十二团文明路社区为辖区居民营造干净整洁生活环
| Sergej Prokofjev | |
 Sergej Prokofjev i New York 1918. | |
| Levnad | |
|---|---|
| F?dd | 23 april 1891 Sontsovka, Jekaterinoslav, kejsard?met Ryssland |
| D?d | 5 mars 1953 (61 ?r) Moskva, Sovjetunionen |
| Begravd | Novodevitjekyrkog?rden |
| Tons?ttare | |
| Instrument | Piano |
Sergej Sergejevitj Prokofjev (ryska: Сергей Сергеевич Прокофьев), f?dd 23 april (11 april enligt g.s.) 1891 i Sontsovka, n?ra Donetsk, d?d 5 mars 1953 i Moskva, var en rysk[1] tons?ttare, pianist och dirigent.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sergej Prokofjev var son till en agronom. Han l?rde sig pianospel av modern och blev en framst?ende pianist. Han b?rjade komponera i sex?rs?ldern och fick tidigt framg?ng med ett antal pianokompositioner. Hans f?rsta verk, en pianosonat, skrevs 1907 vid 16 ?rs ?lder och redan 1912 premi?ruppf?rdes hans f?rsta pianokonsert, som av nutida musikkritiker bed?ms som en p?rla bland konserter, men som av en d?tida kritiker ben?mndes som "en primitiv kakofoni, som inte f?rtj?nar att kallas musik".
Han studerade 1904–1914 vid Musikkonservatoriet i Sankt Petersburg. Efter den ryska revolutionen l?mnade Prokofjev landet i maj 1918 och levde i exil, f?rst fyra ?r i USA och sedan 13 ?r i Frankrike. Hans exil hade dock inte politiska sk?l utan konstn?rliga; han ans?g att oron efter revolutionen inte gav honom den arbetsro som han beh?vde.[2] ?r 1922 flyttade han till Paris och b?rjade d?r samarbeta med Sergej Djagilev. Under Paristiden tillkom tre baletter, tre symfonier och pianokonsert nr 5. Han ?terv?nde till Sovjetunionen 1927 och 1929, och bosatte sig permanent i Moskva 1936.
Musikstil
[redigera | redigera wikitext]Prokofjev kritiserades ofta i sitt hemland f?r sin v?sterl?ndska stil, vilket dock inte hindrade att han flera g?nger fick Stalinpriset. Hans stil inrangerades inte i n?gon skola. Den var fr?n b?rjan str?ngt rytmisk och hade en karakteristisk polytonal harmonik. Ett drag av ironi ?terfinns i m?nga av hans tidigare verk. Samtidigt finns hos honom en klart klassicerande tendens som i Den klassiska symfonin (1916-17).[3]
Efter hemkomsten till Ryssland ankn?t Prokofjev till rysk tradition. Ett exempel ?r folksagan Peter och vargen (1936) f?r orkester och ber?ttare. Den rymmer humor och ?msinthet och ?r dessutom musikpedagogisk.[3]
Verkf?rteckning (urval)
[redigera | redigera wikitext]
Opera
[redigera | redigera wikitext]- 1911–13 – Maddalena, op. 13 (ofullbordad)
- 1915–17 – Spelaren, op. 24 (rev 1927/28)
- 1919 – K?rleken till de tre apelsinerna, op. 33
- 1919–23 – Den brinnande ?ngeln, op. 37
- 1938/39 – Semjon Kotko, op. 81
- 1940/41 – F?rlovningen i klostret, op. 86
- 1941–43 – Krig och fred, op. 91
- 1947/48 – Historien om en verklig m?nniska, op. 117
Baletter
[redigera | redigera wikitext]- 1915 – Buffon, op. 21 (rev. 1920)
- 1925/26 – Le pas d'acier, op. 41
- 1928/29 – Den f?rlorade sonen, op. 46
- 1930/31 – Vid Dnepr, op. 51
- 1935/36 – Romeo och Julia, op. 64
- 1940–44 – Askungen, op. 87
- 1948–53 – Sagan om stenblomman, op. 118
Orkesterverk
[redigera | redigera wikitext]- 1902 – Symfoni i G-dur
- 1908 – Symfoni i e-moll
- 1909 – Sinfonietta i A-dur, op. 5 (rev. 1914/15)
- 1910 – Dr?mmar, symfonisk dikt, op. 6
- 1910 – Osseneye, symfoniska skisser f?r kammarorkester, op. 8 (rev. 1915 och 1934)
- 1915 – Skytiska sviten, op. 20
- 1916/17 – Symfoni nr 1 i D-dur (’Klassiska’), op. 25
- 1924/25 – Symfoni nr 2 i d-moll, op. 40
- 1925–29 – Divertimento, op. 43
- 1928 – Symfoni nr 3 i c-moll, op. 44
- 1929/30 – Symfoni nr 4 i C-dur, op. 47
- 1934 – L?jtnant Kizje, symfonisk svit, op. 60
- 1936 – Peter och vargen, symfonisk barnsaga f?r ber?ttare och orkester, op. 67
- 1936 – Rysk ouvertyr, op. 72 (rev. 1937)
- 1941 – 1941, symfonisk svit, op. 90
- 1944 – Symfoni nr 5 i B-dur, op. 100
- 1945 – Ode till krigets avslutning, op. 105
- 1945–47 – Symfoni nr 6 i ess-moll, op. 111
- 1947 – Symfoni nr 4 i C-dur, op. 112 (reviderad version)
- 1951–52 – Symfoni nr 7 i ciss-moll, op. 131
- 1953 – Symfoni nr 2 i d-moll, op. 136 (reviderad version)
Konserter
[redigera | redigera wikitext]- 1911/12 – Pianokonsert nr 1 i Dess-dur, op. 10
- 1912/13 – Pianokonsert nr 2 i g-moll, op. 16 (rev. 1923)
- 1917/21 – Pianokonsert nr 3 i C-dur, op. 26
- 1931 – Pianokonsert nr 4 (f?r v?nster hand) i B-dur, op. 53
- 1931/32 – Pianokonsert nr 5 i G-dur, op. 55
- 1952 – Pianokonsert nr 6 (f?r tv? pianon och str?korkester), op 133 (ofullbordad)
- 1916/17 – Violinkonsert nr 1 i D-dur, op. 19
- 1933–38 – Cellokonsert i e-moll, op. 58
- 1935 – Violinkonsert nr 2 i g-moll, op. 63
- 1950/51 – Symfoni-konsert f?r cello och orkester i e-moll, op. 125 (rev. 1952)
- 1952 – Concertino f?r cello och orkester i g-moll, op. 132 (en version fullbordad av Dmitrij Kabalevskij, en annan av Vladimir Blok)
Vokalmusik med orkester
[redigera | redigera wikitext]- 1909/10 – Tv? dikter f?r damk?r och orkester, op. 7
- 1917/18 – De ?ro sju kantat f?r tenor, blandad k?r och orkester, op. 30 (rev. 1933)
- 1935–37 – Kantat till 20-?rsdagen av oktoberrevolutionen f?r blandad k?r, symfoni-, milit?r-, slagverks- och folkinstrumentorkester, op. 74
- 1938/39 – Alexander Nevskij, kantat f?r mezzosopran, blandad k?r och orkester, op. 78 (filmmusik)
- 1942/43 – Balladen om pojken, som f?rblivit ok?nd, kantat f?r sopran, tenor, blandad k?r och orkester, op. 93
- 1950 – Fredens v?ktare, oratorium f?r mezzosopran, ber?ttare, gossk?r, blandad k?r och orkester, op. 124
Kammarmusik
[redigera | redigera wikitext]- 1903 – Violinsonat i c-moll
- 1912 – Ballad i c-moll f?r cello och piano, op. 15
- 1919 – Ouvertyr ?ver hebreiska teman i c-moll f?r klarinett, piano och str?kkvartett, op. 34
- 1924 – Kvintett i g-moll f?r oboe, klarinett, violin, viola och kontrabas, op. 39
- 1930 – Str?kkvartett nr 1 i h-moll, op. 50
- 1932 – Sonat f?r tv? violiner i C-dur, op. 56
- 1938/46 – Violinsonat nr 1 i f-moll, op. 80
- 1941 – Str?kkvartett nr 2 i F-dur, op. 92
- 1943 – Sonat i D-dur f?r fl?jt och piano, op. 94
- 1944 – Violinsonat nr 2 i D-dur, op. 94b
- 1947 – Violinsonat i D-dur f?r solo violin, op. 115
- 1949 – Cellosonat i C-dur, op. 119
Verk f?r piano
[redigera | redigera wikitext]8 sonater, 2 sonatiner, Réminiscences, èlan, Désespoir, Suggestion diabolique, Toccata, cykeln Sarcasmes, Visions fugitives, danssviter, etyder, stycken f?r barn med mera.
K?llor
[redigera | redigera wikitext]- ^ NE.se: Sergej Prokofjev, l?st 2 augusti 2025
- ^ Prokofiev, Sergei (2000) [1960]. Sergei Prokofiev: Autobiography, Articles, Reminiscences. The Minerva Group, Inc. sid. 50. ISBN 0898751497
- ^ [a b] Bra B?ckers lexikon, 1979.
- Verkf?rteckning p? Klassika.de
- Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allm?nt uppslagsverk f?r tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 249-251 (Del 4). Libris 8198860
Vidare l?sning
[redigera | redigera wikitext]- Abraham, Gerald (1947). ?tta sovjetkomponister. Gebers musikb?cker. Stockholm: Geber. Libris 907465
- Axler, Olof (2006). ”Prokofjev g?r i f?llan.”. Opus (Malm?) 2006 :3,: sid. 50-53. 1653-2619. ISSN 1653-2619. Libris 10340068
- Engstr?m, Bengt Olof (1991). ”Prokofjev och hans orkestermusik.”. Musikrevy (Svedala : Musikrevy, 1946-1994) 1991 (46 :5),: sid. 237-240. ISSN 0027-4844. ISSN 0027-4844 ISSN 0027-4844. Libris 8194295
- Jacobsson, Stig (1989). ”Sergej Prokofjev : den ryska musikens svarta f?r”. SON (Norrk?ping : Symfoniorkestern Norrk?ping, 1971-1994) 1989/90(19 :okt.),: sid. 15-17. Libris 9476611
- Longman, Richard (1991). ”Sergej Prokofjev : fantasi och realism”. Operan. Spel?ret ... (Stockholm : Kungl. teatern, [19--]-) 1990/91 :13 : ill.,: sid. 6-14. Libris 2236750
- Schnittke, Alfred (1991). ”Perspektiv p? Sergej Prokofjev : inledningsf?redrag till den internationella Prokofjev-festivalen i Duisburg den 16 september 1990”. Musikrevy (Svedala : Musikrevy, 1946-1994) 1991 : (46 :5),: sid. 233-236 : ill.. ISSN 0027-4844. ISSN 0027-4844 ISSN 0027-4844. Libris 2245504
- Sj?qvist, Gunnar (1991). ”Prokofjevs kammarmusik.”. Musikrevy (Svedala : Musikrevy, 1946-1994) 1991 (46 :5),: sid. 241-243. ISSN 0027-4844. ISSN 0027-4844 ISSN 0027-4844. Libris 2245762
Externa l?nkar
[redigera | redigera wikitext]- Sergej Prokofjev i Libris
Wikimedia Commons har media som r?r Sergej Prokofjev.
|