复原乳是什么意思

Samiska
sámegiella (nordsamiska)
Talas i	Sverige  Norge  Finland Ryska Murmansk
Region	Sápmi
Antal talare	cirka 23 000
Status	Hotat
Spr?kfamilj	Uraliska Finsk-ugriska Finsk-permiska Samiska
Officiell status
Spr?kmyndighet	Ingen
Spr?kkoder
ISO 639‐2	smi
ISO 639‐3	–
Karta ?ver de samiska spr?kens utbredning:   sydsamiska (saS) j?mtsamiska ?selesamiska   umesamiska (saU)   pite-/arjeplogssamiska (saArj)   lulesamiska (saL)   nordsamiska (saN) tornesamiska (saTo) finnmarkssamiska kustsamiska   enaresamiska (saE)   skoltsamiska (saSk)   kildinsamiska (saKld)   tersamiska (saT)

Nordsamiska — Wikitongues

百度 何鸿毅家族基金从2008年开始赞助赵广超和设计及文化研究工作室，支持了“我的家在紫禁城”系列图书及教育计划、“小小紫禁城”教育计划，2012年中央电视台《故宫100》大型纪录片中的动画创作，以及2015年出版的《紫禁城100》。

Samiska ?r en grupp av flera spr?kvarieteter som h?r till den finsk-ugriska spr?kgruppen. De samiska spr?kens utbredningsomr?de utg?rs av Sápmi, eller Sameland, det vill s?ga de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland samt Kolahalv?n i Ryssland.

Antalet samisktalande har uppskattats till omkring 23 000 personer, varav 12 000 i Norge, 7 000 i Sverige, knappt 3 000 i Finland och 1 000 i Ryssland. De samisktalande ?r i majoritet i Kautokeino, Karasjoks, Tana och Nesseby kommuner i Norge samt Utsjoki kommun i Finland. Ungef?r 75 % (17 000) av de samiskspr?kiga talar nordsamiska, 2 000–3 000 lulesamiska, 650 kildinsamiska och 300–500 personer sydsamiska, enaresamiska respektive skoltsamiska. ?vriga varieteter har mycket f? talare.

Samiska omn?mns i den norska och den finska grundlagen och ?r ett av Sveriges officiella minoritetsspr?k. Spr?ken har officiell status i vissa kommuner i Finland, Norge och Sverige. I Ryssland erk?nns samiska som ett av de nordliga spr?ken, och det undervisas i kildinsamiska i Lovozero-distriktet.

Historia

Samiskans ursprung finns i ett fornuraliskt spr?k som talades kring floderna Volga och Oka i centrala Ryssland f?r kanske 4 000 ?r sedan. Fr?n kontakter med andra spr?k i denna region har samiskan med sig flera urindoiranska och uriranska l?nord, bland andra ?uohti (hundra) och boazu (ren). Dessa kan dateras till senast omkring 2000 f.Kr.. En del av de m?nniskor som talade fornuraliska r?rde sig d?refter ?t v?ster och kom under ?rtusendet n?rmast f?re Kristi f?delse i kontakt med talare av ett urbaltoslaviskt spr?k som l?mnat sp?r i form av ytterligare l?nord som finns kvar i dagens samiska. Dit h?r suoidni (h?) och sarvvis (rentjur). Samiskan har ett 40-tal baltiska l?nord som kan dateras till denna tid, varav ett 30-tal ?r gemensamma med finskan. Finskan har dock fem g?nger fler baltiska l?nord fr?n samma tid. Antingen var finska och samiska fortfarande ett enda spr?k, eller ocks? har samiskan f?tt sina baltiska l?nord via finskan. Det finns ocks? spr?kforskare som menar att samiskan p?verkats av ett ok?nt spr?k som talades i norra Norden innan de uraliska spr?ken gjorde sitt int?g d?r, f?rr kallat protolapska men numera "Palaeo-Laplandic", vilket skulle kunna ?vers?ttas med "fornlappl?ndska".

Senast n?gon g?ng under ?rtusendet f?re Kristi f?delse skilde sig finska och samiska fr?n varandra. Den ?ldsta formen av samiska kan kallas f?r ursamiska eller protosamiska. De tidigaste l?norden som finns i samiska men inte i finska kommer fr?n nordv?stgermanskan (f?reg?ngare till nordgermanskan och v?stgermanskan) under de sista ?rhundradena f?re Kristi f?delse. Exempel ?r vuopman (inh?gnad anv?nd vid jakt) och vuoksa (ett fiskn?ts djup). Eftersom nordv?stgermanskan under j?rn?ldern veterligt inte talades l?ngre ?sterut ?n i Finlands kustomr?den b?r kontakten mellan de b?da spr?kens talare ha skett d?r. Spr?khistoriker har ocks? sett att dessa l?nord har samma karakt?r i alla varianter av samiska och d?rf?r b?r ha l?nats in under en tid d? ursamiskan talades inom ett f?rh?llandevis litet omr?de, d?r alla talare hade kontakt med varandra. Ursamiskans utbredningsomr?de b?r s?ledes strax f?re Kristi f?delse ha varit begr?nsat till s?dra Finland. F?rst d?refter fick samiskan sin vidstr?ckta utbredning och delades upp i flera spr?k och dialekter. De viktigaste dialektskillnaderna utformades dock troligen redan f?re vikingatiden, allts? under de f?rsta ?rhundradena efter Kristi f?delse.

N?gon g?ng f?re 700 e.Kr. kom den samisktalande gruppen i kontakt med m?nniskor som talade urnordiska, vilket f?rmodligen skedde i trakten av Troms vid den nordnorska kusten, dit nordborna hade expanderat vid denna tid. De l?nord som samiskan d? tog upp har bland annat att g?ra med b?tbyggeri (gielas, k?l; borde, bord i b?tens sida; suwdas, sud, fog mellan tv? bord) och havsf?ngst (fales, val; dorske, torsk; silde, sill). Den allra st?rsta m?ngden urnordiska l?nord ?r dock relaterad till boskapssk?tsel och ?kerbruk, som gussa (ko), ullo (ull), mielke (mj?lk), vuosta (ost), galdit (g?lla, kastrera med kniv) med flera.

Klassificering

De samiska spr?kvarieteterna ?r finsk-ugriska spr?k och ing?r d?rmed i den uraliska spr?kfamiljen, skild fr?n de indoeuropeiska spr?ken. Mer specifikt tillh?r de den finsk-permiska eller, enligt ett annat klassifikationssystem, den finsk-samiska undergruppen. (Sl?ktskapsf?rh?llandena bland de finsk-ugriska spr?ken ?r omstridda.)

Indelning i spr?k och dialekter

De samiska spr?kvarieteterna bildar en kedja av varieteter, ett dialektkontinuum, d?r samer fr?n n?raliggande omr?den l?tt kan f?rst? varandras spr?k medan kommunikationen kan vara besv?rlig mellan samer fr?n omr?den som ligger l?ngre ifr?n varandra. Alla de samiska varieteterna ?r likartade till sitt grundl?ggande ordf?rr?d och till sin struktur. Av swadeshlistans 100 ord delar de samiska varieteterna i genomsnitt fler ?n 80, och n?raliggande varieteter som regel fler ?n 90. I synnerhet de ord som har att g?ra med milj?, sl?ktskap och traditionella n?ringar ?r mer eller mindre desamma i alla samiska varieteter. De skillnader som finns n?r det g?ller ordf?rr?det beror till stor del p? att inl?n har skett i sen tid fr?n olika h?ll – fr?n finska till nordsamiska och enaresamiska, fr?n nordiska spr?k till syd-, ume-, pite-, lule- och nordsamiska samt fr?n ryska till skolt-, akkala-, kildin- och tersamiska. Nordsamiska och sydsamiska skiljer sig ?t ungef?r lika mycket som svenska och isl?ndska, medan skillnaden mellan den centrala lulesamiskan och den centrala finnmarkssamiskan ?r ungef?r lika stor som mellan svenska och norska.

I ?ldre litteratur betraktas samiska i allm?nhet som ett enda spr?k. Detta g?r igen i den svenska regeringens officiella st?ndpunkt, att samiskan (?tminstone inom Sverige) ?r ett spr?k best?ende av flera varieteter. Spr?kforskarna talar d?remot numera vanligen om flera samiska spr?k best?ende av en m?ngd dialekter, men det r?der ingen enighet om antalet spr?k och dialekter, eftersom det inte finns n?gra sj?lvklara kriterier f?r indelningen.

I en analys av de samiska spr?kf?rh?llandena konstaterade Nils-Erik Hanseg?rd, professor emeritus vid Ume? universitet, att det finns ?tminstone en tydlig gr?ns mellan geografiskt n?rbel?gna samiska varieteter vars talare n?stan om?jligen kan f?rst? varandra utan f?reg?ende inl?rning, n?mligen mellan v?stsamiskan och ?stsamiskan i Enare. Ytterligare tv? gr?nser finns, som dock ?r mindre skarpa, n?mligen mellan enaresamiska och skoltsamiska samt mellan skoltsamiska och kolasamiska. Utifr?n dessa aspekter skulle det finnas tv? eller fyra olika samiska spr?k. P? liknande s?tt anv?nder professor emeritus Olavi Korhonen vid Ume? universitet en indelning i tre olika samiska spr?k, ?st-, central- och sydsamiska. Mikko Korhonen, professor vid Helsingfors universitet, talade om nio huvudgrupper av samiska dialekter, som han sammanf?rde till tv? eller tre st?rre grupper.

Nu verksamma finl?ndska spr?kforskare talar vanligen om fler samiska spr?k. Professor Pekka Sammallahti vid Giellagasinstitutet (Ule?borgs universitet) r?knar med tio olika samiska spr?k, en uppfattning som baseras p? att sex av dem har egna skriftspr?k (sydsamiska, lulesamiska, nordsamiska, enaresamiska, skoltsamiska och kildinsamiska) medan de fyra ?terst?ende (umesamiska, pitesamiska, akkalasamiska och tersamiska) brukar anses skilja sig avsev?rt fr?n de ?vriga. Sammallahti sammanf?r sedan dessa tio spr?k till tv? huvudgrupper, en ?stsamisk grupp som omfattar spr?ken i nord?stra Finland och Norge samt p? Kolahalv?n, och en v?stsamisk grupp som omfattar spr?ken i norra Finland, norra Norge och vidare s?derut i Sverige. Pekka Sammallahtis ?stsamiska spr?kgrupp motsvarar Olavi Korhonens ?stsamiska spr?k medan Sammallahtis v?stsamiska spr?kgrupp motsvarar Korhonens central- och sydsamiska spr?k.

F?r att komma ifr?n den sv?ra definitionen av spr?k respektive dialekt talas ofta i st?llet om varieteter.

Spr?kvetenskaplig indelning

H?r redovisas de ?versta fyra niv?erna av den indelning som gjorts av professor Pekka Sammallahti vid Ule?borgs universitet och som i sin fullst?ndiga form omfattar upp till sex niv?er:

• V?stsamiska
  • nordlig v?stsamiska
    • nordsamiska, det st?rsta samiska spr?ket som talas av ungef?r 75 % av alla samisktalande (ca 10 000 personer i Norge, 2 000 i Finland och 5 000 i Sverige)
      • sj?samiska, l?ngs Norra ishavskusten fr?n Fiskarhalv?n till Troms fylke, utom Porsangerfjorden
      • finnmarkssamiska, i Finland i Utsjoki kommun, ?stra delen av Enontekis kommun, norra delen av Sodankyl? kommun, v?stra delen av Enare kommun samt i Norge i de inre delarna av Finnmark fylke och kustomr?det kring Porsangerfjorden
      • tornesamiska, i Sverige nordost om G?llivare, i Finland i v?stra delen av Enontekis kommun, i Norge fr?n Ofotfjorden till Lyngens och Nordreisa kommuner
    • V?stlig gren av nordlig v?stsamiska
      • lulesamiska, i Sverige i Lule lappmark utom omr?det nordost om G?llivare samt i Norge i Tysfjords kommun; 2 000–3 000 talare
      • pitesamiska, i Sverige i Pite lappmarks fj?llsamebyar samt delar av skogssamebyn St?kke; mycket f? talare
  • sydlig v?stsamiska
    • umesamiska, i Sverige i skogssamebyarna i Pite lappmark, utom delar av St?kke, i samebyarna i Lycksele lappmark utom Vapstens sameby, samt tidigare ?ven i Norge (Rana kommun); mycket f? talare
    • sydsamiska, i Sverige i fj?llomr?det fr?n Vapstens sameby till Idre sameby, i Norge i omr?det fr?n Mo i Rana till Elg? och Trollheimen; 300–500 talare
      • Nordlig sydsamiska (?seledialekt), i Sverige fr?n Vapstens sameby till Frostvikens samebyar, i Norge fr?n Vefsns kommun till Namdalen
      • Sydlig sydsamiska (J?mtlandsdialekt), i Sverige fr?n Jijnjevaerie (Hotagens) sameby till Idre sameby, i Norge i Mer?kers kommun samt omr?det kring Sn?sa och Verdals kommuner

• ?stsamiska
  • fastlandsgruppen
    • enaresamiska i Finland omkring Enare tr?sk; 300–500 talare
    • Den skoltsamiska spr?kgruppen
      • skoltsamiska i gr?nsomr?det mellan Norge (Neiden), Finland (Enare kommun) och Ryssland (Kolahalv?n); 300–500 talare
      • akkalasamiska i Ryssland i de gamla byarna Babino och Yokostrov vid sj?n Imandra; mycket f? talare, eller utd?tt enligt Unesco 2010
    • savukoskisamiska i Savukoski kommun i Finland; utd?tt
  • samiska spr?k p? Kolahalv?n
    • kildinsamiska i Ryssland, ursprungligen i de nordv?stra och centrala delarna av Kolahalv?n; ca 650 talare som nu mestadels bor i Lovozero, enligt Unesco 2010 mycket hotat
      • ?o?guj-dialekten (troligen utd?d) i de v?stra inlandsdelarna av det kildinsamiska omr?det
      • Teriberka-dialekten l?ngs nordkusten vid Kolafjordens mynning
      • Luujaavv’r-dialekten i inlandet
      • Aarsjogk-dialekten i den ?stra delen av det kildinsamiska omr?det
    • tersamiska, ursprungligen i den nord?stra delen av Kolahalv?n, nu med mycket f? talare vilka bor utspridda ?ver Kolahalv?n
  • kemisamiska, utd?tt. Nedteckningar finns fr?n Sompio, Sodankyl? och Kuolaj?rvi i Kemi lappmark i Finland

Samiskans s?rdrag

Grammatik

Samiskan saknar liksom de ?vriga uraliska spr?ken s?v?l grammatiskt genus som k?nsspecifika personliga pronomen (separata motsvarigheter till han och hon). Best?md och obest?md form finns inte. Samiska ?r ett agglutinerande spr?k och har 6–11 kasus: nominativ, ackusativ, illativ, lokativ, komitativ och essiv. Lokativ finns i nordsamiska men inte i syd- och lulesamiska. Dessa spr?k har ist?llet inessiv och elativ som tillsammans bildar samma funktion som lokativ. I syd- och lulesamiska ?r dessutom genitiv och ackusativ olika kasus till skillnad mot nordsamiskan d?r de ?r sammanslagna. B?jning av ord sker i kasus och numerus, med ?ndelser, med stadiev?xlingar och med omljud. Singular och plural finns, liksom dualis. Verb och negationer b?js i f?rsta, andra och tredje person i singular, plural och dualis.

Ordf?rr?d

Orden f?r "farmor" och "mormor" liksom "farfar" och "morfar" sammanfaller, liksom m?nga andra i svenskan i h?gre grad genusbest?mda ord. D?remot har vissa andra sl?ktingar olika ord som visar i vilken ?ldersordning de kommer, som till exempel farbr?der och mostrar.

Samiskan inneh?ller rikligt med ord som har med natur och rensk?tsel att g?ra, allts? yrkesuttryck. Det finns m?nga olika ord f?r sn?. Detta f?r att med ett ord kunna beskriva sn?ns utseende och egenskaper (se boken "Sn?" av Yngve Ryd). Samma sak g?ller landskapet, f?r att kunna beskriva berg, vattendrag etc. I renn?ringen finns m?nga ord f?r ren, f?r att med ett ord kunna beskriva en rens ?lder, k?n, f?rg etc.

J?mf?relse mellan varieteter

Svenska: Har Per en hund? nej, jag inte du inte, de inte, den inte vi tv? inte ni tv? inte de tv? inte vi inte (tre eller fler) ni inte (tre eller fler) de inte (tre eller fler)

Nordsamiska: Leago Bieras beana? in it ii ean eahppi eaba eat ehpet eai

Lulesamiska: Le gus Bieran bena? iv i ij en ?hppe ?bá ep ehpit e

N?gra lulesamiska uttryck

• buorre biejvve – god dag, ha en bra dag
• buoris – god dag, hej
• buorre iehket – god kv?ll, ha en bra kv?ll
• g?kt? vieso? – hur m?r du?
• gijtto – tack
• d?n la má de jubmel? – du ?r v?l gud?
• jáhká gus? – tror du det?
• iv, m?n lav m?n n?k – nej, jag ?r bara jag
• buorre javla ja buorre ?d? jahke! – god jul och gott nytt ?r!

N?gra sydsamiska uttryck

• Lahkoe j?vle jih buerie orrejaepie – God jul och gott nytt ?r
• Buaregh – Hej! (handh?lsning)
• Buerie aerede – God morgon!
• Buerie biejjie – God dag!
• Buerie iehkede – God kv?ll!
• N??-n?? – Adj?!
• Guktie veasoeh? – Hur m?r du?
• Sijhth prihtjegem? – Vill du ha kaffe?

Skriftspr?k

Titelblad till den f?rsta tryckta boken p? samiska, ABC Book p? Lappesko Tungom?l

De f?rsta skrivna samiska ord som bevarats till v?r tid nedtecknades 1557 av den engelske sj?mannen Stephen Borrough, som efter ett skeppsbrott vistades n?gra m?nader p? Kolahalv?n. Det r?rde sig om ett hundratal kildinsamiska ord som senare publicerades. ?r 1619 utgav kyrkoherden och pastorn i Pite? Nicolaus Andre? de tv? f?rsta skrifterna p? samiska: en s?ng- och m?ssbok f?r gudstj?nstbruk och en ABC-bok. Knut Leem utvecklade under 1700-talet ett samiskt skriftspr?k f?r finnmarkens behov. ?r 1811 utkom Bibeln f?r f?rsta g?ngen p? samiska i Sverige. Grundl?ggande ?r det latinska alfabetet med till?gg f?r samiska stavningsbehov. Under 1900-talet b?rjade mer icke-religi?s litteratur att ges ut p? samiska, b?de originaltexter och ?versatta texter. Den f?rsta bok som gavs ut av en samisk f?rfattare var Muitalus sámiid birra av Johan Turi, som kom ut 1910 p? nordsamiska och ber?ttar om de samtida rensk?tande samernas liv.

Fr?n att i huvudsak varit talspr?k fick de olika spr?ken officiella skriftspr?k p? 1970–80-talet. Tidigare har det skrivits utan n?gra enhetliga regler betr?ffande stavningen. Praxis har varierat mellan land inte minst f?r nordsamiska, utan att talspr?ket varierat mellan l?nderna.

Flertalet samiska spr?k har numera eget skriftspr?k och egen standardiserad ortografi. Moderna operativsystem och ordbehandlare erbjuder val av b?de samiska tecken och samiskt tangentbord.

De st?rre spr?ken har egna skriftspr?k. Nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska, umesamiska, enaresamiska och skoltsamiska anv?nder latinskt alfabet och kildinsamiska det ryska alfabetet.

Inflytande mellan nordiska och samiska dialekter

Liksom de flesta andra spr?k s? l?nas det in ord och under senare ?r introducerades m?nga nya ord i samiskan i takt med teknik och samh?llsutveckling. I till exempel lulesamiskan blir omskrivningen liten och de flesta l?nord f?r ?ndelsen -a, som till exempel presidennta, departemennta, kultuvrra, studennta, e-poassta (eller e-p?vsst?), webba. Mikael Svonni har skrivit Sámi-ruota, ruota-sámi sátnegirji som kom 1990 och ?r en nordsamisk-svensk, svensk-nordsamisk ordbok. Han arbetar ?ven p? en ny ordbok som har cirka 4000 nya samiska ord.

F? exempel finns p? l?nord fr?n samiskan till skandinaviska spr?k. Dock finns n?gra studier som diskuterar m?jligheten att vissa s?rdrag i nordskandinaviska dialekter (norrl?ndska, finlandssvenska, tornedalssvenska och nordnorska m?l) h?rr?r fr?n omfattande assimilering av finsk- och samisktalande personer i regionens nordisktalande kultur under historiens g?ng. Tv? teorier som framf?rts ?r att konsonantf?rl?ngning respektive vokalbalans i nordskandinaviska dialekter beror p? skandinavisering av samer, fr?mst sydsamer, mellan 1300- och 1600-talet i dialektomr?det. Alla samiska dialekter, s?rskilt de ?stsamiska, har haft liknande form av vokalbalans som ?r karakt?ristiskt bland annat f?r norrl?ndska m?l l?ngt innan nordiska spr?k talades i norra Skandinavien.

F?rsvenskade ord och ortnamn

F?ljande l?nord i svenskan ?r h?mtade fr?n samiska dialekter:

• Giron – Det samiska ortnamnet Giron (”fj?llripa”) har f?rst l?nats till finskan som Kiiruna och sedan fr?n finska till svenska som Kiruna.
• jokk heter j?hk? p? lulesamiska och betyder ”?” eller st?rre b?ck. P? nordsamiska heter det johka.
• Jokkmokk heter J?hk?m?hkke p? lulesamiska och uttalas ungef?r j?ck?m?ckie, som betyder ”?kr?k” eller, eftersom det ?r ett namn, ”?kr?ken”. P? nordsamiska heter det Johkamohkki.
• j?g?s p? lulesamiska och syftar p? en mindre b?ck.
• jaur heter javrre p? lule- och javvri p? nordsamiska, och betyder ”sj?”. Javrre uttalas ungef?r javere.
• k?sa heter guksi p? nordsamiska. Uttalas goksi.
• k?ta heter goahte p? lulesamiska och uttalas ungef?r g?atie.
• ackja kommer fr?n det finska ordet ahkio, som p? samiska heter geres och betyder ”sl?de”. Ahkio ?r i sin tur l?nord fr?n svenska och betyder ”?k”.
• vaja heter vatjav p? lulesamiska och betyder ”renko”.
• Saltoluokta hade kunnat betyda ”Saltviken”, men eftersom salt heter sállte p? lulesamiska s? ?r betydelsen ok?nd. Luokta betyder ”vik”.
• Kvikkjokk – Det ?r ok?nt varifr?n ordet kvikk h?rstammar. Guojkkaj?hkk? heter platsen p? lulesamiska och betyder ”forsb?cken”.
• Kebnekajse heter Giebnegáisi p? nordsamiska och Giebnegájsse p? lulesamiska. Giebne betyder ”kittel” och gáisi betyder ”h?gfj?lltopp”. Numera ?r giebne detsamma som ”kastrull” i vardagsspr?ket.
• Padjelanta heter Badjelándda p? lulesamiska, och betyder ungef?r ”h?gre landet” eller ”?vre landet”. Badje eller badjel betyder ”?ver”, som i kloahkka l g?lm?n badjel, ”klockan ?r ?ver tre”.

M?nga ytterligare namn p? naturformationer s?som berg, sj?ar med mera i Lappland ?r h?mtade fr?n samiska dialekter.

Samiskans st?llning i olika l?nder

En tv?spr?kig (finska och nordsamiska) gatuskylt i Enontekis i Finland

Samerna har sedan mycket l?ng tid tillbaka haft kontakt med finnar och skandinaver. I Norge avancerade kunskaperna i norska s?derifr?n och norrut samt fr?n kusten till inlandet. I Nordnorge var samerna allm?nt tv?spr?kiga omkring 1900, s?derut betydligt tidigare. I Sverige avancerade svenskkunskaperna p? motsvarande s?tt fr?n s?der mot norr och ?ven h?r var samerna i allm?nhet tv?spr?kiga omkring 1900. Inom det norrbottensfinska omr?det blev dock finska samernas andra spr?k ?ven i Sverige. Under 1900-talet har de allra flesta samer i Sverige, Norge och Finland f?tt modersm?lsliknande kunskaper i majoritetsspr?ken, vilket ?tf?ljts av en tillbakag?ng f?r samiskan. Spr?kbytesprocessen har g?tt l?ngst bland sydsamer och sj?samer, medan nordsamiskan ?r mindre hotad.

Spr?kpolitiken har sett olika ut i Sverige, Finland och Norge, vilket beskrivs kort nedan.

Finland

Till f?ljd av den snabba kolonisationen av Kemi lappmark och Kajanaland under 1600- och 1700-talen assimilerades de sydligaste samerna i Finland i den finska befolkningen och deras spr?k, kajanasamiska och kemisamiska, f?rsvann.

Utvecklingen i Finland var annars densamma som den i Sverige fram till rikets delning 1809, och de f?rsta pr?sterna inom det samiska omr?det kunde n?stan undantagsl?st samiska. Detta fortsatte under den ryska tiden. ?r 1849 inf?rdes en f?rordning enligt vilken samisktalande pr?ster hade f?retr?de till tj?nsterna i de nordligaste f?rsamlingarna, Utsjoki och Enare. N?r de f?rsta folkskolorna inr?ttades inom omr?det i slutet av 1800-talet f?rekom ofta undervisning p? samiska och viss litteratur var p? samiska, bland annat en nordsamisk ABC-bok.

Efter Finlands sj?lvst?ndighet 1917 f?rfinskades emellertid skolg?ngen n?stan totalt och anv?ndningen av samiska b?cker upph?rde. Efter andra v?rldskriget b?rjade utvecklingen g? i motsatt riktning och fr?n och med 1970-talet blev samiskans st?llning allt starkare. ?r 1992 inf?rdes en spr?klag som ger samerna r?tt att bevara och utveckla sitt spr?k. Den aktuella samiska spr?klagen inf?rdes 2003 och g?ller framf?r allt inom Samernas hembygdsomr?de, dvs. Enare, Enontekis, Sodankyl? och Utsjoki kommuner, men ?ven f?r en del regionala och nationella myndigheter och institutioner.

De som bor i Samernas hembygdsomr?de och beh?rskar samiska ska i huvudsak undervisas p? samiska i grundskolan. Utanf?r hembygdsomr?det beslutar den kommun barnet bor i om undervisning p? samiska. Mindre ?n h?lften av samerna och i synnerhet av de samiska barnen (40 % av barn under tio) bor i hembygdsomr?det. Samiska ?r valbart spr?k i en del skolor.

I gymnasierna i Ivalo och Enontekis samt i det samiska gymnasiet i Utsjoki har undervisats i samiska som modersm?l och som fr?mmande spr?k.

Samiska kan studeras p? universitetsniv? framf?rallt vid Giellagasinstitutet vid Ule?borgs universitet, men ocks? vid Helsingfors universitet, Lapplands universitet och ?bo universitet.

Norge

I Norge inleddes ett omfattande missionsarbete bland samerna i b?rjan av 1700-talet. Mission?rerna utbildades i samiska och flera b?cker utgavs p? detta spr?k. Pr?sten Knud Leem f?rfattade en grammatik och en stor samisk ordbok samt utgav en samisk psalmbok, en b?nbok och en ABC-bok. Efter Leems d?d ?terinf?rdes emellertid danska som undervisnings- och kyrkospr?k och i b?rjan av 1800-talet kunde n?stan inga pr?ster samiska. Den danske pr?sten Nils Vibe Stockfleth, som kom till Finnmark 1825, ?terupptog arbetet med att utbilda samiskkunniga pr?ster och skapa samisk litteratur. Han utgav bland annat Nya testamentet p? samiska samt skrev en samisk grammatik och en ordbok.

Vid 1800-talets mitt inleddes sedan en assimileringspolitik inriktad p? att g?ra samerna till norrm?n. Denna politik h?rdnade p? 1880-talet men l?ttade n?got p? 1920-talet. Norska blev det enda till?tna undervisningsspr?ket i skolorna och s?rskilda anstr?ngningar gjordes f?r att locka norska l?rare till de samiska f?rsamlingarna Kautokeino och Karasjok. S?v?l samer som en del norrm?n var dock starkt kritiska till f?rnorskningspolitiken, och sedan andra v?rldskriget har attityden varit liberalare. I b?rjan av 1970-talet skapades en avdelning f?r undervisning i samiska vid l?rarh?gskolan i Alta, som 1989 ?verf?rdes till den nyinr?ttade Samiska h?gskolan i Kautokeino.

?r 1990 inf?rdes f?reskrifter om det samiska spr?ket i den norska samelagen. Lagen g?r i princip samiska till likst?llt med norska inom F?rvaltningsomr?det f?r samiska spr?k: Karasjoks, Kautokeino, Nesseby, Porsangers, Tana och K?fjords kommuner.

Numera kan eleverna g? hela grundskolan med samiska som undervisningsspr?k. I Karasjok och Kautokeino finns gymnasier d?r samiska anv?nds, om ?n i mindre utstr?ckning ?n i grundskolan. I s?v?l riks- som lokalradion f?rekommer l?nga dagliga s?ndningar p? nordsamiska.

Ryssland

Samerna i Ryssland ?r en av 47 lagligt erk?nda urbefolkningar i landet. Historiskt har fyra samiska spr?k talats i de samiska omr?dena i Ryssland. Den nuvarande situationen f?r dessa spr?k har noterats som alarmerande, med Kildinsamiska som den enda variant som undervisas formellt i grundskolan.

R?tten till spr?k, s?som juridiskt erk?nnande, icke-diskriminering, deltagande, l?mplig utbildning och utbildning av h?g kvalitet, finns som element i rysk lag men skiljer sig avsev?rt inneh?llsm?ssigt fr?n internationella standarder. Filosofie doktor Ekaterina Zmyvalova vid Ume? universitet anser, utifr?n forskning under bland annat covidpandemin och Rysslands invasion av Ukraina, att de nuvarande spr?kaktiviteterna utanf?r l?roplanen f?r samiska elever i Ryssland ?r marginaliserade, d?r den r?ttsliga ramen f?r r?tten till spr?k inte anv?nds effektivt f?r att f?rb?ttra samisk spr?kundervisning.

Sverige

I Sverige inr?ttades den f?rsta sameskolan i b?rjan av 1600-talet av pr?sten i Pite?, Nicolaus Andre?. Den ersattes 1632 av Skytteanska skolan i Lycksele. Under 1700-talet utvecklades ett system med kringresande l?rare (kateketer). Samtliga pr?ster i lappmarkerna skulle d? vara samisktalande och en del av dem var ocks? sj?lva samer. I takt med att alltfler nybyggare flyttade till lappmarken f?rsvagades emellertid samiskans st?llning. I de sydligaste lappmarkerna blev svenskan tidigt kyrko- och undervisningsspr?k, medan finskan blev dominerande l?ngst i norr. Sin starkaste st?llning hade samiskan i omr?det d?remellan, n?mligen i Lycksele, Arjeplogs, Jokkmokks och G?llivare socknar, d?r sydlapska bokspr?ket anv?ndes som undervisningsspr?k f?r samer fram till slutet av 1800-talet. I delar av omr?det f?rekom undervisning p? samiska ?nda till slutet av 1910-talet.

?r 1913 inf?rdes nomadskolor f?r samebarn. Det innebar en n?stan total f?rsvenskning av undervisningen, ?ven om samiska kunde f?rekomma som hj?lpspr?k i l?gre klasser. Efter nomadskoleutredningen 1957 blev samiskan obligatoriskt som skol?mne i nomadskolan (senare sameskolan). Under slutet av 1900-talet st?rktes samiskans st?llning betydligt. F?rutom vid de fem sameskolorna (klass 1–6) kan samiska l?sas som hemspr?k. Radios?ndningar p? samiska har f?rekommit i Sveriges radio sedan 1953.

Det har dock f?rekommit att icke-samisktalande f?r?ldrar som s?kt hemspr?ksundervisning till sina barn f?tt nej eftersom det tidigare funnits krav att samiska skulle vara ett aktivt spr?k i hemmet f?r r?tt till hemspr?ksundervisning.

Ume? universitet har kurser i nordsamiska, lulesamiska, umesamiska och sydsamiska. Uppsala universitet har kurser i nordsamiska. Eftersom resurstilldelningen p? h?gskoleniv? beror p? antalet studerande har s?dana sm? spr?k en risk att f?rlora l?rarresurser inom den h?gre utbildningen.

Sedan den 1 april 2000 ?r samiska officiellt minoritetsspr?k i Sverige. Det inneb?r att samisktalande har r?tt att anv?nda sitt spr?k vid kontakter med myndigheter och domstolar, liksom att utnyttja barn- och ?ldreomsorg p? samiska, inom det s? kallade F?rvaltningsomr?det f?r samiska. Sedan den 1 januari 2010 omfattar f?rvaltningsomr?det f?ljande kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, G?llivare, H?rjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Mal?, Sorsele, Storuman, Str?msund, Ume?, Vilhelmina, ?re, ?lvdalen och ?stersund. Det samiska spr?kets st?llning i Sverige regleras sedan 2009 av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspr?k.

Spr?kkoder

Spr?kkoder f?r samiska ?r enligt ISO 639:

ISO 639-1	ISO 639-2	ISO 639-3	ISO 639-5
		sia		akkalasamiska
		sjd		kildinsamiska
		sjk		kemisamiska
		sjt		tersamiska
	sma	sma		sydsamiska
se	sme	sme		nordsamiska
	smi		smi	samiska (oavsett dialekt)
	smj	smj		lulesamiska
		sje		pitesamiska
	smn	smn		enaresamiska
	sms	sms		skoltsamiska
		sju		umesamiska

Externa l?nkar

• De samiska dialekterna – Nordsamiska
• Sametingets Sydsamiska, Nordsamiska och Lulesamiska ordb?cker – s?kbara svensk-samiska ordb?cker under uppbyggnad p? Svenska Sametingets webbplats.
• sátni.org samisk ordbok – en norsk webbplats som inneh?ller samiska termsamlingar och ordb?cker.
• Giellatekno n?tordbok
• Giellatekno n?tordb?cker
• Oahpa e-l?ringsprogram f?r samiska spr?k
• Giellatekno, spr?kteknologisk forskning och resurser
• Lantm?teriets sverigekarta med samiska och svenska ortnamn
• [1]