[重庆]川渝两省市发布利泽航运枢纽工程建设封

F?r andra betydelser, se Paris (olika betydelser).

Paris
Huvudstad · V?rldsstad
Flagga Stadsvapen
Officiellt namn: Ville de Paris
Motto: Fluctuat nec mergitur
Smeknamn: La Ville Lumière
Land	Frankrike
Region	?le-de-France
Departement	Paris (75)
Arrondissement	20:e
Landm?rke	Eiffeltornet
Flod	Seine
Koordinater	48°51′N 2°21′?
Area	105,40 km2
- t?tort	2 723,03 km2
- storstadsomr?de	14 518,30 km2
Folkm?ngd	2 102 650 (2023)
- t?tort	10 858 852 (2019)
- storstadsomr?de	13 024 518 (Januari 2017)
Befolkningst?thet	19 949 inv?nare/km2
- t?tort	3 988 inv?nare/km2
- storstadsomr?de	897 inv?nare/km2
Borgm?stare	Anne Hidalgo (Parti Socialiste, 2020–2026)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Geonames	2968815
Webbplats: www.paris.fr

百度 之前伦纳德的伤势为股四头肌拉伤，而这个伤病好似已经痊愈，目前是半月板有些酸痛，马刺也将伦纳德纳入了伤病复出管理，但在3月23日凌晨ESPN名记沃神爆料了一个惊人的消息。

Paris (franskt uttal: [pa?i] ( lyssna), [pa?ri?s]) ?r Frankrikes huvudstad och en v?rldsstad med m?nghundra?rig historia som en av v?rldens mest betydande st?der. I Paris finns huvudkontoren f?r en rad internationella organisationer, bland andra OECD och UNESCO. I ingen annan stad i v?rlden organiseras s? m?nga internationella konferenser, de b?da storflygplatserna Charles-de Gaulle och Orly g?r Paris till Europas n?st st?rsta flygcentrum och tack vare ett v?l utbyggt snabbt?gsn?t kan Paris ses som Europas viktigaste j?rnv?gsnod.

Staden ?r bel?gen vid floden Seine och grundades av romarna under namnet Lutetia. Paris utg?r ett eget departement i regionen ?le-de-France. Staden delas in i 20 arrondissement. Paris innerstad har cirka 2,2 miljoner inv?nare och med f?rorter ?ver 11 miljoner inv?nare. Paris ?r ett av v?rldens viktigaste aff?rs- och kulturcentrum. Som en av de mest betydelsefulla globala st?derna ?r Paris ?ven ett viktigt politiskt, teknologiskt och konstn?rligt centrum, samt ansedd som modets och gastronomins huvudstad.

Historia

Omr?det som idag kallas Paris tros ha varit bebott i minst 4 000 ?r. Staden tros ha grundats i mitten av 200-talet f.Kr. av den galliska stammen parisier. Romarna kallade staden Lutetia Parisiorum. Under Julius Caesars galliska krig er?vrades staden ?r 51 f.Kr. och byggdes sedan upp med en rutn?tsplan enligt romersk modell.

Under slutet av 400-talet e.Kr f?ll romarriket samman och ?r 486 er?vrades staden av den frankiske kungen Klodvig I, som besegrade Galliens sista romerska st?th?llare Syagrius. Paris var d?refter ett av flera viktiga centra i det v?xande frankiska riket. 885-886 bel?grades Paris av vikingar som dock inte lyckades inta staden. Paris h?rskare, den karonlingiske greven Odo, blev d?refter vald till kung i det v?stfrankiska riket och under hans ?ttlingar gjordes Paris till centrum f?r det franska riksstyret kring ?r 1000.

Under 1100- och 1200-talen ?kade Paris betydelse. P? h?gra sidan av floden dominerade handel och hantverk, och den stora marknadsplatsen Hallarna anlades d?r 1183. P? v?stra sidan dominerade universitetet som grundades under tidigt 1100-tal och ?r ett av v?rldens ?ldsta. Den ursprungliga stadsk?rnan p? ?n ?le de la Cité dominerades av kyrkan, och den stora katedralen Notre Dame uppf?rdes d?r mellan 1163 och 1345. F?rst i b?rjan av 1500-talet blev staden permanent kunglig residensstad och kung Frans I l?t p?b?rja bygget av kungapalatset Louvren p? flodens h?gra sida.

Under 1600- och 1700-talen var Paris Europas kulturella huvudstad och hade genom Frankrikes stormaktst?llning ?ven en ledande politisk roll. Kring ?r 1800 var befolkningen ungef?r en halv miljon, varav en sor del bodde i ?verbefolkade slumkvarter. Fr?n 1800-talets mitt genomf?rdes en genomgripande stadsomvandling ledd av G.E. Haussmann. Man skapade ett m?nster av l?nga, breda och raka boulevarder och avenyer som skar tv?rs igenom det medeltida gatum?nstret och m?ttes vid monumentalt utformade platser. I slutet av 1800-talet blomstrade n?ringslivet och staden var v?rd f?r flera v?rldsutst?llningar, bland annat 1889 d? Eiffeltornet byggdes.

Paris innerstad ?r fortfarande till stora delar pr?glad av det sena 1800-talets stadsplanering och arkitektur. F?r att skapa lokaler f?r nya verksamheter har man sedan 1958 gradvis byggt en ny kontors- och af?rsstadsdel, La Défense utanf?r stadsk?rnan. Dess centrala byggnad ?r den 110 meter h?ga Grand Arche.

Strider och omv?lvningar

P? 1200-talet hade k?pm?n och hantverkare i Paris en relativt stark sj?lvst?ndighet i f?rh?llande till kungamakten. P? 13- och 1400-talet skedde flera revolter d?r borgarna kr?vde konstitutionella reformer som skulle skydda deras makt, men det ledde i st?llet till att de f?rlorade mycket av sitt sj?lvstyre.

Franska revolutionen inleddes med stormningen av f?stningen Bastiljen i Paris den 14 juli 1789 och ledde till monarkins fall. Julirevolutionen 1830 och juniupproret 1832 var f?rs?k att st?rta den ?teretablerade monarkin och innefattade gatustrider och barrikader inne i Paris. Februarirevolutionen 1848 innebar nya gatustrider och ledde till att monarkin st?rtades. 1871 skedde ett nytt uppror till f?ljd av nederlaget i det fransk-preussiska kriget och Paris styrdes i drygt tv? m?nader av den revolution?ra Pariskommunen innan upproret slogs ned av regeringstrogna trupper.

Under andra v?rldskriget hade den franska motst?ndsr?relsen mot den tyska ockupationen 1940–44 sitt centrum i Paris. Staden befriades av motst?ndsr?relsen och amerikanska styrkor den 25 augusti 1944.

I maj 1968 var Paris studenter en drivande kraft i Majrevolten och p? Paris gator skedde sammandrabbningar mellan studenter och polis.

Geografi

Centrala Paris p? en turistkarta fr?n 1928.

Paris ligger runt floden Seine och innerstaden delas in i h?gra stranden (rive droite) och v?nstra stranden (rive gauche). I floden finns det tv? ?ar som utg?r stadens historiska k?rna: ?le de la Cité, d?r man idag ?terfinner bland annat Conciergeriet (justitiepalatset) och katedralen Notre-Dame de Paris, och ?le Saint-Louis, som ligger ?ster om den f?rra ?n. Det finns fler ?n 30 broar i Paris.

Det egentliga Paris, det omr?de som har Paris som postort, ?r cirka 11 kilometer i diameter som mest, och d?r bor omkring 2,2 miljoner m?nniskor. Till skillnad fr?n m?nga andra storst?der har Paris kvar sina officiella gr?nser fr?n 1860. I storstadsregionen runt Paris bor fler ?n 11 miljoner m?nniskor. Innerstaden ?r indelad i tjugo distrikt, s? kallade arrondissement. Dessa ?r numrerade 1er (premier), 2ème (deuxième) och s? vidare till 20ème (vingtième) och numret anges ofta med romerska siffror. Det f?rsta arrondissementet ligger mitt i staden vid Seine, andra arrondissementet ligger rakt norr om f?rsta, och sedan slingrar sig tredje, fj?rde och s? vidare i en spiralform tv? och ett halvt varv medurs. Numreringen avspeglar ungef?r hur Paris har vuxit med tiden genom att utanf?rliggande byar inf?rlivats.^{[k?lla beh?vs]} Paris saknar de stora bostadsomr?den som finns i de flesta st?der. Eftersom staden ?r mycket kompakt och t?tbefolkad finns restauranger, kaféer, aff?rer och kontor p? n?stan varje gata.

Stadsdelar

Brof?ste vid Pont Alexandre III i Paris.

Seine, Pont des Invalides och Eiffeltornet p? natten.

Arrondissementen ?r inte enbart en administrativ angel?genhet, utan fungerar ?ven i informella sammanhang som positionsangivelser. Privata postadresser inom Paris har 750XX som postnummer, d?r XX ?r arrondissementets nummer, exempelvis 75002 och 75014.

De centralt bel?gna arrondissementen anses finare och ?r dyrare, medan det arrondissement som hyser flest ?verd?diga paradv?ningar ?r det sextonde, bel?get i sydv?stra Paris mellan Seine och Bois de Boulogne. S?der om Eiffeltornet ligger det folkrikaste arrondissementet, det femtonde, som har drygt 225 000 inv?nare, medan det f?rsta har knappt 17 000 inv?nare. Arrondissementen s?der om floden (v?nstra stranden) har traditionellt f?rknippats med intellektuella, akademiker, konst och film, och d?r ligger Latinkvarteren, Saint Germain-kvarteren och Montparnasse. Centrala staden norr om floden (h?gra stranden) f?rknippas ist?llet med aff?rer, och d?r ligger Louvren och de stora shoppingboulevarderna, men ?ven Montmartre och Place de la Bastille.

Parallellt med arrondissementssystemet finns ett antal mer traditionella namn p? stadsdelar, som till exempel Saint Germain, Quartier Latin, Marais, Montmartre, Montparnasse, Belleville och Menilmontant.

Parker

Tuilerietr?dg?rden.

Paris innerstad berikas av flera parker, till exempel Jardin du Luxembourg i sj?tte arrondissementet, Jardin des Tuileries v?ster om Louvren, Parc des Buttes Chaumont i nittonde arrondissementet och Parc Montsouris i fjortonde arrondissementet. Ut?ver detta finns det en botanisk tr?dg?rd, Jardin des Plantes, gravplatserna Père Lachaise och Montparnassekyrkog?rden) samt ett antal ?ppna f?lt av symmetrisk paradkarakt?r, exempelvis Champs de Mars (Marsf?lten) framf?r Eiffeltornet.

I utkanten av innerstaden, vid gr?nsen mot de f?rorter som i rent juridisk bem?rkelse inte tillh?r Paris, finns tv? st?rre parker, Bois de Boulogne i v?ster och Bois de Vincennes i ?ster.

Klimat

Paris har ett maritimt klimat med milda och sm? temperaturskillnader mellan ?rstiderna och som s?llan har extremt h?ga eller l?ga temperaturer. Somrarna ?r varma med temperaturer p? ca 22–25 °C dagtid och nattetid 13–16 °C. P? vintrarna sjunker temperaturerna n?stan aldrig under noll, och ligger som regel runt 3–8 °C. Sn?fall i Paris ?r s?llsynt och sn?n ligger s?llan kvar l?nge.

Den h?gsta temperaturen som uppm?tts i Paris var 40 °C den 28 juli 1947, och den l?gsta var -24 °C den 10 december 1873. Under den europeiska v?rmeb?ljan 2003 hade Paris temperaturer p? 38 °C under flera dygn, vilket orsakade d?dsfall bland ?ldre.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec   Normaldygnets maximitemperaturs medelv?rde 7 8 12 15 19 22 24 25 21 16 10 8   Normaldygnets minimitemperaturs medelv?rde 3 3 5 7 11 13 16 15 13 9 5 4  Nederb?rd 54 44 49 53 65 55 63 43 55 60 52 59  Diagram temperaturer i °C ? m?nadsnederb?rd i mm     54   7 3     44   8 3     49   12 5     53   15 7     65   19 11     55   22 13     63   24 16     43   25 15     55   21 13     60   16 9     52   10 5     59   8 4

Styre och politik

Efter den omorganisation av Paris-regionen som lagstadgades den 10 juli 1964 och tr?dde i kraft den 1 januari 1968 ?r staden Paris p? samma g?ng ett département och en commune. F?re denna lag?ndring r?knades – sedan 1790 – Paris som huvudort i departementet Seine.

I motsats till andra franska st?der finns ingen intercommunalité, allts? samarbete mellan kommuner, mellan Paris och stadens f?rorter. Omr?det f?r staden Paris t?cker allts? enbart sj?lva stadsk?rnan, och inte de omkringliggande omr?dena.

Departementet Ville de Paris best?r av en enda kommun, vilken ?r indelad i 20 stadsarrondissement. Dessa fastst?lldes vid den sista markutvidgningen av Paris 1860 och ersatte den tidigare indelningen i 12 arrondissement som hade fastst?llts den 11 oktober 1795.

Beslutande kommunala organ ?r borgm?staren (Maire de Paris) och stadsfullm?ktige (Conseil de Paris). Varje stadsarrondissement har ocks? ett kommunalr?d (Officier Municipale), utn?mnt av borgm?staren, och ett folkvalt fullm?ktige.

Paris borgm?stare

Anne Hidalgo, Paris borgm?stare sedan 2014.

• Jean Sylvain Bailly: 15 juli 1789 till 18 november 1791
• Jér?me Pétion: 18 november 1791 till 15 oktober 1792
• Philibert Borie: 7 till 13 juli 1792 interimsborgm?stare
• René Boucher: 15 oktober till 2 december 1792 interimsborgm?stare
• Henri Lefèvre d'Ormesson: 21 november 1792 drog sig tillbaka
• Nicolas Chambon: 1 december 1792 till 4 februari 1793
• Jean-Nicolas Pache: 14 februari 1793 till 10 maj 1794
• Jean-Baptiste Fleuriot-Lescot: 10 maj till 17 juli 1794

borgm?starskapet indraget till 1848

• Louis-Antoine Garnier-Pages: 24 februari till 5 mars 1848
• Armand Marrast: 9 mars till 19 juli 1848

borgm?starskapet indraget till 1870

• étienne Arago: 4 september 1870 till 15 november 1870
• Jules Ferry: 15 november 1870 till 5 juni 1871

borgm?starskapet indraget till 1977

• Jacques Chirac: 20 mars 1977 till 16 maj 1995
• Jean Tiberi: 22 maj 1995 till 24 mars 2001
• Bertrand Delano?: 25 mars 2001 till 5 april 2014
• Anne Hidalgo: 5 april 2014 - (mandatet p?g?r)

Polisprefekten

Polisprefekten i Paris (Préfet de Police) ?r en prefekt, motsvarande landsh?vding, med utvidgade befogenheter i f?rh?llande till de vanliga prefekterna i landsorten. Polisprefekten har b?de statliga och kommunala uppgifter och fungerar j?mte borgm?staren som verkst?llande myndighet f?r Paris stadsfullm?ktige. Polisprefekten deltar tillsammans med borgm?staren i stadsfullm?ktiges sammantr?den och kan beg?ra att stadsfullm?ktige eller stadsarrondissementsfullm?ktige sammankallas. Polisprefekt sedan 2012 ?r Bernard Boucault.

Statliga uppgifter

• Ansvara f?r huvudstadens s?kerhet
• ansvara f?r den statliga polisf?rvaltningen i huvudstaden
• vara chef f?r kriminalpolisen
• polismyndighet i Paris och departementen Hauts-de-Seine, Seine-Saint-Denis och Val-de-Marne
• vara civilbef?lhavare i Paris f?rsvarszon (de ?tta departement som utg?r ?le-de-France)
• ansvara f?r den operativa ledningen av j?rnv?gstransports?kerheten i ?le-de-France.

Kommunala uppgifter

• Ansvara f?r den kommunala polisf?rvaltningen.

Polisprefekturen ?r den f?rvaltningsmyndighet som bitr?der polisprefekten med att genomf?ra sina uppgifter. 43 % av polisprefekturens budget ansl?s av Paris stadsfullm?ktige. Resten ansl?s av inrikesministeriet.

Polisprefekturens organisation

• Regional kriminalpolisdirektion
• regional kriminalunderr?ttelsedirektion
• urban n?rpolisdirektion
• direktion f?r utrycknings- och trafikpolis
• teknisk och logistisk direktion
• generalinspektion
• administrativ polisdirektion
• trafik- och h?lsov?rdsinspektion.

Ekonomi och n?ringsliv

Aff?rsdistriktet La Défense.

Storstadsomr?det kring Paris ?r en av motorerna i den globala ekonomin. Stora multinationella bolag som L'Oréal, LVMH, Total S.A., Axa S.A., Société Générale, Carrefour och Peugeot har sina huvudkontor i stadens aff?rsdistrikt. Sedan Brexit har ?ven European Banking Authority (EBA) sitt s?te i Paris.

Bruttonationalprodukten (BNP) i Parisomr?det ?le-de-France ber?knades 2009 till 552,1 miljarder euro, vilket motsvarade n?stan 30 procent av hela Frankrikes BNP, samtidigt som stadens befolkning utgjorde 18,8 procent av hela landets befolkning. ?r 2016 ber?knades BNP f?r Parisomr?det till 681 miljarder euro, vilket motsvarade 31 procent av Frankrikes BNP. Om Paris hade varit ett land s? hade det varit v?rldens femtonde st?rsta ekonomi.^{[k?lla beh?vs]} Enligt siffror fr?n Eurostat stod Paris f?r 4,5 procent av BNP i EU (med 25 medlemsstater), samtidigt som befolkningen var 2,45 procent av EU:s totala.^{[k?lla beh?vs]} Storstadsomr?det Paris ?r v?rldens tjugof?rsta st?rsta metropol befolkningsm?ssigt och hamnade p? en femteplats vid en j?mf?relse av dessa metropolers BNP, utf?rd av PwC.

Vid 1999 ?rs folkr?kning var 5 089 170 personer anst?llda i storstadsomr?det Paris, varav 31,5 procent arbetade i Paris innerstad och 16 procent i Hauts-de-Seine (92) d?r aff?rsdistriktet La Défense ligger, medan de ?terst?ende 52,5 procenten arbetade i f?rorterna.^{[k?lla beh?vs]}

Sektorer

Paris ekonomi ?r mycket diversifierad och har inte specialiserats. Turistindustrin upptog till exempel 3,6 procent av den totala arbetsstyrkan i storstadsomr?det (1999) och ?r allts? ingen huvudgren inom ekonomin. Paris ekonomi ?r huvudsakligen en serviceekonomi. Tillverkningsindustrin ?r fortfarande viktig, men volymen har minskat under senare tid. Det finns en tydlig trend mot f?r?dlingstj?nster, speciellt aff?rstj?nster.

M?ngfalden i Paris ekonomi avspeglade sig i folkr?kningen 1999 d?r 16,5 procent av de 5 089 170 personer som var anst?llda i storstadsomr?det arbetade inom aff?rstj?nster, 13,0 procent inom handel, 12,3 procent med tillverkning, 10,0 procent inom offentlig administration och f?rsvar, 8,7 procent med sjukv?rd, 8,2 procent med transporter och kommunikation, 6,6 procent med utbildning och de ?terst?ende 22 procenten inom ?vriga ekonomiska sektorer. Bland tillverkningsindustrin var el- och elektronikindustrin den st?rsta med 17,9 procent av den totala arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin (1999). F?rlagsverksamhet och tryckerier anst?llde 14,0 procent och de ?terst?ende 68,1 procenten var f?rdelade mellan olika andra slags industrier.

Turism

Topp 10: turistattraktioner i Paris 2004 (miljoner bes?kare)
Notre-Dame de Paris	12,8
Disneyland Resort Paris	12,4
Sacré-C?ur, Montmartre	8,0
Louvren	6,6
Eiffeltornet	6,2
Centre Pompidou	5,4
Slottet i Versailles	3,3
Cité des Sciences et de l'Industrie, Parc de la Villette	2,8
Musée d'Orsay	2,6
Parc Astérix	1,8

Paris bes?ks ?rligen av cirka 30 miljoner utl?ndska turister. ?r 2019 rankades staden som den andra mest bes?kta i v?rlden, efter Bangkok. Popul?ra turistattraktioner ?r bland annat Eiffeltornet, Notre-Dame, Sacré-C?ur, Louvren, Triumfb?gen och Champs-élysées. Staden ?r ?ven en av v?rldens dyraste (tv?a bakom Singapore).

Paris bes?ks ?rligen av ?ver 30 miljoner turister, vilket g?r staden till v?rldens n?st popul?raste resm?l. Bland de st?rsta turistattraktionerna finns kyrkorna Notre-Dame de Paris och Sacré-C?ur, konstmuseerna Louvren och Musée d'Orsay, liksom Slottet i Versailles, Eiffeltornet, kyrkog?rden Père-Lachaise och Disneyland Resort Paris.

Hotell

Paris ?r k?nt f?r sina eleganta hotell av vilka flera ligger vid Tuilerierna och Place Vend?me. H?r finns till exempel Hotel Ritz, ”George V” och Hotel Intercontinental.

Andra sev?rdheter

• Disneyland Resort Paris
• Flèche d'or Café
• Jardin des Plantes – botanisk tr?dg?rd
• La Petite Ceinture – nedlagd j?rnv?g
• Saint-Martin-kanalen
• Shakespeare and Company
• Quai Saint-Bernard
• La Défense – modernt kontorsomr?de med modern arkitektur
• Champs-élysées
• Cité des sciences et de l'industrie – teknik- och vetenskapsmuseum/aktivitetspark i stadsdelen Vilette

Kommunikationer

Kollektivtrafiken (pendelt?g, metro, sp?rvagnar, bussar med mera) drivs av f?retaget RATP och kollektivtrafiken i Parisregionen samordnas av Syndicat des transports d'?le-de-France (STIF), tidigare Syndicat des transports parisiens (STP).

En studie publicerad ?r 2015 visade att m?n hade sexuellt trakasserat n?ra nog varje fransyska som regelbundet anv?nder offentliga kommunikationer i Paris.

Pendelt?g

Paris har ett omfattande pendelt?gsn?t med RER-t?g. Under centrala Paris g?r pendelt?gen i l?nga tunnlar med underjordiska stationer, utanf?r staden g?r de i markniv?. Linjerna ?r uppkallade efter alfabetet och heter Linje A, B, C, D och E. Till Disneyland utanf?r Paris g?r pendelt?gslinje A (r?d p? kartan) mot Marne-la-Vallée. Till storflygplatsen Charles de Gaulle g?r linje B (bl? p? kartan). RER-t?gen A-linje bes?rjer transport mellan centrala staden till omr?det La Défense.

Metro

Metroskylt.

Paris metro ?r ett av v?rldens st?rsta tunnelbanen?t. Metron har t?tt med stationer runt om i Paris och man kan ta sig l?tt till de flesta platser med denna. Metron best?r av 16 linjer varav linje 14 ?r den senast byggda fr?n 1998. N?gra av Metrolinjerna g?r utomhus, exempelvis linje 6 mellan stationerna Passy och Bir-Hakeim d?r en bro leder t?gen ?ver Seine f?rbi Eiffeltornet. Ett karakteristiskt drag f?r metron ?r det system av g?ngtunnlar som leder trafikanterna till perronger, utg?ngar och andra linjer. En anledning till detta ?r att r?lsen ?r placerad i mitten av stationen, med en perrong p? vardera sidan, beroende p? f?rdriktning. Att byta f?rdriktning inneb?r att man m?ste ta trappor ?ver eller under r?lsen, n?got som kan vara snabbt gjort eller medf?ra en del omv?gar. Att f?rdas med metro som r?relsehindrad eller med exempelvis barnvagn ?r sv?rt, men vissa stationer ?r anpassade f?r r?relsehindrade och dessa ?r ibland markerade med en rullstol p? metrokartan.

Sp?rvagn

Paris sp?rv?gar kallas f?r tramway och finns enbart ute i Paris ytteromr?den. Sp?rvagnslinjerna knyter samtliga samman ett antal tunnelbane- samt RER-linjer i utkanten av staden.

T?g

Bild inifr?n Gare du Nord.

Paris med sina sex st?rre j?rnv?gsstationer (Paris Nord, Paris Montparnasse, Paris Est, Paris Lyon, Paris Austerlitz samt Paris Saint Lazare) ?r det centrala navet f?r de snabba TGV-t?gen och de vanliga Corail-t?gen. J?rnv?gsstationerna ?r sammankopplade med tunnelbanen?tet och pendelt?gsn?tet.

Flyg

Paris har fyra flygplatser. Paris-Charles de Gaulle flygplats (som ocks? kallas Roissy) ligger norr om staden. Paris-Orly flygplats ligger i de s?dra f?rorterna. 75 kilometer norr om staden ligger Paris-Beauvais flygplats som trafikeras fr?mst av charter- och l?gprisflyg. Le Bourgets flygplats ?r den ?ldsta och anv?nds numera bara f?r flyguppvisningar och aff?rsjetplan/privatflyg.

V?gar

Passy-viadukten.

Kring Paris g?r kringfartsleden Périphérique som huvudsakligen f?ljer samma v?g som 1800-talets bef?stningar kring staden. P?- och avfarterna kallas ”Portes” och motsvarar tidigare portar i bef?stningen. De flesta av dessa Portes har parkeringsplatser och bes?kare rekommenderas att l?mna bilarna och ta anslutande metro ist?llet. Trafiken i Paris ?r t?t och det ?r sv?rt att hitta parkeringsplats inne i staden.

Fr?n Paris utg?r ett antal viktiga motorv?gar som n?r ut till den st?rsta delen av landet.

Demografi

Befolkningst?thet

Vid 1999 ?rs folkr?kning var befolkningst?theten i Paris stad 20 164 inv?nare per kvadratkilometer. Undantaget parkerna Bois de Boulogne och Bois de Vincennes var befolkningst?theten 24 448 inv?nare per kvadratkilometer. Befolkningst?theten i centrala Paris f?re den industriella revolutionen var mellan 75 000 och 100 000 inv?nare per kvadratkilometer. Idag ?r det t?tast befolkade arrondissementet i Paris det elfte med en befolkningst?thet p? 40 672 inv?nare per kvadratkilometer (1999). Vissa kvarter i detta arrondissement har 100 000 inv?nare per kvadratkilometer.

Stad och storstadsomr?de

Satellitbild ?ver Paris urbaniserade omr?de.

Staden Paris utg?rs av ett av Frankrikes departement, med ett inv?narantal p? 2 206 488 i januari 2018. Ytan t?cker 105,397 km2, varav en knapp femtedel (18,469 km2) upptas av parkerna Bois de Boulogne och Bois de Vincennes.

Demografisk utveckling f?r Paris mellan 1801 och 1926
1801	1851	1881	1926
547 800	1 053 000	2 240 000	2 871 000

Paris urbaniserade omr?de, Unité urbaine de Paris, var med sina 10 197 678 inv?nare i b?rjan av 2007 Europas n?st folkrikaste, efter Moskva. Omr?det t?cker en yta p? 2 723,03 km2 och omfattar totalt 396 kommuner. De st?rsta f?rorterna ?r (i storleksordning) Boulogne-Billancourt, Argenteuil, Montreuil, Saint-Denis, Versailles, Nanterre, Créteil, Aulnay-sous-Bois, Vitry-sur-Seine och Colombes.

Paris hela storstadsomr?de, Aire urbaine de Paris, best?r av 1 584 kommuner. Med en yta p? 14 518,30 km2 och 11 836 970 inv?nare i b?rjan av 2007 ?r Parisomr?det ett av Europas folkrikaste storstadsomr?den, tillsammans med Moskva, London och Rhen-Ruhr-regionen.

Utbildning och forskning

Skillnaden mellan Paris och resten av landet ser man s?rskilt p? omr?det utbildning. De mest ansedda l?ros?tena i Frankrike finns i Paris. 1257 grundades Sorbonne (Paris universitet), som ?r det ?ldsta franska universitetet. ?r 1968 delades universitetet i en reform i tretton oberoende delar som kallas Paris 1 till och med Paris 13. Fem av dessa ligger utanf?r staden, till exempel Université Paris-Saclay som ligger i Orsay. Andra h?gre l?ros?ten ?r Collège de France (?ppnat 1530), Institut Catholique (?ppnat 1875) och HEC Paris (?ppnat 1881) och école du Louvre (?ppnat 1882). ?ven prestigeh?gskolorna école Polytechnique (?ppnad 1794), Conservatoire national des arts et métiers (?ppnad 1794), école normale supérieure (ENS) och école nationale d'administration (ENA) har s?te i Paris. école Polytechnique flyttade dock 1976 till f?rorten Palaiseau.

Kung Ludvig XI p?b?rjade anl?ggandet av Paris st?rsta offentliga bibliotek, Bibliothèque nationale, vilket rymmer fler ?n tio miljoner volymer. I slutet av 1996 invigdes nationalbibliotekets nya byggnad av president Jacques Chirac. Den mycket k?nda Académie fran?aise grundades 1635. Akademin ing?r sedan 1803 i Institut de France.

Kultur och stadsliv

Marknader

Varje arrondissement har en egen marknadsplats, ofta utmed en trottoarkant eller liknande. Marknadernas sortiment efterf?ljer s?songens varor. P? morgnarna, vid sextiden, b?rjar f?rs?ljarna packa upp varor och vid ?tta brukar f?rs?ljningen av k?tt, gr?nsaker och frukt b?rja. Vid ettiden b?rjar marknaderna t?mmas f?r att d?rp? st?ngas. Marknaderna ?ger vanligtvis rum tv? eller tre g?nger i veckan p? samma st?lle. F?rs?ljarna betalar en ?rlig avgift till den marknadsplats d?r de s?ljer.

P? 400-talet h?lls den f?rsta marknaden i Paris, p? ?le de la Cité. En av de sedan l?nge st?rsta grossistmarknaderna i v?rlden, Hallarna, ligger i staden. Under stadssaneringen i slutet av 1960-talet ersattes Hallarna av ett stort centra, det idag s? kallade "Forum des Halles", medan det f?re detta Hallarna flyttades utanf?r stadsmurarna. Det finns planer p? att g?ra om hela Forum des Halles.

N?jen och nattliv

• Disneyland Paris - n?jespark f?r barnfamiljer
• Parc Astérix - n?jespark f?r barnfamiljer

Popul?ra omr?den med klubbar och barer ?r bland andra:

• Chatelet-Les Halles (1:a)
• Place de la République (3:e / 11:e)
• Marais (4:e)
• Rue Mouffetard (5:e)
• Saint-Michel (5:e / 6:e)
• Champs-élysées (8:e)
• Pigalle (9:e / 18:e)
• Canal Saint-Martin (10:e)
• Place de la Bastille (11:e)
• Rue Oberkampf (11:e)
• Rue de Lappe (11:e)
• La Butte-aux-Cailles (13:e)
• Montparnasse (14:e)

Klassiska nattklubbar med scenshower som ?ven ?r stora turistattraktioner:

• Folies Bergère
• Le Lido
• Moulin Rouge

Museer

Det 1793 grundade museet Louvren med ?ver 30 000 utst?llningsf?rem?l fr?n antiken till slutet av 1800-talet r?knas till de st?rsta och viktigaste museerna i v?rlden.

I en tidigare j?rnv?gsbyggnad p? v?nstra sidan av floden Seine finns sedan 1986 Musée d'Orsay, som visar m?lningar och skulpturer fr?n mitten av 1800-talet till b?rjan av f?rsta v?rldskriget. Flera av impressionismens fr?msta verk finns att besk?da.

1977 grundades Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou (Centre Pompidou), som ?r en mycket k?nd turistattraktion i staden.

?r 1985 ?ppnades Picassomuseet som ?r v?rldens st?rsta samling av konstverk av denna konstn?r. Museet ligger i H?tel Salé.

I b?rjan av ?r 1997 ?ppnades Musée de la Musique.

Andra museer ?r Musée Rodin och Musée des arts et métiers, ett museum f?r hantverk och yrken d?r bland annat Foucaults pendel finns att se.

Kyrkog?rdar

• Père-Lachaisekyrkog?rden
• Montmartrekyrkog?rden
• Montparnassekyrkog?rden
• Paris har ?ven ett flera mil l?ngt system av katakomber, se Paris katakomber

Teater

De viktigaste musikal- och teaterensemblerna i Frankrike har sitt s?te i Paris. Teatern Comédie-Fran?aise eller Théatre fran?ais ?r nationalteatern som huvudsakligen spelar klassiska pj?ser i Molières tradition. Den grundades 1680 och mycket k?nda sk?despelare som Sarah Bernhardt och Jean-Louis Barrault har varit verksamma vid teatern. Andra teatrar ?r Moulin Rouge, Théatre des Bouffes-Parisiens, Théatre des Champs-Elysées och Théatre Feydeau.

Musik

En g?ng om ?ret anordnas i hela landet den breda musikfestivalen Fête de la musique. Under en dag upptr?der tusentals artister samtidigt som amat?rer uppmuntras att spela p? ute p? gatorna. Barer och pubar har ofta n?gon artist p? plats. I Paris inneb?r denna dag, f?rutom ett ?verfl?d av musik i n?st intill varje kvarter och f?rort, ett enormt tryck p? stadens gator och kollektivtrafik, som f?r 2005 ?rs upplaga exceptionellt l?t vissa utvalda metrolinjer rulla under natten. Evenemanget kan ?ven leda till oroligheter, s?rskilt kring st?rre torg och samlingsplatser, och kravallpoliser ?r en vanlig syn.

Sport

Paris har tre g?nger varit v?rd f?r de olympiska sommarspelen. F?rsta g?ngen var 1900, d? spelen h?lls tillsammans med en stor v?rldsutst?llning och ans?gs d?ligt arrangerat. Andra g?ngen, 1924, blev det ett betydligt b?ttre arrangemang. I staden arrangerades ?ven olympiska sommarspelen 2024.

De popul?raste klubbarna i Paris ?r fotbollslaget Paris Saint-Germain (PSG), basketlaget Paris-Levallois Basket samt rugbylaget Stade Fran?ais. I staden finns fler klubbar med ett stort antal medlemmar ofta ett st?rre fokus p? bredd ?n elit, det g?ller t.ex. nyss n?mnda Stade Fran?ais samt Racing Club de France. Det finns ?ven fler fotbollsklubbar i Paris ?n Paris Saint-Germain, bland annat Paris FC, Red Star, RCF Paris och Stade Fran?ais Paris, de har dock varit betydligt mindre framg?ngsrika ?n PSG. I andra sporter spelar t.ex. Paris Volley (herrar) och Saint-Cloud Paris Stade Fran?ais (damer) p? elitniv? i volleyboll.

Arenan Stade de France byggdes inf?r fotbolls-VM 1998 och rymmer 80 000 ?sk?dare. P? Stade de France spelades ?ven finalen i Champions League 2005/2006 mellan Arsenal och FC Barcelona.

I Paris g?r ?ven cykelloppet Tour de France i m?l. Sedan 1975 avslutar man det alltid p? Champs-élysées.

Paris ?r viktig stad inom travsport med den franska huvudbanan Vincennesbanan som ligger strax utanf?r staden i omr?det Joinville-le-Pont. V?rldens st?rsta travlopp Prix d'Amérique g?r av stapeln p? banan varje ?r i slutet av januari som h?jdpunkten under det franska vintermeetinget.

I Paris g?r ?ven en av v?rldens mest prestigefulla judot?vlingar Grand Slam Paris varje ?r i AccorHotels Arena.

Shopping

M?nga som bes?ker Paris passar p? att handla eller bara str?va runt och titta p? kl?derna i de olika modevaruhusen; bland de stora m?rks Galeries Lafayette, Le Bon Marché, Bazar de l'H?tel de Ville (BHV), La Samaritaine och Printemps.

Sev?rdheter

Eiffeltornet ?r b?de Paris och hela Frankrikes mest k?nda landm?rke.

Champs-élysées.

Triumfb?gen.

Notre-Dame de Paris.

Sacré-C?ur.

Place des Vosges.

H?tel des Invalides.

Paris fr?msta landm?rke idag ?r Eiffeltornet, som byggdes till v?rldsutst?llningen i Paris 1889, d? hundra?rsminnet av franska revolutionen firades. Eiffeltornet ?r sammansatt av cirka 2,5 miljoner nitar och v?ger cirka 10 000 ton varav 7 300 ton best?r av smidesj?rn.

Andra k?nda byggnader och monument ?r Louvren, b?de dess gamla byggnader och den nya glaspyramiden p? innerg?rden som fungerar som entré till museet, Triumfb?gen - ett minnesm?rke med bland annat ”den ok?nde soldatens grav”, avenyn Champs-élysées, kulturhuset Centre Georges Pompidou, d?r arkitekten placerat alla r?r f?r v?rme, vatten, avlopp med mera p? utsidan och dessutom f?rgkodat dem, den moderna ”triumfb?gen” best?ende av kontor, i nya stadsdelen La Défense, den lilla frihetsgudinnan i Seine, obelisken vid Place de la Concorde samt Les Halles.

I konstn?rskvarteret Montmartre ?terfinns k?nda kyrkan Sacré-C?ur samt teaterscenen Moulin Rouge. K?nda broar ?r bland andra Pont Alexandre III samt Pont Neuf. Till Paris mer k?nda parker h?r Tuilerietr?dg?rden, Luxembourgtr?dg?rden, Champ de Mars samt Bois de Boulogne. Place des Vosges ?r ett torg som liknar en park och ?r v?lbes?kt.

Kyrkor

Den tidigare klosterkyrkan Saint-Denis norr om Paris var fram till 700-talet begravningsplats f?r n?stan alla franska kungar. Katedralen Notre Dame p? stads?n r?knas allm?nt som ett av de f?rsta exemplen p? den tidiga gotiska byggnadskonsten och var hem och arbetsplats f?r Victor Hugos romanfigur Quasimodo i Ringaren i Notre Dame. Kyrkan Sainte-Chapelle ligger mittemot Notre Dame. Invaliddomen byggdes under 1600- och 1700-talen och tj?nstgjorde som begravningsplats f?r betydande franska f?ltherrar, d?ribland Napoleon I, P? kullen Montmartre uppf?rdes 1876 och 1914 Sacré-C?ur romersk-bysantinsk stil och p? grund av sitt h?ga l?ge ?r kyrkan synlig vida kring.

Andra betydande kyrkor i Paris ?r Saint-Germain-des-Prés, Saint-Sulpice och La Madeleine.

Andra sev?rdheter

Andra sev?rdheter ?r Chaillotpalatset och H?tel de ville samt stadsdelen Marais. Slottet i Versailles ligger cirka tv? mil sydv?st om Paris centrum.

Bilder

• 
  Utsikt ?ver Paris fr?n Montparnassetornet.
• 
  Sacré-Coeur.
• 
  Triumfb?gen, Paris.
• 
  Notre-Dame de Paris.
• 
  Champs-élysées.
• 
  Triumfb?gen p? natten.
• 
  Paris p? natten.

Externa l?nkar

• Wikimedia Commons har media som r?r Paris.?
• Svenskspr?kiga Wikivoyage om Paris
  Reseguide
• Officiell webbplats