张献忠江口沉银古河道位置确定 3D藏宝图绘制立功

Symfoniorkester under en konsert. Str?ksektionen som dominerar bilden har paus, medan orgeln l?ngst fram (ett mer ovanligt inslag i symfoniorkestern) dock spelar.

百度 本届糖酒会参展企业超过4100家，创下历年之最，然而，糖酒会虽名称里有糖，但是实际上在展会中，制糖企业和糖果企业占比并不多。

En symfoniorkester, ?ven kallad filharmonisk orkester eller stor orkester, ?r den st?rsta typen av orkester inom fr?mst klassisk, romantisk och modern konstmusik. Den best?r av cirka 60–150 musiker som spelar str?kinstrument, bl?sinstrument och slagverk med mera. Man spelar akustiskt efter noter och leds av minst en dirigent.

Symfoniorkestrar ?r ofta knutna till ett visst konserthus, d?r de ger regelbundna framtr?danden. F?rutom detta ges ofta g?stkonserter och turnéer. De f?rekommer ocks? i samband med galor, h?gtider och utomhuskonserter med mera. De ?r ocks? f?rknippade med filmmusik, d? m?nga storfilmer anv?nder sig av specialskriven symfonisk musik.

Symfoniorkesterns seri?sa och traditionella framtoning har gjort att den ofta associeras med den stereotypa bilden av klassisk musik. Symfoniorkestrar har dock anv?nts i m?nga andra sammanhang, inklusive tillf?lliga korsningar och fusioner med popul?ra genrer som jazz, rock, metal, pop och hiphop (se nedan).

Historia

Bakgrund, den wienklassiska orkestern

Symfoniorkestern har sin grund i den wienklassicistiska epoken, d?r man anv?nde sig av mindre kammarorkestrar. De bestod vanligen av str?kar, en handfull tr?bl?sare, samt horn, trumpet och pukor. Termen symfonisk kommer fr?n symfonin, vilket var den viktigaste samtida formen av orkestermusik, ett fyrsatsigt verk i sonatform. Till skillnad fr?n den f?reg?ende barockens musik och dess annorlunda sammansatta orkester anv?ndes inga improvisationselement, och orkestrarna utarbetade ett arbetss?tt som var helt baserat p? noterat spel.

Utveckling under romantiken

Under f?rsta halvan av 1800-talet och den romantiska epoken k?nnetecknades musiken av v?xande komplexitet och experimentellt t?nkande, och d?rmed st?rre krav p? musikerna. Dirigenten tillkom i b?rjan av 1830-talet och utvecklades senare till ett sj?lvst?ndigt yrke som konstn?rlig ledare f?r orkestern. I samband med de allt mer sv?rspelade st?mmorna f?rb?ttrades m?nga instruments mekanik, i synnerhet p? bl?sarsidan. Instrument som tillkom under 1800-talet var harpan, celestan, trombonen, tuban och flera slagverksinstrument. Spelpraxis inklusive instrumentens utformning och namn, organisationen inom sektioner och st?mmor med mera standardiserades ocks? under 1800-talet.

Experimentell utformning, modernismen

Runt sekelskiftet k?nnetecknades musiken av ett st?rre intresse f?r orkesterns ljud och klangf?rg. Tons?ttare som Claude Debussy, Maurice Ravel och Richard Strauss skrev musik som var mer baserad p? orkestreringen ?n struktur och toninneh?ll. Den ljudorienterade orkestermusiken fortsattes senare av bland andra Anton Webern med den s? kallade klangf?rgsmelodiken. Under denna epok utformades alternativa speltekniker, och orkestrarna f?rst?rktes ofta med ytterligare "f?rginstrument", som saxofon, xylofon eller akustisk gitarr. De flesta av dessa f?rekom dock alltf?r sporadiskt f?r att standardiseras som del av orkestern. Andra tons?ttare som Charles Ives behandlade st?mutformningen, och arbetade till exempel med tv?- eller tredelade orkestrar placerade i olika delar av lokalen. Vissa tons?ttares verk kom att fordra gigantiska orkestrar (ofta tv? sammanslagna symfoniorkestrar), s?som vissa symfonier av Gustav Mahler.

Under 1900-talet tillkom allt fler experimentella tekniker som seriell musik, atonal musik, elektronisk bearbetning, bandst?mmor, stumt spel, mikrointonation med mera. Samtidigt etablerade m?nga orkestrar en parallell repertoar av ?ldre musik, som l?ttare kunde standardiseras ?n den samtida experimentella musiken. ?ven idag har m?nga orkestrar sin k?rnrepertoar i verk fr?n 1800-talet, ?ven om vissa har specialiserat sig p? nyskriven musik eller korsningar med popul?rmusik.

Orkesterns sammans?ttning

Schemabild ?ver en symfoniorkesters uppst?llning, med de olika sektionerna (str?kar, tr?bl?s, bleckbl?s, slagverk) markerade.

Symfoniorkestern best?r av fyra huvudgrupper av instrument, s? kallade sektioner. Till detta tillkommer ofta specialinstrument. Sektionerna ?r:

• Str?ksektionen
• Tr?bl?ssektionen
• Bleckbl?ssektionen (?ven kallad m?ssingssektionen eller brasset)
• Slagverket

Str?ksektionen ?r orkesterns k?rna. Den spelar koriskt besatta st?mmor (flera musiker spelar samma noter) och best?r av fler musiker ?n de andra sektionerna tillsammans. F?r att h?ras b?ttre placeras den l?ngst fram. ?ven de ?vriga sektionerna placeras f?r b?sta m?jliga ljudbalans. Slagverket och bleckbl?set som ?r ljudstarkast finns l?ngst bak, och tr?bl?set i mitten.

Varje sektion kan i sin tur vara indelad i st?mmor, vilket i detta sammanhang betyder grupper av musiker som spelar samma instrument. En st?mma best?r av ett mycket varierande antal musiker beroende p? vilket instrument det g?ller, normalt mellan en och cirka sexton (violin I). Varje st?mma har en st?mledare, som ?r ansvarig f?r delar av instuderingen, och samordning av st?mman. Han eller hon antas ocks? spela eventuella soloinsatser.

St?mledaren f?r f?rstafiolerna kallas f?r konsertm?stare och ansvarar f?r samordning av str?kf?ring och liknande i hela str?ksektionen, samt ?r alla orkestermusikernas ledare och fr?mste representant i f?rh?llande till dirigenten och andra.

Noter

Symfoniorkestern spelar alltid efter noter med sittande musiker (utom slagverket). Noterna placeras p? notst?ll framf?r varje musiker s? att musiker kan se b?de noterna och dirigenten. Man anv?nder separata st?mnoter och ett partitur f?r dirigenten. Ett undantag ?r str?ksektionen, vars medlemmar delar notst?ll tv? och tv?. Den musiker som sitter innerst ?r ansvarig f?r att v?nda blad i h?ftet. ?vriga instrumentalister kan bara v?nda blad n?r de har paus.

I partituret skrivs st?mmorna i ordningen tr?bl?s (?verst), bleckbl?s, slagverk, str?kar (nederst).

Sektionerna

Str?ksektionen

Fiolst?mmorna, till v?nster i str?ksektionen.

Str?ksektionen ?r den st?rsta sektionen med 30—60 musiker. Den best?r av:

• Violin, permanent delade I och II
• Viola
• Cello
• Kontrabas

I orkestrar f?r barockmusik etc f?rekommer ?ldre varianter av str?kinstrument, s?som Viola da gamba.

Str?karna sitter i en halvcirkel runt dirigenten, med f?rstaviolinerna l?ngst ut till v?nster och cello till h?ger (i vissa fall, i synnerhet i den engelskspr?kiga v?rlden, placeras dock andraviolinerna utanf?r cellost?mman l?ngst till h?ger). Ibland anv?nds underavdelningar av de befintliga st?mmorna, s? kallad divisering. St?mmorna kallas d? exempelvis "Violin I.1, Violin I.2".

St?mmorna har inb?rdes fallande antal medlemmar. Proportionerna varierar men en ungef?rlig standard ?r den som Nikolaj Rimskij-Korsakov rekommenderade i sin bok Orkestreringens principer:

	Stor orkester	Medelstor orkester	Liten orkester
Violin I	16	12	8
Violin II	14	10	6
Viola	12	8	4
Cello	10	6	3
Kontrabas	8-10	4-6	2-3

Tr?bl?ssektionen

Tr?bl?ssektionen best?r av

• Fl?jt/Tv?rfl?jt
• Oboe
• Klarinett
• Fagott

Dessa sitter direkt bakom altfiolerna som sitter direkt framf?r dirigenten. Det finns i regel 2–4 musiker per instrument och i mer s?llsynta fall ?nnu fler. Detta beror p? vilken musik som spelas, f?r till skillnad fr?n str?karna spelar varje musiker en separat st?mma som numreras "Fl?jt I", "Fl?jt II" och s? vidare. I f?rstast?mman ing?r normalt eventuella soloinsatser f?r instrumentet i fr?ga, och den som spelar f?rstast?mman ?r ?ven st?mledare. De ?vriga st?mmorna spelas av musiker som vid behov "dubblerar" p? n?rbesl?ktade instrument. Vanliga dubbleringsinstrument ?r piccolafl?jt och altfl?jt f?r fl?jtister, engelskt horn, oboe d'amore, oboe da caccia f?r oboister, basklarinett och essklarinett f?r klarinettister samt kontrafagott f?r fagottister, samt ?ven ibland olika typer av saxofon.

Bleckbl?ssektionen

Bleckbl?ssektionen best?r av:

• Valthorn
• Trumpet
• Trombon
• Tuba

?ven bleckbl?set spelar separata st?mmor. En vanlig bes?ttning ?r fyra horn, tre trumpeter, tv? tenortromboner, en bastrombon och en tuba. Antalet horn kan dock variera fr?n tv? upp till sex eller fler, och trumpeterna mellan tv? och fyra.

Ibland ing?r ovanligare instrument som flygelhorn eller eufonium. Flygelhorn spelas av trumpetare och eufonium oftast av en trombonist. Det finns dock musiker som specialiserat sig p? eufonium och har det som sitt huvudinstrument.

Slagverkssektionen

Slagverket ?r den mest varierande sektionen. De flesta orkestrar har 2-3 slagverkare varav minst en kan spela pukor. De ?vriga musikerna f?rdelar instrumenten s? att de kan byta s? enkelt som m?jligt.

Alla typer av slagverksinstrument f?rekommer, men n?gra vanliga ?r:

• Trummor, exempelvis virveltrumma, tenortrumma eller bastrumma
• Cymbaler, tam-tam och gongar
• Triangel, mark-tree, crotales
• Plattklockor och r?rklockor
• Xylofon, vibrafon, marimba
• Udda effektinstrument som harskramla, kastanjetter, maraccas, tamburin och ibland till och med startpistol

?vriga instrument

F?rutom de fyra huvudsektionerna f?rekommer en m?ngd andra instrument i symfonisk musik. Vanligast ?r kanske:

• Harpa
• Piano
• Celesta

De flesta symfoniorkestrar har 1-2 harpister och en pianist som ocks? kan spela celesta. Alla tre instrumenten placeras p? v?nstra kanten av podiet, bakom violinerna.

Andra instrument som ibland f?rekommer med symfoniorkestern ?r orgel, gitarr, saxofon, bandst?mmor, accordeon eller "etniska instrument" som shamisen, mandolin eller banjo. I orkestrar f?r barockmusik etc f?rekommer till exempel cembalo och luta.

Lista ?ver symfoniorkestrar

K?nda utl?ndska symfoniorkestrar

• Berlinerfilharmonikerna
• Wienerfilharmonikerna
• London Symphony Orchestra
• Chicago Symphony Orchestra

Professionella symfoniorkestrar i Sverige

• Dalasinfoniettan
• Svenska Kammarorkestern
• G?vle symfoniorkester
• G?teborgsoperans orkester
• G?teborgs Symfoniker, utn?mndes 1997 till Sveriges Nationalorkester
• Helsingborgs symfoniorkester
• Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm
• Kungliga Hovkapellet
• Malm? Operaorkester
• Malm? symfoniorkester
• Norrk?pings symfoniorkester
• Norrlandsoperans symfoniorkester
• Sveriges Radios symfoniorkester
• V?rmlandsoperans Sinfonietta
• V?ster?s Sinfonietta

Andra symfoniorkestrar i Sverige

• Bor?s Symfoniorkester
• Eskilstuna Symfoniorkester
• G?teborgs Akademiska Symfoniorkester
• G?teborgs Ungdomsorkester
• Gislaveds symfoniorkester
• J?rf?lla Symfoniorkester
• J?nk?pings Symfoniorkester
• Karlskoga Symfoniorkester
• Karlstad Symfoniorkester
• Katrineholms symfoniorkester
• Kullabygdens symfoniorkester
• Kungliga Musikh?gskolans symfoniorkester, Stockholm
• Link?pings symfoniorkester
• Lule? orkesterf?renings Symfoniorkester
• Lundbysymfonikerna
• Musikh?gskolan Ingesunds symfoniorkester, Arvika
• Musikh?gskolans i Malm? symfoniorkester
• Nordiska ungdomsorkestern
• Orkester Norden
• Sandvikens Symfoniorkester
• S:t Tomas orkesterf?renings Symfoniorkester i V?llingby
• Smyrna Symfoniorkester i G?teborg
• Swedish National Orchestra Academy vid H?gskolan f?r scen och musik vid G?teborgs universitet
• Stockholms Symfoniorkester
• Symfoniorkestern Trelleborg
• T?by Symfoniorkester
• Ume? musiks?llskaps symfoniorkester
• Kungliga Akademiska Kapellet i Uppsala
• V?xj? stads symfoniorkester
• Musikh?gskolans i ?rebro symfoniorkester
• SHOF (S?dra H?lsinglands Orkesterf?rbund)

Referenser

• Sohlmans musiklexikon

Se ?ven

• Musik
• Orkestrering
• Orkestermusik
• Lista ?ver musikinstrument
• Lista ?ver musikgenrer
• Lista ?ver akademiska symfoniorkestrar
• Wikimedia Commons har media som r?r Symfoniorkester.
  Bilder & media