皮肤发痒用什么药

Sankt Thomas More
Sankt Thomas More Thomas More p? en m?lning av Hans Holbein d.y. (1527). Frick Collection, New York.
Martyr
F?dd	7 februari 1478 London, England
D?d	6 juli 1535 (57 ?r) Tyburn, London, England
V?rdas inom	Romersk-katolska kyrkan, engelska kyrkan
Saligf?rklarad	1886 av Leo XIII
Helgonf?rklarad	1935, Rom av Pius XI
Helgondag	22 juni (romersk-katolska kyrkan) 6 juli (engelska kyrkan)
Attribut	Yxa; avbildad som Lord Chancellor
Skyddshelgon f?r	advokater, politiker

百度 不止是生产工具，CX70还是生活用品所以CX70很大程度上借鉴了SUV车型运动、充满活力和乐观、积极向上生活态度的设计风格，车顶行李架很好的体现了周末度假使用的意图，而车尾D柱部分采用黑色窗框，在车顶的后半部分营造出悬浮式的视觉效果，同样也是时下SUV类车型最时髦、最受欢迎的设计手段。

Thomas More, f?dd 7 februari 1478 i London, d?d 6 juli 1535 (avr?ttad) i London, var en engelsk jurist, h?g statstj?nsteman och f?rfattare. Han fick rykte om sig under sin levnad att vara en ren?ssanshumanist och han motsatte sig Martin Luthers reformation. Under h?jden av sin karri?r var han lordkansler (Lord Chancellor).

Thomas More ?r mest k?nd f?r sin bok Utopia, en fiktiv skildring av ett fr?mmande folks samh?llsskick, skriven p? latin. Det var More som myntade ordet utopi (”ingenstans”). I landet Utopia fanns bland annat religionsfrihet, sex timmars arbetsdag och utbildning f?r b?de m?n och kvinnor.

More var n?ra v?n med Erasmus av Rotterdam och innehade flera h?ga statliga ?mbeten under Henrik VIII. P? grund av p?vens v?gran att godk?nna kungens skilsm?ssa fr?n Katarina av Aragonien kom det till en brytning mellan den engelska kronan och den Heliga stolen. N?r More motsatte sig monarkens str?vanden att bygga upp en sj?lvst?ndig, av Rom oberoende, statskyrka kom han i sv?r konflikt med denne. Henrik VIII kr?vde att More skulle sv?ra en ed som innebar att p?vens ?verh?ghet sattes ifr?ga. Detta v?grade More och f?ngslades i Towern 1535. Inom kort d?mdes han till d?den och avr?ttades genom halshuggning. Huvudet f?revisades p? London Bridge. Thomas More kanoniserades av p?ven Pius XI ?r 1935.

Biografi

Barndom och uppv?xt

Thomas Mores far, sir John More, var en advokat som vunnit framg?ng fr?mst som representant f?r en av Englands m?ktigaste adelsm?n, Edward Stafford, 3:e hertig av Buckingham. De inkomster sir John More lyckades inbringa fr?n sin tj?nst, tillsammans med de pengar han fick genom fem ?ktenskap med f?retr?desvis rika ?nkor, investerade han i land, d? en mans status under denna tid i mycket h?g grad var f?rknippad med om han ?gde fast egendom eller ej. Thomas fick en god utbildning, som inleddes med att han vid fem ?rs ?lder sattes i en skola vid namn St Anthony's. D?refter placerades han, enligt tidens sed, att uppfostras i ett f?rn?mt hush?ll. Fadern Sir John hade, antagligen med hj?lp av hertigen av Buckingham, lyckats f? en plats ?t honom hos ?rkebiskopen av Canterbury, tillika lordkansler, kardinal Morton. H?r fick Thomas More l?ra sig hovseder, d? kardinalen var knuten till hovet. Han uppm?rksammades f?r sin beg?vning, och Morton ?vertalade sir John att l?ta skicka Thomas till Oxford. Det var i Oxford More skaffade sig grunden till den bildning som sedan skulle f? honom att utvecklas till en av ren?ssansens fr?msta humanister. N?r han var sexton ?r l?t fadern ombes?rja att Thomas flyttade till London d?r han fullf?ljde sin utbildning till advokat. Genom sin tj?nstg?ring lyckades han ytterligare ?ka p? sitt rykte vilket ledde till att han kunde inleda sin karri?r i statens tj?nst.

Familjeliv

Av Rowland Lockey efter Hans Holbein d.y., Thomas Mores familj, cirka 1594

More ingick ?ktenskap f?rsta g?ngen med Jane Colt ?r 1505. Hon var n?stan tio ?r yngre ?n han och beskrevs av Mores v?nner som en tystl?ten och v?nlig kvinna. Erasmus av Rotterdam skrev att More redan tidigt visat intresse f?r att ge henne en b?ttre utbildning ?n hon dittills f?tt och att han sj?lv undervisade henne i musik och litteratur. More fick fyra barn med Jane: Margaret, Elizabeth, Cicely och John. N?r Jane avled ?r 1511 gifte More n?stan omedelbart om sig, till hustru denna g?ng valde han en rik ?nka vid namn Alice Middleton. Alice More omtalades som en stark kvinna som inte var r?dd f?r att h?vda sina ?sikter, Mores v?n Andrew Ammonius beskrev henne till och med som en "krokn?st harpya", men Erasmus har vittnat om att ?ktenskapet var lyckligt. More och Alice fick inga barn tillsammans, men More kom att uppfostra den dotter Alice hade fr?n ett tidigare ?ktenskap som sin egen. More ?tog sig ocks? f?rmyndarskap f?r en ung flicka vid namn Anne Cresacre, som senare kom att gifta sig med hans son, John More. More var en tillgiven far som skrev brev till sina barn s? fort hans plikter tvingade honom att l?mna hemmet, och han uppmuntrade dem att ofta skriva tillbaka.

More var mycket intresserad av fr?gan om kvinnors utbildning, vilket var ovanligt vid denna tid. Hans grundinst?llning var att kvinnors f?rm?ga att tillgodog?ra sig en akademisk utbildning var lika god som m?nnens, och han s?g d?rf?r till att hans d?ttrar fick samma utbildning son hans son, baserad bland annat p? insikter i klassisk historia, filosofi och litteratur. Den fr?msta akademikern i Mores familj kom att bli hans dotter Margaret Roper, som prisades f?r sin l?rdom; s?rskilt det faktum att hon beh?rskade b?de grekiska och latin till full?ndning ?drog sig hyllningar. More beskrev en s?dan hyllning till dottern i ett brev till henne i september 1522, efter att han visat ett av dotterns brev till honom f?r biskopen av Exeter:

N?r han s?g signaturen vilken visade att avs?ndaren var en dam fick hans ?verraskning honom att l?sa brevet med st?rre iver...han sade att han aldrig skulle ha trott att det var ditt verk om inte jag hade f?rs?krat honom om detta, och han lovordade det ? det h?gsta...f?r dess stilfulla latin, dess korrekthet, dess l?rdom och dess uttryck av genuin k?nsla gentemot mig. Han tog med ens fram en portague [ett portugisiskt guldmynt]. . . ur sin ficka f?r att jag skulle skicka den till dig som en h?lsning om hans beundran.

Mores framg?ngar med d?ttrarnas utbildning blev ett exempel som andra framst?ende familjer i England kom att f?lja. Till och med Erasmus utvecklade en mer positiv syn p? utbildning f?r kvinnor efter att ha sett hur Mores d?ttrar utvecklades.

Tidig politisk karri?r

?r 1510 uts?gs Thomas More till undersheriff, ett ?mbete som kan liknas vid en kombination av statlig ?klagare och juridisk funktion?r ?t regeringen. Denna post hade h?g status, och More lyckades dra till sig kungens uppm?rksamhet genom att p? ett briljant s?tt driva ett par sv?ra fall genom den av kungen inr?ttade Star Chamber (en domstol med s?rskilda prerogativ direkt underst?lld kungen). Samtidigt skapade han sig ett rykte som en hederlig och p?litlig tj?nsteman. Han innehade detta ?mbete fram till 1518.

Kring kungen fanns ett system f?r formaliserad nepotism som anv?ndes f?r att skapa lojalitet och bel?na de personer som utf?rt tj?nster ?t kronan. More fick 1514 en av posterna som ansvarig f?r dessa bel?ningar d? han uts?gs till Master of Requests. ?r 1517 blev More utsedd till en av kungens r?dgivare, och 1518 blev han medlem av Privy Council, vilket innebar att han var en av kungens m?ktigaste och mest inflytelserika tj?nstem?n. More b?rjade samtidigt att ta del i Henrik VIII:s utrikespolitik, och han f?ljde med kungen till det ber?mda m?tet p? Camp du Drap d'Or, och han var ?ven med som medhj?lpare ?t Thomas Wolsey d? denne genomf?rde en resa f?r att f?rhandla fram ett freds- och handelsavtal med kejsaren Karl V. Under dessa resor passade More p? att knyta kontakter med framst?ende t?nkare och f?rfattare p? kontinenten, till exempel akademiker som Guillaume Budaeus. Detta ledde till att More blev uppm?rksammad p? de k?llstudier i exempelvis grekiska och hebreiska som p?gick p? kontinenten och var en del i den v?xande ren?ssanshumanismen. ?r 1521 dubbades Thomas More till riddare av kungen, och uts?gs till undertreasurer, det vill s?ga en av kungens personliga ekonomiska r?dgivare.

Vartefter More vann kungens f?rtroende och bev?genhet v?xte hans makt och inflytande. I hans ?l?gganden ingick bland annat att ta emot utl?ndska s?ndebud, att uppr?tta officiella dokument och att fungera som administrativ mellanhand mellan kungen och den h?gste ”ministern” – Thomas Wolsey, ?rkebiskop av York, kardinal och lordkansler – f?r att underl?tta och effektivisera det omfattande utbyte av information och beslut som dagligen skickades mellan dessa.

P? Wolseys rekommendation blev More vald till talman (Speaker) i Underhuset ?r 1523. Senare tj?nstgjorde han ?ven som kungens h?gste tillsynsman (High Steward) f?r universiteten i Cambridge och Oxford. ?r 1525 blev han utsedd till Chancellor of the Duchy of Lancaster, vilket gav honom stora maktbefogenheter i norra England, b?de vad g?llde administrativa och juridiska fr?gor.

Lordkansler

Efter Wolseys fall uts?gs More 1529 till ny lordkansler, allts? kungens fr?mste r?dgivare och tj?nsteman. Trots att More egentligen s?g det som ol?mpligt blev han den f?rste att inneha detta ?mbete utan att vara pr?stvigd. More, som var en fast anh?ngare av det kungliga prerogativet, var inledningsvis mycket lojal mot kungen och i samband med att Henrik inledde den process som han ville skulle leda till att ?ktenskapet med Katarina av Aragonien uppl?stes f?r att bereda v?g f?r ett nytt ?ktenskap med Anne Boleyn, drev More till exempel argumentet att kungens ?ktenskap med Katarina av Aragonien var lagstridigt. N?r Henrik gick vidare till att b?rja ifr?gas?tta p?vens ?verh?ghet b?rjade dock More att ha samvetsbet?nkligheter kring sin tj?nsteut?vning.

More efterstr?vade, liksom Erasmus, reformer inom kyrkan. Han ville exempelvis att pr?sterskapet skulle ?terg? till mer ursprungliga uppgifter och att teologin skulle bli mer rationell. Samtidigt var han en stark f?retr?dare f?r kyrkans enighet och den katolska kyrkans st?llning som b?rare av den religi?sa sanningen och garant f?r en god samh?llsordning. More s?g Luthers angrepp p? den katolska kyrkan som en krigsf?rklaring.

N?r Wolsey under sin tid som lordkansler k?mpade f?r att f?rhindra lutherska skrifter fr?n att spridas i England, bistod More honom i det arbetet. Han arbetade ocks? f?r att f? Star Chamber att anta lagar som f?rbj?d k?tterska predikningar och annan spridning av reformerta idéer. N?r More sedan blev lordkansler beskrev han sin uppgift som fr?mst att f?rs?ka skydda folket fr?n luthersk besmittelse. I juni 1530 stadgade kungen att de som gjorde sig skyldiga till brott mot k?tterilagarna skulle pr?vas inf?r kungens r?d, snarare ?n som tidigare varit fallet med religi?sa brott, inf?r biskoparna. Detta var ett steg i Henrik VIII:s strategi att flytta kyrklig makt till parlamentet och kronan. De straff som utd?mdes f?r brott mot k?tterilagarna blev successivt str?ngare. ?r 1531 br?ndes benediktinermunken Richard Bayfield, som ?ven tagit examen vid universitetet i Cambridge, efter att ha funnits skyldig till att ha distribuerat kopior av William Tyndales engelska ?vers?ttning av Nya Testamentet.

Under Mores tid som lordkansler ?kade de fall d? k?ttare br?ndes p? b?l dramatiskt. I The Confutation of Tyndale’s Answer, d?r More g?r i polemik med de reformerta, uttalar sig More f?r dessa br?nningar och kallar till exempel den genom br?nning avr?ttade sir Thomas Hitton f?r ”dj?vulens stinkande martyr”.

B?de i samtiden och senare har det ibland p?st?tts att More anv?nde sig av tortyr f?r att tvinga fram bek?nnelser fr?n dem som misst?nktes vara k?ttare. Vid n?got tillf?lle skulle More till och med ha l?tit tortera en misst?nkt i sitt eget hem. More f?rnekade dock kraftigt detta och h?vdade att han aldrig anv?nt n?gon form av v?ld f?r att avtvinga bek?nnelser av misst?nkta.

More avg?r

?r 1530 v?grade More att underteckna ett brev skrivet av Englands fr?msta adelsm?n och kyrkliga f?retr?dare, d?r man bad p?ven att annullera Henriks ?ktenskap med Katarina av Aragonien. Han hamnade ocks? i gr?l med kungen vad g?llde k?tterilagarna. ?r 1531 f?rs?kte han fr?ntr?da sin post efter att ha tvingats sv?ra en ed som f?rklarade att kungen var h?gsta makthavare (Supreme Head) ?ver den engelska kyrkan s? l?ngt detta till?ts av Kristi lagar. Han v?grade sedan att avl?gga eden ?nnu en g?ng, d? den omformulerats s? att den f?rnekade att det fanns n?gon annan makt ?ver kyrkan ?n kungens. ?r 1532 bad han ?terigen kungen att entlediga honom fr?n hans tj?nst. Han anf?rde sjukdom som sk?l, och denna g?ng beviljade Henrik hans b?n.

R?tteg?ng och avr?ttning

?r 1533 v?grade More att n?rvara vid Anne Boleyns kr?ning. Detta tolkades av kungen (och hela hovet) som ett offentligt avst?ndstagande fr?n den nya drottningen. Rent formellt var detta inte ett fall av h?gf?rr?deri, d? More skrivit till kungen och erk?nt Anne som sin nya drottning. Kungen tog dock Mores v?gran som en personlig kr?nkning och ett ifr?gas?ttande av hans kungliga prerogativ.

I april 1534 ombads More inst?lla sig inf?r en kommission och sv?ra en ed att efterkomma den nya tronf?ljdslagen. More sade sig vara villig att sv?ra p? att parlamentet ?gde r?tt att upph?ja Anne Boleyn till drottning, men han v?grade att sv?ra eden d? den ?ven inneh?ll passagen att det var parlamentet, inte p?ven, som hade r?tt att stifta kyrkliga lagar i England. Han v?grade nu ?ven att acceptera att Henriks ?ktenskap med Katarina av Argonien stridit mot kyrkans lagar. More var inte ensam i sin v?gran att sv?ra eden, ?ven John Fisher, biskop av Rochester, v?grade att skriva under.

Fyra dagar senare arresterades More, och f?rdes till Towern. Medan han befann sig i Towern skrev han verket Dialogue of Comfort against Tribulation, d?r han s?ker finna mod inf?r den stundande pr?vningen samtidigt som han ber om kraften att ?dmjukt finna sig i vad Gud best?mt ska bli hans ?de.

Den 1 juli 1535 pr?vades Mores fall av en s?rskild domarpanel som bestod av den nye innehavaren av tj?nsten som lordkansler, s?v?l som Anne Boleyns far, bror och morbror. Han anklagades f?r h?gf?rr?deri p? grund av att han v?grat att skriva p? den senaste versionen av tronf?ljdslagen.

More trodde att han inte kunde finnas vara skyldig s? l?nge han inte uttalat f?rnekade kungens st?llning som kyrkans ?verhuvud, och han v?grade d?rf?r att uttala sig i ?mnet. Ett vittne h?vdade dock, m?jligen falskeligen, att More under sin vistelse i Towern skulle ha uttalat att han inte accepterade kungen som kyrkans ?verhuvud. Domstolen fann att More var skyldig till h?gf?rr?deri.

N?r han befunnits skyldig, men ?nnu inte f?tt motta sin dom, tog More bladet fr?n mun. Han uttalade som sin mening att ingen v?rldslig man kan ha makt ?ver andliga fr?gor. More d?mdes att h?ngas och d?refter styckas levande, vilket var det vanliga straffet f?r h?gf?rr?dare. Kungen visade dock n?d, och ?ndrade straffet till halshuggning.

N?r More skulle avr?ttas f?rklarade han f?r dem som f?rsamlats att bevittna halshuggningen att han var "kungens trogna tj?nare, men i f?rsta hand Guds". Till b?deln sade han "Ta dig samman karl, och r?ds ej din syssla; min nacke ?r mycket kort; akta dig d?rf?r s? att du inte sl?r snett och f?rlorar din ?ra." Mores huvudl?sa kropp begravdes i St Peter ad Vincula i Towern, medan hans huvud sattes upp till besk?dan ovanf?r London Bridge. En m?nad senare lyckades Mores dotter, Margaret Roper, m?jligen genom mutor, f? tillst?nd att ta ner huvudet. Kraniet vilar numera i familjen Ropers familjegrav i St Dunstan’s i Canterbury.

Verk

Akademiska och litter?ra verk

More var en framst?ende akademiker, f?rfattare, kritiker och konstmecenat. Hans skrifter och l?rdom f?rskaffade honom ett rykte som en av de fr?msta kristna t?nkarna i det av ren?ssansen pr?glade akademiska Europa. More var god v?n med den framst?ende nederl?ndske humanisten Erasmus av Rotterdam, och denne dedicerade sitt m?sterverk D?rskapens lov till More. (Titeln p? verket ?r de facto en ordlek p? Mores namn, d?rskap heter moria p? grekiska). Erasmus, som uppr?tth?ll en omfattande brevv?xling med m?nga av de fr?msta samtida akademikerna beskrev ofta More som en exemplarisk l?rd och forskare. Erasmus och More var ?verens i sin str?van att uppn? en reform inom kyrkan som skulle ge trosut?vningen ett nytt liv. De menade b?da att b?sta s?ttet att ?stadkomma detta var genom att ?terv?nda till de ursprungliga bibeltexterna och de ?ldsta kyrkof?derna, och genom kritisk l?sning och nya ?vers?ttningar ?teruppv?cka ursprungligheten och ?ktheten i kyrkans l?ror, samtidigt som man kunde rensa ut f?rvr?ngningar, misstolkningar och medeltida vidskepelse. More och Erasmus gjorde en gemensam latinsk ?vers?ttning av Lukianos av Antiochia som gavs ut i Paris 1506. More f?rfattade ?ven skriften Life of John Picus, Earl of Mirandula (1510), d?r hans humanistiska ideal tydligt framg?r.

Mellan 1513 och 1518 arbetade More p? ett stort verk, som han aldrig kom att f?rdigst?lla: History of King Richard III, ett verk som senare inspirerade William Shakespeare att skriva dramat Richard III. Mores och Shakespeares skildringar av den ryktbare kungen ?r kontroversiella bland moderna historiker. Vissa menar att nidportr?ttet av kungen ?r en f?ljd av att f?rfattarna ville st?lla sig in hos den regerande tudordynastin, som ju usurperat tronen efter att ha besegrat Richard III. More ?r dock mycket sparsam med referenser till Henrik VIII:s far, Henrik VII, Richard III:s besegrare, kanske p? grund av att denne handlat, i Mores ?gon, or?ttvist mot Mores far, sir John More, i samband med en r?ttstvist g?llande ett kungligt ?vertagande av egendom som John More betraktade som sin. Andra historiker ser i verken om Richard III snarare en kritik av kungligt tyranni i allm?nhet, ?n ett utpekande av Richard III i synnerhet.

History of King Richard III ?r en typisk ren?ssanshistoria, som ?r speciell f?r sin litter?ra kvalitet och sitt s?tt att f?rh?lla sig till de klassiska skrivreglerna, snarare ?n f?r att den skulle representera n?gon form av historisk sanning. Mores verk, i likhet med den samtida historikern Polydore Vergil, visar p? hur man g?r ifr?n det medeltida s?ttet att skriva historia, kronologiskt och sakligt, till att f?rs?ka levandeg?ra och dramatisera historien. Den ondskefulle Richard III ?r lika mycket en personifiering av maktens korrumperande krafter som en figur ur historien. History of King Richard III skrevs och publicerades b?de p? latin och engelska.

Utopia

Etsning av Utopia av Ambrosius Holbein.

More skrev det f?rsta utkastet till Utopia, hans mest k?nda och kontroversiella verk, p? latin. Boken f?rdigst?lldes och trycktes ?r 1516. I Utopia beskriver en sj?man, Raphael Hythloday, (namnet ?r en grekisk ordlek d?r f?rnamnet syftar p? ?rke?ngeln Rafael, sanningss?garen, och efternamnet betyder ”struntpratare”) ett fantasiland, Utopia, ur politiskt, filosofiskt och kulturellt perspektiv. (?ven namnet Utopia ?r en grekisk ordlek : ou-topos betyder ingenstans, och eu-topos betyder en god plats).

I Utopia kontrasteras det politiska och sociala tumultet i d?varande Europa med den perfekta politiska och sociala ordning som r?der i Utopia. I Utopia existerar ingen privat egendom, utan allt ?gande ?r kollektivt. M?n och kvinnor erh?ller samma utbildning och deltar i samh?llet p? lika villkor. (Denna tes f?ljde More, och gav sina d?ttrar den utm?rkta utbildning som i samtiden annars var f?rbeh?llen adelns s?ner. Hans dotter, Margaret Roper kom ocks? att bli en framst?ende f?rfattare av egen r?tt.) Samh?llet pr?glas av en form av religi?s tolerans, som respekterar alla religioner men inte till?ter ateism. Hythloday menar i texten att detta beror p? att en man som saknar religion ?ven saknar moral och d?rf?r aldrig g?r att lita p?. Han pekar ?ven p? att en man som v?grar underkasta sig en Gud, sannolikt heller inte kan underkasta sig lagar och v?rldslig auktoritet.

More anv?nde denna roman f?r att beskriva en p?hittad stat, s? att han p? ett fritt s?tt kunde diskutera fr?gor som var kontroversiella i samtiden. More baserar Utopias politiska system p? klosterv?sendets kommunitet, s? som den beskrivs i Apostlag?rningarna.

Utopia ?r en f?reg?ngare i utopiskrivandet som litter?r genre, och den har f?tt m?nga efterf?ljare. ?ven om genren ursprungligen byggde p? fenomen som ?r typiska f?r ren?ssansen, till exempel den klassiska romerska retoriken och f?rest?llningar om idév?rlden som kan finnas hos exempelvis Platon, s? kom genren att vara popul?r ?tminstone till och med Upplysningen.

Religi?sa skrifter

More uppskattade harmoni i samh?llet, och menade att en strikt hierarkisk ordning bidrog till att framkalla denna harmoni. Enligt More var det fr?msta hotet mot det goda samh?llet den utmaning som reformationen st?llde den allomfattande romersk-katolska kyrkan inf?r. F?r More var kyrkans enhet inte bara det verktyg som skulle ge evigt liv ?t m?nniskornas sj?lar, utan ?ven den gemensamma grund f?r f?rst?else av m?nniskans natur som kan g?ra det m?jligt f?r oss att skapa goda lagar och ett lyckligt samh?lle p? jorden. F?r More framstod reformationen allts? som en katastrof f?r m?nskligheten, b?de i detta liv och n?sta.

Mores motattack mot reformationen inleddes d? han hj?lpte Henrik VIII att skriva Defence of the Seven Sacraments (1521). Denna text var ett svar p? Martin Luthers Om kyrkans babyloniska f?ngenskap. N?r Luther sedan utgav Contra Henricum Regem Angliae, blev det More som framstod som kungens fr?mste f?rsvarare d? han l?t trycka Responsio ad Lutherum. Denna meningsv?xling inneh?ller ett stort antal personangrepp ?t b?da h?ll, ofta p? en mycket l?g niv?. Luther skriver till exempel att han vill t?cka den engelska kungen med dynga och skit, varp? More svarar med att kalla Luther f?r hallick och ”the shit-pool of all shit”. 1528 gav More ?ven ut en bok d?r han attackerar William Tyndales skrifter. (Tyndale har sedan g?tt till historien som den f?rste som ?versatte bibeln till engelska i en version som publicerades.)

Efterm?le

Senare ?tergivningar av More

Staty av sir Thomas More, London.

Det faktum att More v?grade ge upp sina religi?sa st?ndpunkter, ?ven n?r han hotades av underg?ng och d?d, gjorde honom till en omedelbar hj?lte bland katoliker. ?ven m?nga protestanter ans?g att han d?mts p? falska grunder och att avr?ttningen var or?ttvis.

Moderna socialister har sett en inspirat?r och f?reg?ngare i More. Utopia har setts som ett slag f?r samh?llet som bygger p? gemensamt ?gande och social j?mlikhet. Mores Utopia och marxismens utopi har dock vissa fundamentala skillnader s?som att More var en stark f?respr?kare f?r religionen och inte heller ans?g att staten var ett v?sen som kunde utvecklas genom m?nniskans f?rsorg utan en f?r?ndring kunde endast ske genom ett mirakel. Boken var inte t?nkt som en v?gvisare mot en b?ttre v?rld, utan en satir ?ver vad som var fel i d?tidens England. Katolska historiker har ibland h?vdat att marxisterna, d? de lyfter fram Utopia som en socialistisk text, bortser fr?n att More ofta ?r ironisk i Utopia.

I A Man for All Seasons beskriver dramatikern Robert Bolt More som en m?nniska som drivs av sitt samvete. Pj?sen filmatiserades 1966 med Paul Scofield i huvudrollen (se En man f?r alla tider). Filmen vann en Oscar f?r b?sta film det ?ret.

F?rfattaren Karl Zuchardt skrev romanen Stirb Du Narr! ('D? din d?re!'), som handlar om Mores kamp med Henrik. H?r framst?lls More som en idealist som d?r p? grund av bristande insikter i hur verkligheten fungerar.

I historieskrivningen har More skildrats p? m?nga olika s?tt. Vissa historiker har portr?tterat honom som en sadomasochistisk d?re, till exempel Joanna Denny i hennes biografi ?ver Anne Boleyn, d?r More till exempel beskrivs som en sj?lvpl?gare som piskar sig sj?lv och som njuter av sitt v?ntade martyrskap. Andra framst?ller honom som en alltigenom sympatisk figur, till exempel John Guy i hans A Daughter's Love.

I tv-serien The Tudors spelas More av Jeremy Northam. I denna serie framst?r More som en fridens man, som p? alla s?tt f?rs?ker medla mellan kyrkan, kungen och hans Gud.

Helgonf?rklaring

?r 1886 beatificerades More av p?ven Leo XIII och 1935 kanoniserades han efter en massf?rfr?gan fr?n engelska katoliker som s?g honom som en enande symbol mot den v?xande, anti-kyrkliga, kommunismen. John Fisher, som ocks? avr?ttats f?r sin v?gran att skriva under eden, kanoniserades samtidigt och de delar nu helgdag i den katolska kalendern – den 22 juni. ?r 2000 f?rklarade p?ven Johannes Paulus II att More skulle vara alla statsm?ns och politikers beskyddare.

Svenska ?vers?ttningar

• Utopia: om en v?lordnad stat (?vers?ttning Carl Elof Svenning, Federativ, 1930)
• Utopia (?vers?ttning Anders Piltz, Carmina, 1979). Senaste uppl., Norma, 2012

Referenser

Den h?r artikeln ?r helt eller delvis baserad p? material fr?n engelskspr?kiga Wikipedia, Thomas More, 15 september 2009.

K?llor

• Ackroyd Peter, The Life of Thomas More (London 1999), ISBN 978-0385477093
• Brigden, Susan New Worlds, The Rule of the Tudors 1485 - 1603, New York 2002, ISBN 0-14-20-0125-2
• Princesse de Craon, Thomas Morus, Lord Chancelier du Royaume d'Angleterre au XVIe siècle (F?rsta utg?van p? franska , 1832/1833 - f?rsta utg?van p? holl?ndska 1839/1840)
• John Foxe, Foxe's Book of Martyrs, hela texten online
• Fraser, Antonia Henrik VIII:s sex hustrur, Bor?s 1995, ISBN 91-37-10713-5
• Guy John The Public Career of Sir Thomas More (Oxford 1980) ISBN 978-0-300-02546-0
• Guy John, A Daughter's Love: Thomas More and his daughter Meg, (Oxford 2009), ISBN 978-0007192311
• Marius Richard, Thomas More: A Biography (Harvard 1984), ISBN 978-0674885257
• More Cresacre, The life and death of Sir Thomas More, Lord High Chancellour of England (skriven av hans barnbarns barn), 1630
• Moynahan Brian, God's Bestseller: William Tyndale, Thomas More and the Writing of the English Bible (St Martin's Press, 2003) ISBN 978-0312314866
• Ousby, Ian The Cambridge Guide to Literature in English, Cambridge 1989, ISBN 052126751X
• E.E. Reynolds, The Trialet of St Thomas More, (International Publishing 1964), ISBN 006495854X
• E.E. Reynolds, Thomas More and Erasmus, (Fordham 1965) ISBN 082320670X
• Ridley Jasper, Statesman and Saint: Cardinal Wolsey, Sir Thomas More, and the Politics of Henry VIII(1983) ISBN 0-670-48905-0;
• William Roper, The Life of Sir Thomas More (skriven av Mores sv?rson ca. 1555, f?rst publicerad ?r 1626)
• Starkey David Six Wives, the Queens of Henry VIII (Random House 2004) ISBN 978-0060005504
• Wegemer Gerard, Thomas More: A Portrait of Courage (Scepter 1995). ISBN 978-1889334127

Vidare l?sning

• Guy, John (2000). Thomas More. London: Arnold. ISBN 0-340-73138-9 

Externa l?nkar

• Thomas More Studies database (engelska)
• Verk av Thomas More p? Project Gutenberg (engelska)
• Sir Thomas More, or, Colloquies on the Progress and Prospects of Society, fritt tillg?nglig p? Project Gutenberg (engelska)
• Sir Thomas More by William Shakespeare (spurious and doubtful works), fritt tillg?nglig p? Project Gutenberg (engelska)
• Sir Thomas More: A Man for One Season, uppsats av James Wood. Kritik mot Mores religi?sa intolerans. (engelska)
• More and The History of Richard III (engelska)
• Thomas More and his Utopia av Karl Kautsky (engelska)
• Thomas More and Utopias - British Library (engelska)
• Integrity and Conscience in the Life and Thought of Thomas More av Professor Gerald Wegemer (engelska)
• kropp och huvud tillh?rande Thomas More, Find A Grave (engelska)
• Patron Saints Index entry - Saint Thomas Moore biografi, b?ner m.m. (engelska)
• Trial of Sir Thomas More University of Missouri-Kansas City (UMKC) School of Law (engelska)