)
Externa l?nkar
[redigera | redigera wikitext]
|