东风本田一季度销量增32% 思域上市后看什么？
| Edvard III | |
|---|---|
.jpg)
| |
| Illustration av Edvard fr?n 1430-talet | |
| Regeringstid | 25 januari 1327–21 juni 1377 |
| Kr?ning | 1 februari 1327 i Westminster Abbey |
| F?retr?dare | Edvard II |
| Eftertr?dare | Rikard II |
| Regeringstid | 25 januari 1327–21 juni 1377 |
| F?retr?dare | Edvard II |
| Eftertr?dare | Rikard II |
| Gem?l | Filippa av Hainaut |
| ?tt | Huset Plantagenet |
| Far | Edvard II |
| Mor | Isabella av Frankrike |
| F?dd | 13 november 1312 Slottet Windsor Castle |
| D?d | 21 juni 1377 Slottet Richmond Palace i Richmond i Surrey |
| Begravd | Westminster Abbey |
_(Attributed).svg)
| |
Edvard III (engelska: Edward III), f?dd 13 november 1312, d?d 21 juni 1377, kung av England fr?n 1327. Son till Edvard II, farfar till Rikard II och Henrik IV. Gift 1328 med Filippa av Hainault.[1]
Edvard III var en av de mest framg?ngsrika medeltida engelska kungarna. Hans femtio?riga regeringstid inleddes d? hans far, Edvard II avsattes 25 januari 1327 och varade fram till 1377. Bland hans n?rmaste f?reg?ngare hade bara Henrik III regerat s? l?nge, och det skulle komma att dr?ja ?ver 400 ?r innan en annan monark skulle sitta p? tronen s? l?nge. Edvards regeringstid k?nnetecknas av en expansion av Englands territorium genom krig i Skottland och Frankrike. Edvards b?rd och avkomma b?ddade f?r tv? l?nga och betydelsefulla h?ndelser i brittisk och europeisk historia; Hundra?rskriget respektive Rosornas krig.
Barndom
[redigera | redigera wikitext]Edvard, son till Edvard II av England och Isabella av Frankrike, dotter till Filip den sk?ne, f?ddes i Windsor Castle 1312. 1320 blev han earl av Chester. 1325 ?verl?t fadern hertigd?met Akvitanien till honom och den unge Edvard s?ndes till Frankrike tillsammans med modern f?r att tr?ffa sin morbror, den franske kungen Karl IV.
Den m?ktiga drottningen och hennes ?lskare Roger Mortimer tvingade vid ?terkomsten den svage och impopul?re Edvard II att abdikera och gjorde sonen till kung 1327. Edvard II m?rdades sedan och Isabella och Roger Mortimer styrde England under den unge kungens f?rsta ?r p? tronen.
Tidig regeringstid
[redigera | redigera wikitext]Edvard III kr?ntes 25 januari 1327, vid fjorton ?rs ?lder, och gifte sig med Filippa av Hainault 1328. Paret fick sm?ningom tretton barn, varav fem s?ner n?dde vuxen ?lder. Deras ?ldste son och Edvards arvtagare, Edvard, den svarte prinsen f?ddes 1330 och skulle komma att bli en ber?md bef?lhavare. Samma ?r som Edvard och Filippa gifte sig dog morbrodern Karl IV utan manliga arvingar, efterl?mnande en gravid ?nka, och gjorde d?rmed Edvard (genom modern Isabella) den ?ldste ?verlevande manlige arvtagaren till Filip IV, Karl och Isabellas far, och d?rigenom m?jligheten att ?rva de franska tronen. (Edvards yngre bror John, earl av Cornwall, var den ende andra ?verlevande manlige ?ttlingen till Filip IV). Senare fick Ludvig X och Filip V:s d?ttrar manlig avkomma s?som kung Karl II av Navarra, hertig Filip av Burgund och greve Ludvig av Flandern.
1330 tog den arton?rige Edvard ?ver det engelska hovet genom att avs?tta Isabella och avr?tta Mortimer.
Edvard III:s regeringstid k?nnetecknas av ett fortsatt krig med Skottland, men ?nnu mer av krig med Frankrike. Han f?rsta stora milit?ra framg?ng var Slaget vid Halidon Hill 1333, vilket han vann till sin marionetts, den nye skotske kungen Edward Balliols fav?r, gentemot sin sv?ger David II av Skottland, i ?tten Bruce och make till Edvards syster Johanna av tornet.
Hundra?rskriget
[redigera | redigera wikitext]
Edvards anspr?k att ena de engelska och franska tronerna motsattes av den franska adeln som ?beropade den saliska lagens arvsf?ljd, vilket s?ger att kunglig tronf?ljd inte kan ske genom spinnsidan (s?som Edvards mor Isabella, eller Johanna av Navarra) och menade att den legitime tronf?ljaren var Filip VI, Edvards kusin och arvtagare till Charles av Valois, en yngre son till Filip III.
Edvard f?rklarade krig mot Filip VI 1337 och utropade sig som kung av Frankrike 26 januari 1340. Det h?r var b?rjan till den konflikt som skulle komma att bli k?nd som Hundra?rskriget, och som fortsatte sporadiskt fram till 1450-talet. 1346 besegrade Edvard fransm?nnen i Slaget vid Crecy, med honom p? f?ltt?get var hans sexton?rige son, Edvard, den svarte prinsen.
Den svarte prinsen ledde Englands framg?ngsrika armé i Slaget vid Poitiers 1356. Den f?rsta fasen i hundra?rskriget avslutades 1360 med Brétignyf?rdraget, vilket markerar en h?jdpunkt av engelskt inflytande i Frankrike och gav en l?sesumma p? tre miljoner kronor f?r den franske kungen Johan II av Frankrike.
Medan dessa segrar s? sm?ningom v?nde, och vanns och f?rlorades igen under generationer av krig fortsatte engelska monarker att g?ra anspr?k p? titeln "Kung av Frankrike" fram till Act of Union vilket ledde till skapandet av Storbritannien 1801. Edvard III prydde sin vapensk?ld med franska liljor (en bl? sk?ld med ett t?tt m?nster av sm? gyllene franska liljor, senare reducerade till tre, som ?r en symbol f?r det franska kungahuset), vilket f?rblev en del av det engelska vapnet tills det avl?gsnades av Georg III.
Inrikes h?ndelser och familjeliv
[redigera | redigera wikitext]Medan kungen och prinsen krigade utomlands l?g styret av riket i h?nderna p? prinsens yngre bror, John av Gaunt. Ekonomisk tillv?xt fr?n den v?xande ullhandeln gav nya int?kter till riket, men utbrott av b?ldpest, Digerd?den, p?verkade unders?tarnas liv markant. Handelsskatter blev en stor kunglig inkomst, d? det tidigare kommit fr?mst fr?n skatt p? lantegendomar. Parlamentet delades upp i ?verhus och underhus. Under Edvards regeringstid var franska det spr?k som anv?ndes av adeln sedan den normandiska er?vringen, men detta f?r?ndrades.
Kungen grundade ?ven en riddarorden, strumpebandsorden, det sades att det var efter en incident d? han dansade med en dam p? en hovbal, och hon tappade ett intimt kl?desplagg. Han plockade d? galant upp det, och f?r att mildra hennes skam kn?t han det runt sitt eget ben och p?pekade Honi soit qui mal y pense (Skam den som tycker illa d?rom), vilket kom att bli strumpebandsordens motto. Kvinnan i fr?ga ?r endast k?nd som Grevinnan av Salisbury. Somliga menar att det var Edvards sv?rdotter Johanna av Kent, men en mer trolig kandidat ?r Johannas sv?rmor.
Trots ett ovanligt lyckligt ?ktenskap och att han fick tretton barn med Filippa var Edvard en notorisk kvinnotjusare, Efter Filippas d?d 1369, blev Edvards ?lskarinna, Alice Perrers namn synonymt med korruption.
D? Edvard stod inf?r en st?rkt fransk monarki och f?rluster i Frankrike, fr?gade han parlamentet om han kunde f? int?kter genom att beskatta vin- och ullhandeln, men detta mottogs illa 1374-1375 d? ett nytt utbrott av b?ldpest slagit till. Det "Goda parlamentet" 1376 kritiserade Edvards r?dgivare, d?ribland Alice Perrers familj, och r?dde honom att r?tta mun efter mats?cken.
Edvard dog av stroke 1377 och begravdes i Westminster Abbey. Hans son, Edvard, hade avlidit ett ?r tidigare och Edvard eftertr?ddes av sin unge sonson, Rikard, son till den svarte prinsen.
S?nerna och Rosornas krig
[redigera | redigera wikitext]Rosornas krig var ett inb?rdeskrig om den engelska tronen som utk?mpades mellan ?ttlingarna till Edvard III genom de fem s?nerna. Varje gren av familjen hade motstridiga anspr?k grundade p? sl?ktskapets rang, legitimitet och/eller k?net p? deras f?rf?rf?der.
(1) Edvard, den svarte prinsen (1330-1376), hertig av Cornwall, prins av Wales.
Edvard III:s ?ldste son som dog f?re fadern, blev aldrig kung. Edvards ende ?verlevande barn var Rikard II som tilltr?dde tronen, men fick aldrig n?gra arvingar. Han uts?g sin kusins son Roger Mortimer, som var ?ldsta manliga barnbarn till Lionel av Antwerpen, till tronarvinge, men denne dog f?re Rikard, och Rogers son i sin tur kom aldrig i fr?ga d? Rikard II avsattes och eftertr?ddes av en annan av sina kusiner: Henrik IV, "Henrik Bolingbroke", som var den ?ldsta p? sv?rdssidan.
(2) William (16 februari 1335-8 juli 1335), begraven i katedralen av York.
(3) Lionel av Antwerpen (1338-1368), hertig av Clarence
Lionel dog ocks? f?re fadern. Lionels enda barn, Filippa, gifte in sig i den m?ktiga Mortimerfamiljen. Roger Mortimer var den utsedde eftertr?daren till Rikard II (men han avled och l?mnade sin unge son Edmund som presumtiv tronf?ljare). Anne Mortimer, Edmunds ?ldsta syster, Lionel av Antwerpens barnbarnsbarn, gifte sig med Rikard, earl av Cambridge i huset York och kn?t samman Lionel/Mortimerlinjen med Yorklinjen.
(4) Johan av Gent (1340-1399), hertig av Lancaster. Fr?n Johan av Gent h?rstammade de legitima manliga arvingarna, Lancasters (Henrik IV (som avsatte Rikard II) och sedan Henrik V och Henrik VI). Denna sl?ktgren slutade d? Henrik VI avsattes av Edvard IV, fr?n Yorkgrenen och Henriks son d?dades. Lancasterkungarna h?rstammade ?ven, genom Johan av Gents hustru Blanche, fr?n Edmund Krokrygg, son till Henrik III av England - en legend utan grund utvecklades om att Edmund varit ?ldre ?n Edvard I, men hade f?tt st? tillbaka i successionsordningen efter Henrik III p? grund av sin fysik.
Johan av Gents illegitima arvingar var Beauforts, hans ?ttlingar genom ?lskarinnan (och senare hustrun) Katherine Swynford; Gents barnbarnsbarn Margaret Beaufort gifte in sig i huset Tudor och fick ett barn som skulle komma att bli Henrik VII. D? Beaufort?ttlingarna blev legitima i efterhand efter Gents ?ktenskap med Swynford, var det p? villkoret att de skulle sp?rras fr?n trontilltr?de. Det hindrade dem dock inte, d? Lancastergrenen misslyckades, ?tten Tudor att h?vda sitt f?retr?de framf?r ?tten York och slutligen eftertr?da dem.
[Not: Johan av Gent hade ?ven legitima ?ttlingar genom sina d?ttrar Filippa, drottning av Portugal, mor till kung Duarte av Portugal, Elizabeth, hertiginna av Exeter, mor till John Holland, hertig av Exeter, och drottning Catalina av Kastilien, ett barnbarn till Peter I av Kastilien och mor till Juan II av Kastilien, men dessa "kastilier" var upptagna med strider kring den spanska tronf?ljden och gjorde aldrig n?gra anspr?k p? den engelska tronen under Rosornas krig och de var alla p? spinnsidan.]
(5) Edmund av Langley (1341-1402), hertig av York.
Hans ?ttlingar kom att kallas huset York. Han hade tv? s?ner Edvard, hertig av York, som d?dades i strid tillsammans med Henrik V i slaget vid Azincourt, och Rikard, earl av Cambridge, avr?ttad av Henrik V f?r f?rr?deri Som n?mnts ovan gifte sig Rikard med Anne Mortimer, vilket gav deras son och huset York, genom Lionel av Antwerpen, ett f?retr?dande anspr?k framf?r b?de Lancasters, som h?rstammade fr?n en yngre son ?n Lionel, och Tudors, vars legitimiserade Beaufort?ttlingar hade sp?rrats fr?n tronen.
(6) Thomas (1347).
(7) William av Windsor (24 juni 1348-5 september 1348).
(8) Thomas av Woodstock (1355-1397), hertig av Gloucester.
Thomas, som var en av Lords Appellant som var betydelsefulla under Rikard II, m?rdades eller avr?ttades f?r f?rr?deri. troligtvis p? Rikard II:s order, hans arvinge var dottern Anne, som gifte in sig i familjen Stafford, vars ?ttlingar blev hertigar av Buckingham. Henrik Stafford, som h?rstammade p? faderns sida fr?n Thomas av Woodstock, och p? moderns sida fr?n Johan Beaufort, gjorde uppror mot Rikard III 1483 men misslyckades att avs?tta honom. Detta misslyckade uppror gjorde att Henrik Tudor blev Lancasters huvudkandidat till tronen.
Huvudlinjen av Plantagenetlinjen avslutades med Rikard II:s d?d, men inte innan avr?ttningen av Thomas av Woodstock f?r f?rr?deri. De presumtiva arvtagarna genom Lionel av Antwerpen f?rbigicks av den m?ktig Henrik IV, ?ttling till Edvard III genom Johan av Gent. Dessa Lancasterkungar klarade f?rr?deriet av sina Edmund of Langley (York)-kusiner men avsattes s? sm?ningom i den sammanslagna Lionel/Edmund-sl?ktlinjen i form av Edvard IV. Det f?r?dande d?dandet York-sl?ktingar emellan l?mnade Richard III som kung, st?dd av och sedan f?rr?dd av sin kusin Buckingham ?ttling till Thomas av Woodstock. Slutligen fick ?tten York ge vika f?r den ?terst?ende Lancasterkandidaten Henrik VII i huset Tudor, som var ytterligare en ?ttling till Johan av Gent, och som gifte sig med den ?ldsta dottern till Yorkkungen Edvard IV.
D?ttrarna
[redigera | redigera wikitext]- Isabella Plantagenet (1332-1382), g.m Enguerrand VII de Coucy, earl av Bedford
- Joan Plantagenet (1335-1348), dog av pest i Bordeaux, p? v?g att gifta sig med Peter I av Kastilien
- Blanche Plantagenet (1342)
- Mary Plantagenet (1344-1362), g.m Johan V av Bretagne
- Margaret Plantagenet (1346-1361), g.m John Hastings, earl av Pembroke
Anf?der
[redigera | redigera wikitext]| 8. Kung Henrik III | |||||||||||||||||||||||||||||
| 4. Kung Edvard I | |||||||||||||||||||||||||||||
| 9. Eleonora av Provence | |||||||||||||||||||||||||||||
| 2. Kung Edvard II | |||||||||||||||||||||||||||||
| 10. Kung Ferdinand III av Kastilien | |||||||||||||||||||||||||||||
| 5. Eleonora av Kastilien | |||||||||||||||||||||||||||||
| 11. Johanna I av Ponthieu | |||||||||||||||||||||||||||||
| 1. Kung Edvard III | |||||||||||||||||||||||||||||
| 12. Kung Filip III av Frankrike | |||||||||||||||||||||||||||||
| 6. Kung Filip IV av Frankrike | |||||||||||||||||||||||||||||
| 13. Isabella av Aragonien | |||||||||||||||||||||||||||||
| 3. Isabella av Frankrike | |||||||||||||||||||||||||||||
| 14. Kung Henrik I av Navarra | |||||||||||||||||||||||||||||
| 7. Drottning Johanna I av Navarra | |||||||||||||||||||||||||||||
| 15. Blanka av Artois | |||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Ashley, Mike (2003). A Brief History of British Kings and Queens: British Royal History from Alfred the Great to the Present. Running Press.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
