2017省考申论指导：写议论文常用四种论证方法

Henrik Beauclerc
Bild av Henrik Beauclerc fr?n Matthew Paris kr?nika fr?n 1200-talet
Kung av England
Regeringstid	2 augusti 1100–1 december 1135
Kr?ning	5 augusti 1100 i Westminster Abbey
F?retr?dare	Vilhelm Rufus
Eftertr?dare	Stefan av Blois
Hertig av Normandie
Regeringstid	1106–1 december 1135
F?retr?dare	Robert Curthose
Eftertr?dare	Stefan av Blois
Gem?l	Edith av Skottland Adeliza av Louvain
?tt	Normandiska ?tten
Far	Vilhelm Er?vraren
Mor	Matilda av Flandern
F?dd	September 1068 eller 1069 Selby i Yorkshire
D?d	1 december 1135 Slottet i Lyons-la-Forêt i Normandie
Begravd	Klostret Reading Abbey
Heraldiskt vapen

百度 此件造型与北宋景德镇窑青白釉点褐彩柳斗纹瓷杯大体相同。

Henrik I, f?dd 1068 eller 1069 i Selby, Yorkshire, England, d?d 1 december 1135 i Saint-Denis, Frankrike, var kung av England fr?n 1100. Han var yngste son till Vilhelm Er?vraren och Matilda av Flandern och gift med Edith av Skottland, som tog namnet Matilda.

Han kallades Henri Beauclerc p? grund av sina l?rda intressen, men ?ven R?ttvisans lejon p? grund av de f?rb?ttringar han gjorde inom den tidens administration och lagv?sende.

Han grep makten efter brodern Vilhelm Rufus d?d, vilket – praktiskt nog – intr?ffade under den andre brodern Robert Curthoses bortavaro p? korst?g.

Hans regeringstid k?nnetecknades av hans anpassningsbara politiska kunskaper, de tidigare n?mnda f?rb?ttringarna i styrelsemaskineriet, integrationen mellan anglosaxare och normander inom hans rike, hans enande av faderns omr?den och hans kontroversiella – men v?lgrundade – beslut att utn?mna dottern till sin tronf?ljare. Han svarade ?ven f?r den f?rsta definitionen av en yard.

Hans tidiga liv

Henrik f?ddes mellan maj 1068 och maj 1069, troligtvis i Selby, Yorkshire i England. Hans mor, drottning Matilda av Flandern, uppkallade honom efter kung Henrik I av Frankrike. Som den yngste i familjen var det troligt att han skulle bli biskop och han fick omfattande utbildning f?r en ung adelsman vid denna tid. William av Malmesbury h?vdar att Henrik en g?ng p?pekade att en obildad kung ?r en kr?nt ?sna. Han var troligtvis den f?rste normandiske kungen som kunde flytande engelska.

Hans far, Vilhelm Er?vraren, delade vid sin d?d 1087 upp sina ?gor p? f?ljande s?tt: Robert fick hertigd?met Normandie, Vilhelm fick kungad?met England och Henrik fick 5 000 silverpund. Orderic Vitalis skriver att fadern ska ha sagt till Henrik: Du ska inom sinom tid ha alla dom?nerna jag er?vrat och bli m?ktigare ?n b?da dina br?der i b?de rikedom och makt."

Henrik spelade ut br?derna v?l gentemot varandra. Slutligen blev de f?rsiktigare inf?r hans manipulerande, s? de enades och signerade ett tronf?ljarf?rdrag d?r de fastslog att om n?gon av dem skulle d? utan arvinge skulle den andre ?rva honom s? att faderns dom?ner skulle enas under den av de tv? som ?verlevde.

Er?vringen av den engelska tronen

D? Vilhelm II d?dades av en pil under en jakt den 2 augusti 1100 var Robert p? hemv?g fr?n F?rsta korst?get. Hans bortavaro, samt hans d?liga rykte hos de normandiska adelsm?nnen, fick Henrik att gripa nyckeln till de kungliga f?rr?den i Winchester. Han erk?ndes som kung av de ledande baronerna och kr?ntes tre dagar senare, den 5 augusti i Westminster. Han s?krade sin position bland adelsm?nnen genom en stadga om eftergiftspolitik, Charter of Liberties, vilken betraktas som en f?reg?ngare till Magna Carta.

Det f?rsta ?ktenskapet

Den 11 november 1100 gifte sig Henrik med Edith, dotter till kung Malcolm III av Skottland. D? Edith var brorsdotter till Edgar Atheling enade ?ktenskapet den normandiska kungal?ngden med den engelska. De normandiska baronerna var dock missn?jda med ?ktenskapet och som en eftergift till dem ?ndrade hon sitt namn till Matilda d? hon blev drottning. Den andra sidan av detta mynt var dock att Henrik, tack vare detta ?ktenskap, accepterades i h?gre grad av det anglosaxiska folket.

Er?vringen av Normandie

F?ljande ?r, 1101, f?rs?kte Robert Curthose f? tillbaka Englands krona genom att invadera landet. I Altonf?rdraget gick Robert med p? att erk?nna Henrik som Englands kung och fredligt ?terv?nda till Normandie f?r en ?rlig summa p? 2 000 mark som Henrik skulle utbetala.

?r 1105 ledde Henrik, f?r att eliminera det fortsatt hotet fr?n Robert och undanr?ja utfl?det av hans skatteinkomster, sina trupper ?ver Engelska kanalen. ?r 1106 krossade han broderns normandiska armé vid slaget vid Tinchebray i Normandie. Han f?ngslade brodern, f?rst i Towern, senare i Devizes castle och slutligen i Cardiff. Henrik beslagtog hertigd?met Normandie som engelsk egendom och ?terf?renade sin fars ?gor. Han f?rs?kte minska oroligheterna i Normandie genom att gifta bort sin ?ldste son, William Adelin, med en dotter till greven Anjou, som var en farlig fiende.

Agerande som kung

Henriks behov av ekonomiska medel f?r att st?rka sin position ledde till ett ?kad aktivitet inom en centraliserat styre. Som kung genomf?rde Henrik sociala och juridiska reformer s?som Charter of Liberties och ?terst?llandet av kung Edvard Bek?nnarens lagar.

Henrik ?r ?ven k?nd f?r n?gra grymma g?rningar. Han kastade en g?ng en f?rr?disk borgare vid namn Conan Pilatus fr?n tornet i Rouen; ett torn som sedan dess kallades "Conan's Leap" (ungef?r Conans spr?ng). Ett annat exempel p? h?nsynsl?shet ?gde rum 1119, d? kung Henriks sv?rson Eustace de Pacy och Ralph Harnec, st?th?llare i Ivry, utbytt sina barn som gisslan. D? Eustace hade gjort Harnecs son blind kr?vde Harnec h?mnd. Kung Henrik l?t Harnec leml?sta och g?ra Eustaces tv? d?ttrar blinda – kungens egna dotterd?ttrar. Eustace och hans hustru Juliane blev ursinniga och hotade att revoltera. Henrik best?mde m?te med dottern, men hon drog upp en pilb?ge och hotade att d?da fadern. Hon tillf?ngatogs och sp?rrades in i slottet men flydde genom att hoppa fr?n ett f?nster ned i vallgraven. N?gra ?r senare f?rsonades Henrik med dottern och sv?rsonen.

Legitima barn

Henrik fick tv? barn med Edith/Matilda f?re hennes d?d 1118: Maud, f?dd i februari 1102, och William Adelin, f?dd i november 1103. Katastrofen intr?ffade d? hans ende legitime son William Adelin omkom i det Vita skeppet, den 25 november 1120, utanf?r Normandies kust. Bland de ?vriga omkomna fanns ?ven tv? av Henriks illegitima barn, liksom hans systerdotter Lucia-Mahaut de Blois. Henriks sorg var djup och tronf?ljden var i kris.

Det andra ?ktenskapet

Den 29 januari 1121 gifte han sig med Adeliza, dotter till Godfrey, greve av Louvain, men ?ktenskapet blev barnl?st. Utan manliga arvingar tog kung Henrik det ?verraskande steget att f? sina baroner att sv?ra att acceptera hans dotter, Kejsarinnan Maud, ?nka efter Henrik V, tysk-romersk kejsare, som hans tronf?ljare.

D?d och arv

Henrik bes?kte Normandie f?r att bes?ka sina unga dotters?ner, Maud och Geoffreys barn. Han gladdes ?ver barnbarnen, men gr?lade med dottern och sv?rsonen, och dessa meningsskiljaktigheter fick honom att dr?ja kvar i Normandie l?ngre ?n vad som var t?nkt.

Han dog av matf?rgiftning efter att ha ?tit nejon?gon i december 1135, i Saint-Denis i Normandie och begravdes senare i Reading Abbey, vilken han hade grundat fjorton ?r tidigare.

Trots att Henriks baroner hade svurit lojalitet till hans dotter Maud som deras drottning, fick hennes k?n och omgifte med Huset Anjou, en fiende till normanderna, dem att f? Henriks systerson Stefan av Blois att komma till England och g?ra anspr?k p? tronen med stort st?d.

Striden mellan kejsarinnan Maud och Stefan av Blois ledde till ett l?ngt inb?rdeskrig kallat Anarkin. Tvisten l?stes slutligen d? Stefan gjorde Mauds son Henrik, till sin tronarvinge 1153.

Antavla

Rikard II av Normandie

Robert I av Normandie

Judit av Bretagne

Vilhelm Er?vraren

Fulbert av Falaise

Herleva

Doda

Henrik I av England

Balduin IV av Flandern

Balduin V av Flandern

Otgiva av Luxemburg

Matilda av Flandern

Robert II av Frankrike

Adele av Frankrike

Constance av Arles

Illegitima barn

Kung Henrik ?r k?nd f?r rekordet i antal k?nda illegitima barn f?dda till n?gon engelsk kung, omkring 20 eller 25. Han hade m?nga ?lskarinnor och att identifiera vilken ?lskarinna som ?r mor till vilket barn ?r sv?rt. Hans illegitima avkommor som det finns uppgifter om ?r:

1. Robert FitzRoy. Hans mor tillh?rde troligtvis familjen Gai.
2. Sibylla FitzRoy, gift med kung Alexander I av Skottland. Troligtvis dotter till Sibyl Corbet.
3. Reginald FitzRoy. Hans mor var Sibyl Corbet.
4. Maud FitzRoy, gift med Duke Conan III av Bretagne
5. Richard FitzRoy, omkom i f?rlisningen av det Vita skeppet. Hans mor var Ansfride.
6. Fulk FitzRoy, en munk vid Abingdon. Hans mor kan ha varit Ansfride.
7. Juliane FitzRoy, gift med Eustace de Pacy. Hon f?rs?kte d?da fadern med pilb?ge efter att han till?tit att hennes sm? d?ttrar hade gjorts blinda. Hennes mor kan ha varit Ansfride.
8. Matilda FitzRoy, gift med greve Rotrou II av Perche, omkom i det Vita skeppets f?rlisning. Hennes mor var Edith.
9. Constance FitzRoy, gift med Roscelin de Beaumont
10. Henry FitzRoy, d?d 1157. Hans mor var prinsessan Nest ferch Rhys.
11. Mabel FitzRoy, gift med William III Gouet
12. Aline FitzRoy, gift med Matthieu I av Montmorency
13. Isabel FitzRoy, dotter till Isabel de Beaumont, syster till Robert de Beaumont, 2nd Earl of Leicester.
14. Matilda FitzRoy, abbedissa i Montvilliers.
15. Adeliza FitzRoy. f?rekommer i f?rteckningar tillsammans med sin bror Robert (nedan, hon var troligtvis dotter till Eda FitzForne).
16. Robert FitzRoy, d?d 1172. Hans mor var Eda FitzForne.
17. William de Tracy, dog kort efter kung Henrik.
18. Gilbert FitzRoy, dog efter 1142. Hans mor kan ha varit syster till Walter de Gand.
19. Affrica av Galloway, drottning ?ver Isle of Man.

K?llor

• Cross, Arthur Lyon. A History of England and Greater Britain. (New York: Macmillan, 1917).
• Hollister, Warren C. Henry I (Yale Monarchs Series)
• Thompson, K. Affairs of State: the illegitimate children of Henry I, 2003.

Externa l?nkar

• Wikimedia Commons har media som r?r Henrik I av England.
  Bilder & media
• BBC:s webbplats om Henrik I
• Det brittiska kungahusets webbplats om Henrik I
• Britannias webbplats om Henrik I