毛泽东女儿为什么姓李

Republic of the Marshall Islands Aolepān Aorōkin M?aje?
Flagga
Valspr?k: inget
Nationals?ng: Rammon Aelin kein am / Forever Marshall Islands
l?ge
Huvudstad		Majuro
Officiella spr?k		Marshallesiska och engelska
Statsskick		republik
-	president	Hilda Heine
Sj?lvst?ndighet		fr?n USA
-	Erk?nd	21 oktober 1986
Area
-	Totalt	181 km2 (195:e)
-	Vatten (%)	0,00 %
Befolkning
-	2016 (juli) ?rs uppskattning	73 376 (189:e)
-	Befolkningst?thet	405 inv./km2 (18:e)
BNP (PPP)		2015 ?rs ber?kning
-	Totalt	174 miljoner USD (186:e)
-	Per capita	3 193 USD
BNP (nominell)		2015 ?rs ber?kning
-	Totalt	185 miljoner USD (185:e)
-	Per capita	3 380 USD
HDI (2021)		0,639 (131:a)
Valuta		US-dollar (USD)
Tidszon		UTC+12
Topografi
-	H?gsta punkt	Ej namngiven plats, 10 m ?.h.
K?r p?		H?ger
Nationaldag		1 maj (Konstitutionsdagen)
Nationalitetsm?rke		MH/MIS
Landskod		MH, MHL, 584
Toppdom?n		.mh
Landsnummer		692

百度 换句话说，这哥俩比你敏感，比你玩的转。

Marshall?arna, formellt Republiken Marshall?arna, ?r en republik i Mikronesien i norra Stilla havet. Landet best?r av 31 atoller, varav fem st?rre, och 1 152 ?ar i tv? ?grupper.

?arna koloniserades omkring ?r 2000 f.Kr. 1529 hittade spanska sj?farare dit. Sitt namn har de f?tt av den brittiske uppt?cktsresanden John Marshall, som anl?nde till ?arna 1788. Fr?n 1874 stod de under i tur och ordning spansk, tysk, japansk och amerikansk f?rvaltning. Den 1 maj 1979 blev Marshall?arna en autonom republik och ett avtal om fri sammanslutning med USA, Compact of Free Association, tr?dde i kraft den 21 oktober 1986. Under ?ren efter andra v?rldskriget, 1946–1958, genomf?rde USA en rad k?rnvapenprov p? korallatollerna Bikini och Enewatak.

?arnas yta best?r av korallkalk och sand. Tv? ?grupper str?cker sig i parallella kedjor fr?n nord?st till sydv?st, varav den ?stligaste bel?gna kedjan utg?r en f?rl?ngning av Gilbert?arna, som h?r till Kiribati. Samtliga huvud?ar som har bildats av korallrev som vuxit upp l?ngs randen av sjunkna vulkaner ligger samlade kring en stor lagun. ?arna, som ofta drabbas av orkaner och flodv?gor, ligger inom norra passadvindsb?ltet. Ingen punkt ligger h?gre ?n 10 meter ?ver havet. I juni 1994 sk?ljde en flodv?g ?ver ?gruppens huvudstad, som ligger p? Majuroatollen.

Historia

Den spanske uppt?cktsresanden Alonso de Salazar var 1526 den f?rste europén att bes?ka Marshall?arna. Ytterst lite om f?rh?llandena p? ?arna f?re denna tid ?r k?nt, men k?nt ?r i alla fall att mikronesier bebott ?arna sedan 1000-talet f.Kr. Européernas intresse f?r ?gruppen var litet en l?ng period efter de Salazars bes?k men 1788 bes?ktes ?arna av den brittiske kaptenen John Marshall, efter vilken ?gruppen senare blivit uppkallad. Ett tyskt handelskompani etablerades p? ?arna 1885 varefter de blev en tysk besittning.

Kulturhistoria

Det traditionella samh?llet var ett klassamh?lle, med h?vdingar, adel och det arbetande folket. Man till?mpade naturahush?llning med odling och fiske och var beroende p? lokala f?ruts?ttningar, s?som klimat och topografi p? atollen och i det omgivande havet.

En st?rre grupp atoller hade en ?verh?vding. Mindre atoller och ?ar hade h?vdingar, som betalade tribut till ?verh?vdingen. Folket betalade tribut (skatt) till h?vdingarna. Folket bodde i sl?ktgrupper p? upp till 30 personer och styrdes av gruppens ?lderman. Man till?mpade matrilinj?r h?rstamning och m?nnen arbetade p? hustruns land eller fiskevatten. Varje sl?ktgrupp h?rde till en viss sektor av en atoll eller en ? och hade s?ledes tillg?ng till b?de land och vatten.

Det finns inga vulkaner p? Marshall?arna, men ?nd? ?r f?rs?rjningsm?jligheterna varierande beroende av nederb?rd, och atollernas storlek. Detta p?verkar b?de odlingsbetingelser och fisket. ?arna i norr har betydligt mindre nederb?rd och d?r trivs inte det beg?rliga br?dfrukttr?det. Ibland intr?ffar sv?ra tyfoner och tsunamis. D? kan tr?d och odlingar f?rst?ras totalt och det kan ta tiotals ?r innan produktionen av livsmedel ?ter byggs upp. D?rf?r till?mpas mycket byteshandel och drabbade ?ar f?r hj?lp.

Sj?fart

Sailing Canoe brailed on starboard tack, Jaliut Lagoon, Marshall Islands (1899-1900)

?befolkningen har kunnat ?verleva i flera tusen ?r genom att utveckla b?tbyggeriet och navigationskonsten. N?r de f?rsta européerna bes?kte ?arna p? 1500-talet f?rv?nades de av kanoternas design med en eller tv? utriggare. Segelkanoterna fr?n Marsall?arna var de b?sta och snabbaste i hela Stilla Havet. De st?rsta var 20 meter l?nga och kunde ta ombord 50 personer. En kanot eller proa, som de kallas, bestod av fyra delar; st?var, bordl?ggning, utriggare och mast.

HH1883 pg102 Canoe Marshall Inseln

Bordl?ggningen kn?ts ihop med rep av kokosfibrer och skrovet blev d?rigenom mer flexibelt i sj?n. Skrovet l?ckte en del, men att ?sa ut vatten ingick i seglingstekniken. Utriggaren f?rdes alltid i lovart och ju mer det bl?ste desto fler bes?ttningsm?n fick g? ut p? plattformen som motvikt. St?varna var likformiga och vid v?ndning under kryss blev f?rst?ven en akterst?v, styr?ran fick d? byta plats. Det V-formade skrovet var osymmetriskt f?r att motverka utriggarens bromsande effekt.

N?r det stormade togs segel och mast ner och bes?ttningen v?ntade ut stormen medan kanoten drev vind f?r v?g.

Navigering

Forskare har studerat hur S?derhavets gamla m?sternavigat?rer kunde hitta fram mellan sm? och l?ga atoll?ar. De anv?nde varken klocka, kompass, logg eller astrolabium. Kunskaper i navigation f?rdes vidare fr?n generation till generation via muntlig tradition. Man navigerade efter himlakropparna, havsdyningen, vindar, molnformationer, doften av fj?rran ?ar och f?glars flykt.

Stick chart, Marshall Islands, 1898 - Südseeabteilung - Ethnological Museum, Berlin - DSC00979

Marshalleserna var m?stare i navigeringskonsten. De seglade oftast utmed ?kedjorna Ralik och Ratak. Observation av himlakroppar ?r ett bra hj?lpmedel om man seglar parallellt med ekvatorn. I st?llet studerade de dyningar som rullade fram i olika m?nster. Dyningar drivs av passadvinden som bl?ser fr?n nordost och p?verkas av havsdjupet och ?ndrar riktning och frekvens runt atoller och ?ar. Farkosten r?r sig d?rf?r olika beroende p? vilken dyning som r?der. De iakttog ocks? molnformationer och f?glars flykt vid olika atoller och ?rstider. Havets f?rg gav information om djup. Bruset fr?n br?nningar och lukt fr?n olika ?ar varierar ocks? beroende vad som odlas. Sj?fararna gjorde ocks? sina egna sj?kort. De bestod av pinnar som bands ihop med kokosfibersn?ren. Sn?ckskal utvisade ?ar och de b?jda pinnarna bildade m?nster som ?tergav dyningarnas m?nster vid olika ?rstider och platser. En m?sterlots kunde tolka dessa variabler i hela Marshallesiska arkipelagen som ?r tre till fyra g?nger s? stor som ?stersj?n.

1900-talet

?r 1906 blev ?gruppen officiellt en del av den tyska kolonin Tyska Nya Guinea. Under f?rsta v?rldskriget er?vrades ?arna 1914 av Japan. Efter f?rsta v?rldskriget administrerades de sedan av Japan som ett NF-mandat i det Japanska Stillahavsmandatet.

Under andra v?rldskriget utk?mpades strider mellan japaner och amerikaner p? ?n Kwajalein. Amerikanerna lyckades ockupera ?arna 1944 genom slaget om Gilbert- och Marshall?arna, och efter andra v?rldskrigets slut blev de en del av ett amerikanskt territorium i det s? kallade F?renta nationernas f?rvaltarskapsomr?de i Stilla havet.

?r 1964 uppr?ttade USA en milit?rbas och ett provomr?de f?r robotar p? ovan n?mnda Kwajalein.

Landet erh?ll sj?lvstyre 1979 och blev en sj?lvst?ndig stat 1986, efter att ha styrts av USA i ?ver 40 ?r. Amata Kabua blev president under sj?lvstyret 1979 och ?ven landets f?rste president vid sj?lvst?ndigheten 1986. Marshall?arna g?r anspr?k p? ?n Wake, som tillh?r USA.

Amerikanska k?rnvapenprov

Svampmoln fr?n det st?rsta atmosf?riska k?rnvapenprov som USA n?gonsin genomf?rt, Castle Bravo.

Sommaren 1946 sl?ppte USA v?rldens fj?rde och femte atombomb ?ver Bikiniatollen. De testades p? en flotta best?ende av 95 utrangerade slagskepp, kryssare, jagare och ub?tar och ett hangarfartyg, alla ankrade i Bikiniatollens lagun i norra delen av Marshall?arna. 43 000 m?nniskor bevittnade den historiska h?ndelsen. Hela skeendet har beskrivits av den amerikanske advokaten Jonathan Weisgall i boken Operation Crossroads. Weisgall representerade Bikiniborna i en process mot den amerikanska staten. Innan Operation Crossroads p?b?rjades hade USA:s regering ?vertalat 1 670 bikinier att deras ? och lagun beh?vdes f?r m?nsklighetens b?sta, och de flyttades tillf?lligt till en annan n?rbel?gen atoll, Rongerik, med l?fte om att snart f? ?terv?nda till Bikini.

Det blev b?rjan p? en tragisk historia d?r bikinier blev atomnomader. Det var snart uppenbart att de inte kunde stanna p? Rongerik, som redan var ?verbefolkat.

?r 1954 spr?ngde USA en 15-megatons v?tebomb, Castle Bravo, 1 200 g?nger starkare ?n Hiroshimabomben Little Boy. Bomben sl?pptes ?ver Bikinilagunen, och dess intensiva v?rme omvandlade ?arna Bokonijien, Aerokojlol och Nam till glas.

?r 1969 f?rklarade USA att Bikini var sanerat och s?kert, och bikinierna flyttade tillbaka. Men tio ?r senare ins?g USA att Bikini inte alls var rent. Inv?narna hade f?tt i sig den st?rsta dos plutonium som n?gonsin uppm?tts i n?gon befolkningsgrupp och atomnomaderna flyttades ?n en g?ng. M?nga bikinier blev allvarligt sjuka, och n?r ingen kompensation erbj?ds fr?n USA valde de att st?mma USA, med Weisgall som sin advokat.

Befolkningen har de senaste ?ren rest ers?ttningskrav f?r de avsev?rda skador som har ?samkats dem. R?jningsarbetet efter provspr?ngningarna i Bikiniatollens str?lningssmittade lagun p?g?r fortfarande.

Geografi

Marshall?arna.

Landet best?r av ca 1 152 ?ar f?rdelade ?ver 31 atoller i tv? ?grupper. Landarealen ?r ca 181 km2 medan landet t?cker en sammanlagd yta p? ca 1 900 000 km2. Huvud?ns geografiska koordinater ?r 07°05′44″N 171°22′41″?

?grupperna, som l?per n?stan parallellt med varandra, heter

• Ralik?arna, den v?stra gruppen med cirka 18 atoller och ?ar
• Ratak?arna, den ?stra gruppen med cirka 16 atoller och ?ar

Klimat

Klimatet ?r varmt och fuktigt. Regntiden varar fr?n maj till november. ?arna ligger p? gr?nsen till ett omr?de d?r det f?rekommer tyfoner och med oj?mna mellanrum drabbar en s?dan landet.^{[k?lla beh?vs]}

Naturskydd och milj?problem

?r 2011 inr?ttade Marshall?arna v?rldens st?rsta skyddsomr?de f?r haj, ett omr?de som p? n?ra 2 000 000 kvadratkilometer. Inom detta omr?de ?r allt kommersiellt hajfiske f?rbjudet och bif?ngster m?ste ?terf?ras till havet. Likas? blir all handel med produkter fr?n haj f?rbjudet i republiken.

Marshall?arnas milj?problem ?r brist p? rent dricksvatten och att vissa laguner ?r f?rorenade av hush?llssopor och avfall fr?n fiskefartyg. Marshall?arna har skrivit under, men inte ratificierat Kyoto-protokollet.^{[k?lla beh?vs]}

Styre och politik

F?rfattning och styre

Enligt konstitutionen fr?n 1979 ?r Marshall?arna en parlamentarisk demokratisk republik. Genom ett avtal om fri association med USA, ing?nget 1986 och f?rnyat 2004, erk?nns landet som en sj?lvst?ndig stat samtidigt som riktlinjer f?r dess utrikespolitik fastst?lls. Den lagstiftande makten ut?vas av en f?rsamling kallad Nitijela, som v?ljs genom allm?nna val vart fj?rde ?r. Nitijela best?r av 33 ledam?ter, som kallas senatorer. F?rsamlingen utser presidenten, som b?de ?r statschef och regeringschef, bland sina egna medlemmar f?r en mandatperiod p? fyra ?r. Presidenten utser d?refter de ?vriga ministrarna fr?n f?rsamlingen. F?rsamlingen f?r r?d fr?n ett ?verh?vdinger?d med 12 medlemmar.

Presidenter

• Amata Kabua, 1979–1996
• Kunio Lemari, 1996–1997
• Imata Kabua, 1997–2000
• Kessai Note, 2000–2012
• Christopher J. Loeak, 2012–2016 (bes?kte Sverige 2015)
• Casten Neura, 2016–2016 (satt bara en vecka)
• Hilda Heine, 2016–2020
• David Kabua, 2020-

Administrativ indelning

Parlamentet "Nitijela" har sitt s?te i Delap-Uliga-Darrit p? Majuro.

Atoller och ?ar ligger i tv? kedjor Ralik och Ratak och g?r i stort sett fr?n NNV till SSO. De ?r indelade i 33 "municipalities" (kommuner, distrikt):

Ralik-kedjan

• Ujelang, atoll, obebodd
• Enewetak, atoll
• Bikiniatollen, atoll, obebodd
• Ailinginae, atoll, obebodd
• Rongelap, atoll
• Rongerik, atoll, obebodd
• Wotho, atoll
• Ujae, atoll
• Lae, atoll
• Kwajalein, atoll
• Lib, ?
• Namu, atoll
• Ailinglapalap, atoll
• Jabwot, ?
• Jaluit, atoll
• Namori, atoll, obebodd
• Kili, ?
• Ebon, atoll

Ratak-kedjan

• Bokak, atoll, obebodd
• Bikar, atoll, obebodd
• Utirik, atoll
• Taka, atoll, obebodd
• Ailuk, atoll
• Mejit, ?
• Liklep, atoll
• Jemo, ?, obebodd
• Wotje, atoll
• Erikub, atoll, obebodd
• Maloelap, atoll
• Aur, atoll
• Majuro, atoll, huvudstad
• Arno, atoll
• Mili, atoll
• Knox, atoll

Ekonomi och infrastruktur

N?ringsliv

P? de vitt spridda atollerna finns en ekonomisk struktur som ?r typisk f?r stillahavsomr?det, det vill s?ga sj?lvhush?llning. De viktigaste n?ringsgrenarna ?r jordbruk och fiske. Konsthantverk, fiskkonserver och produktion av kopra bildar landets industriella ryggrad. De fr?msta exportvarorna utg?rs av tonfisk, kopra och produkter framst?llda av kokosn?tsolja.

Jord- och skogsbruk, fiske

Jordbruk, fiske och tillverkning syssels?tter omkring nio procent av befolkningen och bidrar med cirka 17 procent av landets BNP. Jordbruket ?r begr?nsat p? grund av brist p? b?rdig odlingsmark. Kokosn?tter ?r den viktigaste jordbruksprodukten och spelar en central roll b?de f?r hush?llens f?rs?rjning och som en av f? exportvaror, oftast i form av kopra (torkat kokosk?tt). Andra gr?dor som odlas inkluderar br?dfrukt, taro, bananer, papaya, tomater och pandanus. Det f?rekommer ?ven viss uppf?dning av grisar och fj?derf?, men endast i liten skala och inte kommersiellt.

I havsomr?dena bedrivs kommersiellt fiske av tonfisk, vilket fr?mst utf?rs av utl?ndska akt?rer. Dessutom sker sm?skaligt fiske av lagunfisk f?r lokala marknader. En betydande del av landets inkomster kommer fr?n f?rs?ljning av fiskelicenser till utl?ndska fiskeflottor.

Energi och r?varor

99 % av elektriciteten produceras av fossila br?nslen, s?som olja. 1 % ?r solenergi.

Marshall?arnas naturtillg?ngar best?r fr?mst av kokosn?tter, marina tillg?ngar och mineraler p? havsbottnen.^{[k?lla beh?vs]}

Industri

Industrin ?r underutvecklad och begr?nsas till produktion av kokosn?tsprodukter som kopra och kokosolja, samt byggmaterial och viss tillverkning av konserverad fisk. Det finns ?ven en mindre hantverksproduktion. ?ven om dessa sektorer har liten p?verkan p? den nationella ekonomin, spelar de en avg?rande roll f?r hush?llens f?rs?rjning.

Tj?nster och turism

F?rutom milit?rbasen p? Kwajalein ?r tj?nstesektorn den viktigaste delen inom den privata sektorn. Mycket av denna sektor ?r kopplad till de tv? stora hotellen p? Majuro samt olika butiksverksamheter. Turismen ?r i stort sett obefintlig, med f?rre ?n 5 000 bes?kare per ?r, varav ungef?r h?lften ?r aff?rsresen?rer.

Handel

V?rdet av importen ?r elva g?nger s? h?gt som exportv?rdet, eftersom allt br?nsle till energif?rs?rjningen m?ste importeras. Generellt ?r landet mycket beroende av ekonomiskt bist?nd fr?n USA – i geng?ld har man ?verl?tit Kwajaleinatollen till USA, som d?r har en bas f?r test av robotar.

Marshall?arnas import ?r mycket st?rre ?n exporten, vilket g?r landet beroende av ekonomisk hj?lp fr?n andra l?nder.

Infrastruktur

Transporter

Fartygen i Marshall?arnas skeppsregister seglar under bekv?mlighetsflagg, vilket g?r att 5 400 fartyg finns i detta register (2024), men ingen p? Marshall?arna ?ger n?got fartyg.

Befolkning

Demografi

Marshall?arna har upplevt en snabb befolkningstillv?xt, d?r antalet inv?nare har f?rdubblats under de senaste tv? decennierna. Omkring tv? tredjedelar av befolkningen bor p? atollerna Majuro och Kwajalein. En del av inv?narna p?verkas fortfarande av konsekvenserna fr?n k?rnvapenprovspr?ngningarna p? Bikini och Enewetak, vilka bland annat ledde till radioaktivt nedfall ?ver n?rliggande atoller.

Spr?k

Huvudspr?ket ?r marshallesiska, ett mikronesiskt spr?k inom den austronesiska spr?kfamiljen, som delar officiell status med engelska.

Religion

Mer ?n 60 procent av befolkningen ?r medlemmar i den kongregationalistiska kyrkan United Church of Christ, som introducerades p? Marshall?arna av hawaiianska mission?rer omkring ?r 1860. Kyrkan har fr?n b?rjan utvecklat en lokal pr?gel, d?r dess struktur anpassades efter de traditionella h?vdinged?mena, men med diakoner som tog rollen som ledare. Kyrkans spridning bidrog ocks? till att skapa fred i regionen. Den matrilinj?ra samh?llsstrukturen ger kvinnor en framtr?dande roll, vilket ocks? speglas i kyrkan, d?r de aktivt deltar och p?verkar dess arbete. Mindre grupper tillh?r den romersk-katolska kyrkan, som etablerades p? ?arna 1889, samt mormonkyrkan. Ungef?r 25 procent av befolkningen identifierade sig i mitten som icke-religi?sa.

Kultur

Traditioner

Matkultur

Det marshallesiska k?ket pr?glas av landets tillg?ngar, med fisk och skaldjur som basf?da. F?rsk tonfisk, krabba och hummer ?r s?rskilt omtyckta.

Kokosn?tter, som odlas i stor utstr?ckning, anv?nds flitigt i lokala r?tter. Exempelvis kombineras skivad br?dfrukt med kokosn?ts?s i r?tten m?, medan pumpa tillagad med kokosmj?lk kallas Ba?ke kalel. Dessutom blandas mosade bananer med riven kokosn?t f?r att skapa jukjuk.

Referenser

K?llor

• Geographica - Atlas och uppslagsverk ?ver v?rldens folk och l?nder ISBN 978-3-8331-4129-4
• Resa med Vanadis: hundra?rsminnet av en v?rldsomsegling : utst?llning p? Etnografiska museet 17 februari-aug 1984. Stockholm: Etnografiska mus. 1984. Libris 7748280. ISBN 91-85344-04-4 
• H?ssler, Lars (1999). Yrke: v?rldsomseglare: [hur man finansierar en livsstil] : [10 ?r p? v?rldshaven med s/y Jennifer]. Stockholm: Nautiska f?rl. Libris 8384132. ISBN 91-973537-1-X 
• Alkire, William H. (1978) (p? engelska). Coral islanders. Worlds of man, 99-0113407-2. Arlington Heights: AHM. Libris 6246385. ISBN 0-88295-618-3 
• Améen, ?ke; Ekblad Jonas (1986). Om sk?rg?rdsnavigering ([2. uppl.]). Stockholm: Rabén & Sj?gren i samarbete med Svenska kryssarklubben. Libris 7235815. ISBN 91-29-57465-X 
• Weisgall, Jonathan M. (1994) (p? engelska). Operation Crossroads: the atomic tests at Bikini Atoll. Annapolis, Md.: Naval Institute Press. Libris 6324674. ISBN 1-55750-919-0 

Externa l?nkar

• Marshall?arnas f?rvaltning