妙龄 AI 密室调教单身码农

Walter Serner
Foto taget f?re 1917.
Pseudonym	Erich Buchholz, Jes Petersen, Wladimir Senakowski, A.D., M. Ch., Christian Schad, m. fl.
F?dd	15 januari 1889 Karlsbad, ?sterrike-Ungern
D?d	23 augusti 1942 (53 ?r) Bi?ernieki, Lettland
Yrke	F?rfattare  · redakt?r
Nationalitet	(1889–1918) (1918–1939) (1939–1942)
Spr?k	Tyska
Verksam	1909–1942
Genrer	Novell  · roman  · dramatik  · aforism  · poesi  · ess?
?mnen	Brott
Litter?ra r?relser	Dadaism
Debutverk	letzte lockerung: manifest dada (1920)
Noterbara verk	letzte lockerung: manifest dada (1920) Die Tigerin (1925) Handbok f?r svindlare. Och s?dana som vill bli det (1927)
Hemort	Prag I
Make/maka	Dorothea Serner (1938–1942)
Partner	Marietta di Monaco (1916–1917)
Influenser	Ovidius  · Lichtenbergs Aforismer  · Flauberts November  · Karl Kraus  · Oskar Kokoschka
Webbplats	Hemsida f?r Walter Serner (tyska)

百度 喜大普奔是什么意思

Walter Serner, ursprungligen Walter Eduard Seligmann, f?dd 15 januari 1889 i Karlsbad, B?hmen, ?sterrike-Ungern, d?d 23 augusti (troligtvis) 1942 i Bi?ernieki, Lettland, (m?rdad av Nazityskland), var en tyskspr?kig juris doktor och f?rfattare. Han ?r f?rknippad med dadaismen i egenskap av provocerande ess?ist och poet.

Han blev senare ?ven k?nd som en normativt utmanande novellist som f?reb?dade den nya sakligheten. Dessutom var han en r?ttsligt pr?vad romanf?rfattare och en pj?sf?rfattare i verismens anda.

Hans debutverk, det dadafilosofiska manifestet letzte lockerung fr?n 1920 publicerades p? nytt sju ?r senare ?r 1927 i en ut?kad version och ramar in hans kortvariga f?rfattarskap genom att ocks? vara det sista han gav ut. Det ?r ?ven det enda verket av honom som ?versatts till svenska under titeln Handbok f?r svindlare. Och s?dana som vill bli det (2010).

Biografi

Familj

Walter Seligmann f?ddes i den mond?na kurorten Karlsbad i B?hmen. Han v?xte upp som andra barnet till Berthold Seligmann (1852–1925), som var av judisk b?rd, och hans fru Emilie, f?dd Gerstner. Deras hus, nr 1024 vid Elisabethkai, d?r Teplá mynnar ut i floden Eger, kallades Johore eller Villa Johore och rymde tv? familjer, en tidningsredaktion och ett boktryckeri. Fadern var redakt?r och utgivare av det lokala veckobladet Karlsbader Zeitung som han grundat 1887 tillsammans med sin yngre bror Julius (1854–1921). De f?rdigst?llde tidningen i det familje?gda boktryckeriet fram till 1923 d? veckobladets utgivning upph?rde. Efter faderns d?d 1925 ?vertogs tryckeriet av Walters yngre kusin Lothar (1905–1928). Walter hade tre syskon, varav tv? tidigt emigrerade till USA. Hans yngre bror Herbert (f?dd 1893) bosatte sig i New York redan 1911. Hans yngre syster Frida (f?dd 1892) flyttade ?ver 1914 och gifte sig d?r s? sm?ningom, medan hans ?ldre syster Adele (f?dd 1888) av allt att d?ma bodde kvar i Karlsbad.

Studier

Fr?n det nya seklets f?rsta ?r, n?r den unge Walter Seligmann var 11 ?r gammal, gick han p? ett statligt l?roverk i sin f?delsestad. Vid 19 ?rs ?lder, ?r 1908, blev han dock inte godk?nd f?r h?gre studier vid sin "mogenhetsexamen", som studentexamen kallades ocks? i Sverige vid denna tid. Han fick v?nta till ?ret efter med att avl?gga sin examen och bli godk?nd. Detta till?ts ske p? en annan ort, i Kadaň. Strax d?refter konverterade han fr?n judendomen till katolicismen, den religi?sa tillh?righet som modern hade haft som ogift, och han bytte namn till Walter Serner. Samma ?r b?rjade han l?sa juridik i Wien.

Minnesplakett ?ver Walter Serner p? adressen Augsburger Str 21 i Berlin-Charlottenburg. Den ber?ttar att han bodde h?r 1912 d? han bland annat medverkade i den expressionistiska tidskriften Die Aktion.

Han fortsatte dessa studier i Berlin 1912 och blev ?ret efter juris doktor vid Greifswalds universitet. Andreas Mosbacher, ordf?rande i Walter-Serner-Gesellschaft (det tyska Walter Serner-s?llskapet), tillika domare i tyska H?gsta domstolen, p?visade p? hundra?rsdagen av denna h?ndelse, i november 2013, att denna doktorsavhandling var ett bedr?geri, som vid uppt?ckt – preskriptionstiden var fem ?r – hade kunnat rendera Walter Serner upp till tre ?rs f?ngelse. Till ?ver 80% ?verensst?mde hans arbete med en avhandling som hade framlagts av Arwed Rüling vid Leipzigs universitet 1909. Vad Walter Serner egentligen ville med sina juridikstudier ?r obekant. N?gon ytterligare akademisk karri?r gjorde han inte. Han arbetade inte som forskare eller undervisade vid n?got universitet. Han arbetade inte heller som jurist offentligt eller privat. D?remot titulerade han sig g?rna "doktor" forts?ttningsvis i olika sammanhang. (Efter 1923 d? andra upplagan av hans f?rsta novellsamling utkom kallade han sig hellre "f?rfattare".)

Exil i krigsneutrala Schweiz

Vid f?rsta v?rldskrigets utbrott h?sten 1914, knappa ?ret efter sin promovering bodde Walter Serner ?terigen i Berlin. I december det ?ret hj?lpte han f?rfattaren Franz Jung, som olovligt avl?gsnat sig fr?n sin truppenhet, att framg?ngsrikt fly ur landet genom att utf?rda n?got som s?g ut som ett l?karintyg d?r Walter Serner gjorde ett tvetydigt bruk av just sin doktorstitel. Efter att ha s?kts av kriminalpolisen i detta ?rende och f?r att undkomma h?ktning begav sig Serner till det krigsneutrala Schweiz i februari 1915. Det skulle dr?ja sex ?r innan han ?terkom till Tyskland. I Zürich inledde han ett f?rh?llande med l?karstudenten och f?rfattar?mnet Angela Hubermann. Han hade ?ven en varaktig k?rleksaff?r med den 22-?riga kabaréaktrisen Marietta di Monaco (1893–1981) fr?n München. Hon skulle l?ngt senare skildra denna f?r?lskelse i en minnesbok, d?r doktor Serner ben?mns "doktor Zunder". Sj?lv skulle han till?gna henne sin f?rsta novellsamling Zum blauen Affen (1921). Walter Serner l?rde ocks? k?nna den 21-?rige, tyske bildkonstn?ren Christian Schad, som ?ven han befann sig i en p?tvingad exil. F?rutom ett professionellt samarbete utvecklade de en v?nskap och slog f?lje periodvis de n?rmaste ?ren efter kriget. De kamperade till exempel ihop n?gra m?nader i Neapel. De var tillsammans aktiva som dadaister i Genève, dit Serner flyttade fr?n Zürich i september 1919 sedan han polisanm?lts anonymt misst?nkt f?r att vara bolsjevistisk agent och f?tt sin post beslagtagen. Senare vistades Serner f?r egen del i m?ngder av europeiska st?der ?nda fram till mitten av 1930-talet. 1924 gjorde han ett f?rsta l?ngre uppeh?ll i Barcelona och l?rde k?nna den chilenske poeten Vicente Huidobro.

Gifterm?l i Prag

Tack vare en minnesskrift av Christian Schad ?r en del k?nt om Serner ?ren 1915–1927, men d?refter ?r uppgifterna f?. I samband med utgivningen av Walter Serners samlade verk gr?vde forskaren Thomas Milch (1953–1997) i slutet av 1970-talet fram nya uppgifter. Serner gifte sig den 5 februari 1938 i Prag med den tre dagar yngre Dorothea Stahl, f?dd Herz (1889–1942). De hade tr?ffats i Berlin och varit ett par sedan 1924. Efter den tyska inmarschen i Tjeckoslovakien i mars 1939 som en f?ljd av München?verenskommelsen, och efter inf?randet av Nürnberglagarna i det nyuppr?ttade tyska protektoratet B?hmen-M?hren, pr?vades parets medborgarskap av de nazistiska myndigheterna. I egenskap av jüdischer Mischling ("judisk blandras") hade Walter Serner fortsatt kunnat betraktas som "riksmedborgare" med vissa fri- och r?ttigheter, men eftersom han hade en maka som definierades som "judisk", r?knades ?ven han som "jude". Detta innebar ett medborgarskap med begr?nsade fri- och r?ttigheter. De fick till exempel inte bo var de ville utan tvingades flytta till ett s?rskilt omr?de som blev k?nt som "Prags getto". De fick inte heller arbeta med vad som helst. F?r Walter Serner r?dde yrkesf?rbud som f?rfattare. Makarna Serner godk?ndes efter upprepade f?rs?k f?r utvandring till Shanghai, men f?rst n?rmare tv? ?r efter inmarschen, i december 1940. F?rmodligen fick de d?refter inget visum dit, om de ens hade medlen som kr?vdes. Fr?n september 1941 tvingades de b?ra judestj?rnan.

D?d

Den 10 augusti 1942 deporterades makarna Serner fr?n Prags getto, d?r Walter Serner av och till hade f?rs?rjt dem som spr?kl?rare, till koncentrationsl?gret Theresienstadt. Tre eller fyra dagar f?re avf?rd skulle de infinna sig med h?gst 20 kg packning p? en angiven uppsamlingsplats i Prag. H?rifr?n fick de g? en bra bit p? avresans morgon till stationen. Efter transporten stannade t?get 2,5 km fr?n l?gret och de deporterade var tvungna att under str?ng bevakning springa med sin packning resten av v?gen. Ordf?randen i det tyska Walter Serner-s?llskapet professor Andreas Mosbacher kunde f?rst 2012 p?visa makarnas vidare transport fr?n Theresienstadt till Lettland den 20 augusti. D?r avr?ttades de med all sannolikhet n?gra dagar senare i Bi?ernieki utanf?r Riga tillsammans med 998 andra fr?n samma t?gtransport; ingen rapporterades ha undkommit. Den g?ngse avr?ttningsmetoden h?r var att f?ngarna fick l?gga sig p? redan skjutna kroppar i en gr?vd grop f?r att d?refter sj?lva bli skjutna fr?n gropens kant.

Verk

Fr?n sommaren 1909, d? Walter Serner skrev in sig vid universitetet i Wien f?r att l?sa juridik, och fram till sommaren 1911, f?rfattade han n?rmare 20 artiklar ?t faderns och farbroderns veckoblad Karlsbader Zeitung, om konst och teater fr?n dubbelmonarkins huvudstad. Sommaren 1911 organiserade han en separatutst?llning i Café Park Sch?nbrunn av den expressionistiske bildkonstn?ren och dramatikern Oskar Kokoschka i f?delsestaden Karlsbad. Fr?n b?rjan av februari 1912 till slutet av november 1914 medarbetade han i den v?nsterorienterade kulturtidskriften Die Aktion utgiven i Berlin. I oktober 1913 skrev han f?rordet till en ny?vers?ttning av en fransk l?kares omfattande, n?rmare hundra ?r gamla, vetenskapliga arbete om prostituerade och deras situation i Paris, vilket utgavs av ett f?rlag inriktat p? sexologi – eller Sexualwissenschaft som det hette – i Berlin. Sin f?rsta prosaber?ttelse publicerade Walter Serner i mars 1915 under pseudonymen Wladimir Senakowski i tidskriften Der Mistral efter flykten till Schweiz. Fr?n oktober 1915 till maj ?ret efter utgav han ?tta nummer av Sirius, en egen m?nadstidskrift f?r litteratur och konst i Zürich.

Mouvement Dada

Omslaget till f?rstautg?van av Walter Serners manifest dada (1920).

Mot slutet av ?r 1916 blev Walter Serner en del av dadakretsen. D? bildades, enligt Hans Richter, société anonyme pour l'exploitation du vocabulaire dada?ste. Detta "aktiebolag f?r utvinnande av dadaistiskt spr?kbruk" bestod (l?nge anonymt) av Hans Arp, Walter Serner och Tristan Tzara. Efter Hugo Balls sorti i slutet av maj 1917 blev detta "bolag" ett centrum f?r dada i Zürich. Hans Arp mindes senare hur de tre hade suttit p? Café de la Terrasse och skrivit en diktcykel tillsammans p? ett s?tt som surrealisterna l?ngre fram skulle kalla automatisk poesi. Denna kollektivt skapade poesi l?stes upp vid dada-soaréerna, ett par av alstren trycktes ocks? i tidskriftsform. De skiljer sig genom sin gemensamma framst?llningsprocess fr?n en n?got tidigare dadaskapelse kallad simultandikt, d?r flera individuellt skrivna dikter reciterades av sina upphovsm?n samtidigt.

Walter Serner skrev sin debutbok letzte lockerung: manifest dada ?ren 1916–1918. Han blev ?verr?stad och utbuad av den stora publiken n?r han framtr?dde med k?rnfulla meningar ur detta verk vid den 8:e och sista dada-soarén i Saal zur Kaufleuten onsdagen den 9 april 1919 i Zürich. Hans andra framtr?dande efter pausen denna kv?ll, d? han enligt programmet skulle l?sa egna dikter, gjorde han f?rmodligen d?rf?r till en b?de roande och avst?ndstagande metafor. Han tog med sig en skr?ddares huvudl?sa provdocka in p? scen och ?verr?ckte till denna en bukett konstgjorda blommor att lukta p?. D?refter satte han sig ner, p? en stol, med ryggen ?t publiken. Hans Richter beskrev l?ngt senare Serners letzte lockerung: manifest dada som "dadas anarkistiska trosbek?nnelse". Smakprov ur detta dadaistiska manifest, vers 1–12, trycktes i maj 1919 i den internationella utg?van av tidskriften Dada nr 4–5, redigerad av Tzara och kallad Anthologie Dada. Som bok utkom texten tidigt 1920 i Tyskland. Den ?r till?gnad Anton van Hoboken, Serners eftertr?dare som Marietta di Monacos v?lg?rare. Boken bildade upptakten till Serners solit?ra f?rfattarskap. V?ren 1920 anordnade Serner ?ven en Salon Dada p? ett galleri i Genève, d?r Christian Schad och Gustave Buchet f?rst delade p? en utst?llning, d?refter Francis Picabia och Georges Ribemont-Dessaignes. I slutet av maj samma ?r var Serner i Paris och medverkade d?r vid en festival dada arrangerad av den franska dadagruppen kring tidskriften Littérature. I november 1920 drog han sig tillbaka fr?n dada, men hade fortsatt kontakt med Francis Picabia och medverkade ?ven med en dikt i f?rsta och enda numret av Tzaras paristidskrift Le Coeur à barbe s? sent som 1922.

Handbok f?r svindlare

Walter Serners f?rfattarskap avslutades – som det ser ut efter?t – blott sju ?r efter debuten med en ut?kad och bearbetad version av Letzte Lockerung. Undertiteln var en annan och kopplingen till dadaismen var borta. Undertiteln l?d ist?llet Handbok f?r svindlare och s?dana som vill bli det, vilket den ocks? fick heta n?r den utgavs p? svenska ?ver 80 ?r senare. Det tidigare manifestet utgjorde nu en f?rsta "principiell" del, vilken f?ljdes upp med en andra "praktisk" del. Den tyske litteraturvetaren och kritikern J?rg Drews (1938–2009) betraktade denna omfattande bok som "en gl?nsande analys av epokens fullfj?drade nihilism". Den svenske ?vers?ttaren Aris Fioretos sammanfattade med en mottoliknande mening n?got av bokens h?llning. "?rligt upps?t ?r en barnsjukdom, tillit n?got f?r d?rar". Ordf?randen i det tyska Walter Serner-s?llskapet Andreas Mosbacher gav bokens andra, praktiska del detta omd?me i en artikel. "I handboken bearbetade Serner sina erfarenheter av resor, hotell, m?nniskor och sig sj?lv till 591 korta sentenser, som i sin skarpsinnighet, m?nniskok?nnedom och subtila vitsighet ?nnu s?ker sin like." Christian Schad konstaterade efter att ha l?st andra delen 1927 att den inte inneh?ll n?got nytt f?r honom; allt som stod d?r hade han redan h?rt Walter Serner s?ga genom ?ren i deras umg?nge.

"Kriminalhistorier"

?ren 1921–1927 utgav Serner fyra novellsamlingar, en roman och en pj?s. Ett grundtema i denna samling sk?nlitter?ra verk ?r den bedragne bedragaren. Novellerna, sammanlagt 99 stycken, utspelar sig alla i en v?rld mellan den etablerade och den marginella och v?jer inte f?r sexualitet som uttryck i denna v?rld. Filosofen Theodor Lessing gav f?rfattaren epitetet "kriminalistikens Maupassant" i en uppskattande artikel ?r 1925.

Novellsamlingen Zum blauen Affen

Sin f?rsta novellsamling Zum blauen Affen, skriven ?ren 1915–1919, skickade Walter Serner till den unge tyske dadaf?rl?ggaren Paul Steegemann (1894–1956) i Hannover i b?rjan av 1920, samtidigt med sitt dadamanifest letzte lockerung. Novellsamlingen utkom ?ret efter och Serner konstaterade inte utan stolthet att den en g?ng f?r alla bef?ste hans d?liga rykte. Den recenserades ocks? av f?rfattaren sj?lv, fast i v?nnen Christian Schads namn. Den till?gnades "Marietta! Marietta!! Marietta!!!" och handlade enligt f?rfattarens reklam om "?mkliga krakar, ?verl?gsna kokainister, roliga dagdrivare, kvickt?nkta kokotter, p?hittiga sadister, graci?sa f?rbrytare". I en polemisk tidningsartikel fr?n b?rjan av 1927 ville den verklige Christian Schad se denna novellsamling som ett litter?rt f?reb?dande av den nya sakligheten. Boken delade f?r ?vrigt namn med en v?lk?nd kvarterskrog i Berlin liksom med en lika v?lk?nd bordell i Leipzig. En andra, fem g?nger s? stor upplaga trycktes v?ren 1923 under den begynnande inflationen i Weimarrepubliken men s?lde inte s? bra som f?rv?ntat. Hans andra novellsamling, Der elfte Finger, utkom vid samma tid, detta nationalekonomiskt ?desdigra ?r.

Romanen Die Tigerin

?r 1924 br?t Serner med sin f?rl?ggare och v?nde sig ist?llet till det nystartade och v?nsterorienterade Elena Gottschalk Verlag i Berlin. D?r utkom ?ret d?rp? tv? nya b?cker av Serner, novellsamlingen Der Pfiff um die Ecke och romanen Die Tigerin. B?da b?ckerna fick ett bra mottagande i pressen. De trycktes i upplagor om 3000 ex och s?lde bra. Der Pfiff um die Ecke var till?gnad "Dorothée Herz", f?rfattarens f?ljeslagerska och blivande fru. Omslaget var tecknat av Hans Bellmer, liksom omslaget till romanen Die Tigerin. Romanen hade skrivits redan 1921 och utkom f?rst nu. Den utspelar sig i Paris och Nice och ?r ett k?rleksdrama mellan den prostituerade Bichette och den panke fifflaren Henry Rilcer, kallad Fec, i Paris undre v?rld. H?sten 1931 d? romanen var utg?ngen fr?n f?rlaget, blev den f?rem?l f?r en r?ttslig pr?vning. Utifr?n en lag som instiftats 1926 ville anm?laren, en ungdomsavdelning inom socialn?mnden i Düsseldorf, f? romanen klassad som "skr?p- och snusklitteratur". I sitt l?nga, tydligt irriterade expertutl?tande intygade romanf?rfattaren och psykiatern Alfred D?blin att den ist?llet var ett "utm?rkt konstverk". Det r?ttsliga r?det avslog anm?larens beg?ran, men det dr?jde ?nda till 1971 innan boken utgavs n?sta g?ng. Enligt k?nnaren Andreas Puff-Trojan (f?dd 1960) utg?r romanen en h?jdpunkt i Serners sk?nlitter?ra skapande. Ingen av Serners "kriminalhistorier" handlar f?r ?vrigt om ett sedvanligt uppdagande av brott eller om ett finurligt detektivarbete, p?pekar forskaren Andreas Puff-Trojan vidare, utan om en framst?llning av samh?llsprocesser sedda genom den undre v?rldens glas?gon. Serners svindlarfigurer legitimerar sin subversiva h?llning genom att se denna som en spegelbild av en statsmakt som sj?lv agerar h?gst subversivt. De b?da huvudpersonerna i Die Tigerin f?renas i sin k?rlek till bedr?geri och r?ttf?rdigar detta f?r att inte sj?lva falla offer f?r en existentiell "tomg?ng". Romanen filmatiserades 1992 av Karin Howard med Valentina Vargas och James Remar i huvudrollerna och handlingen f?rlades till Berlin och Karlsbad.

Sk?despelet Posada

F?rfattarens fj?rde novellsamling Die tückische Stra?e gav Serner ut p? eget f?rlag i slutet av 1926 i Wien, likas? sk?despelet Posada oder der grosse Coup im Hotel Ritz vid samma tid. Denna pj?s betecknades av f?rfattaren sj?lv som "ett skojarstycke i tre akter" och utspelar sig i Barcelona, fr?n sju p? kv?llen till tre p? morgonen. Pj?sen skrevs redan 1925 och fick sin urpremi?r vid Neues Theater am Zoo i Berlin 6 mars 1927 i regi av Jo Lherman (1898–1949), med Colette Corder (1894–1982) i rollen som den hala ?verlevaren Kamilla Schlitten fr?n Wien och Hugo D?blin som den sydamerikanske mestisen och ligamedlemmen Daniél Taquechel, men stycket gjorde bara en matinéf?rest?llning. En del menar att den fick spelf?rbud p? grund av sitt inneh?ll, andra att sj?lva upps?ttningen inte var bra nog. Walter Serner kunde sj?lv inte n?rvara vid denna premi?r men det gjorde hans n?ra v?n Christian Schad, och i en anvisning till regiss?ren tillagd i en utg?va efter denna upps?ttning skriver f?rfattaren att pj?sen ska spelas "veristiskt" och inte som en parodi. Flera ?r senare dedicerade Serner ett exemplar av Posada till "Grete Reinwald. Ni har h?nf?rt mig en hel kv?ll. H?r som tack denna pj?s, som haft stor framg?ng i Berlin – i andra pj?ser. Med hj?rtlig h?lsning. Walter Serner. 15 april 1931." Ut?ver offentliga dokument ?r detta det sista k?nda yttrandet av Serner. Grete Reinwald var en k?nd tysk stumfilmsaktris som vid det laget, 29 ?r gammal, hunnit medverka i n?rmare sextio filmer.

F?rfattarens sorti och efterm?le

En f?rsta utg?va av Walter Serners samlade verk i sju band kom p? Paul Steegemann Verlag 1927. D?refter vet vi inte om f?rfattaren v?nde litteraturen ryggen eller om det bara ser ut s?. I slutet av ?r 1935 upptogs han p? den f?rsta listan ?ver "skadliga och o?nskade f?rfattarskap" i Nazityskland av Reichsschrifttumskammer, den likriktande riksorganisationen f?r f?rfattare under ledning av Reichskulturkammer. Biblioteksexemplar rensades ut, restupplagor beslagtogs och f?rst?rdes.

Serner kom p? tal igen i den nordamerikanske bildkonstn?ren Robert Motherwells antologi The Dada Painters and Poets (1951). Inget eget material av Serner f?rekom i den, men bildkonstn?ren Hans Richter gjorde h?r ett f?rsta f?rs?k att beskriva "Dr. Walter Serner" som person och hans betydelse f?r dada. Richter utarbetade senare denna text i sin egen bok Dada Profile (1961), och ?terkom till ?mnet ?ven i Dada - Kunst und Antikunst (1964). Bildkonstn?ren och poeten Hans Arp erinrade sig Serner i sin bok Unsern t?glichen Traum (1955) och l?t honom medverka i en antologi om dadas f?delse ?r 1957, d? mer material av "aktiebolaget f?r utvinnande av dadaistiskt spr?kbruk" publicerades. ?ven om Walter Serner ?nnu framstod som en sp?rl?st f?rsvunnen ?ventyrare, var det f?rsta g?ngen p? 30 ?r som han figurerade i litter?ra sammanhang. Tre dikter av Serner, Manschetten 7, 9, 5, f?rsta g?ngen tryckta (i den ordningen och enbart de) i den dadaistiska tidskriften Der Zeltweg, nr 1, november 1919, togs 1964 med i Richard Huelsenbecks antologi Dada. Eine literarische Dokumentation. Samma ?r utgav det legendariska Gerhardt Verlag, som drevs av Renate Gerhardt i V?stberlin, b?de debutverket Letzte Lockerung i dess slutgiltiga form och den f?rsta novellsamlingen Zum blauen Affen.

Romanen Die Tigerin ?terutgavs 1971 av ett annat f?rlag, Verlag Rogner & Bernhard, ett halvt sekel efter sin tillkomst. Denna utg?va inleddes med en novell skriven 1923 av den franske dadaisten Louis Aragon, La femme fran?aise i tysk ?vers?ttning, och avslutades med en f?rsta l?ng version av Christian Schads minnen av Serner, nedtecknade ?ren 1966–1971 n?r Schad var ?ver 70 ?r. Schad ut?kade sina minnen av Serner ett decennium senare och de publicerades sj?lvst?ndigt 1999 under titeln Relative Realit?ten. I Christian-Schad-Archiv i staden Miesbach finns f?r ?vrigt ett omfattande arkivmaterial ?ven r?rande Walter Serner. ?ret efter ?terutgivningen av Die Tigerin gav Verlag Rogner & Bernhard ocks? ut en urvalsvolym med "erotiska kriminalhistorier", vilken fick samma titel som en ursprunglig novellsamling fr?n 1923, n?mligen Der elfte Finger. Till denna urvalsvolym fogades ett f?rord av Louis Aragon, vilket var en ?vers?ttning av en text denne hade framf?rt vid en dadafestival i Paris 1920, d?r bland m?nga andra ?ven "Docteur Serner" hade medverkat. F?r att hedra Serners minne instiftades Walter Sernerpriset i mitten av 1970-talet i Berlin. En andra, fullst?ndigare utg?va av hans samlade verk – efter den f?rsta fr?n ?r 1927 – utkom ?ren 1979–1992 i 8 band, med ytterligare tre supplementband, varav en ordbok f?r Serners f?rbrytarjargong.

Den 28 januari 1982 hade Posada, Serners enda pj?s, nypremi?r p? statliga Schiller-Theater i V?stberlin, i regi av Thomas Reichert och med Barbara Frey (f?dd 1955) i rollen som Marie la Rousse.

I Sverige bildades ett Walter Serner-s?llskap av Anders Lidén, Olle Orrje och Torsten Ekbom redan i b?rjan av 1970-talet. Medlemsskaran ut?kades s? sm?ningom av Claes Hylinger och Magnus Hedlund, och s?llskapet f?rs?kte i f?rsta hand kasta ljus ?ver Serners d? ?nnu dunkla livs?de. S?llskapet finns fortfarande (2022) men har "ombildats till ett hemligt s?llskap vars aktiviteter numera sker helt i det f?rdolda", enligt Magnus Hedlund. En ?vers?ttning av Walter Serners dadamanifest och Handbok f?r svindlare utkom 2010 i Sverige. I Berlin bildades Walter-Serner-Gesellschaft (Walter Serner-s?llskapet) 2012 av professorn i bland annat straffr?tt vid Leipzigs universitet Andreas Mosbacher (f?dd 1967). Detta s?llskap omvandlades 2022, p? ?rsdagen av Walter Serners d?d, till ett internationellt s?llskap, Internationale Walter Serner Gesellschaft (IWSG), med samma ordf?rande och med s?te i Berlin.

Walter Serners manifest och ber?ttelser b?rjade ?versattas till andra spr?k huvudsakligen p? 1990-talet, men utdrag ur Serners dadamanifest kunde l?sas p? svenska f?rsta g?ngen 1985, d? Bakh?ll utgav Ingemar Johanssons antologi Dada. P? engelska presenterades 1995 Serners manifest dada fr?n 1920 i sin helhet som en viktig f?rsta dadatext p? tyska vid sidan av Hugo Balls postumt utgivna roman Tenderenda och Richard Huelsenbecks diktsamling Fantastiska b?ner. F?rutom svenska och engelska ?r Walter Serner ?versatt till spanska, franska, italienska och nederl?ndska (2018).

Verkf?rteckning

Originalutg?vor

• Die Haftung des Schenkers wegen M?ngel im Rechte und wegen M?ngel der verschenkten Sache. Nach dem Bürgerlichen Gesetzbuch für das Deutsche Reich (Berlin: Ebering, 1913) (Doktorsavhandling)
• Letzte Lockerung: Manifest Dada (Hannover: Paul Steegemann Verlag, 1920 Online (International Dada Archive)
• Letzte Lockerung. Ein Handbrevier für Hochstapler und solche die es werden wollen (en andra utvidgad utg?va, 1927) En radiobearbetning fr?n 2016 av bokens andra del (tyska) br.de/radio/bayern2
  • Handbok f?r svindlare. Och s?dana som vill bli det, ?vers?ttning och efterord av Aris Fioretos, (Stockholm: Ersatz, 2010)
• Zum blauen Affen. Dreiunddreissig hahnebüchene Geschichten. Noveller. Omslagsteckning av Christian Schad. (Hannover: Paul Steegemann, 1921) Online (I.D.A.)
  • At the Blue Monkey: 33 Outlandish Stories, engelsk ?vers?ttning av Erik Butler (Wakefield Press, 2020)
• Der elfte Finger. Fünfundzwanzig Kriminalgeschichten. Noveller. (Hannover: Steegemann, 1923)
• Der Pfiff um die Ecke. Zweiundzwanzig Spitzel- und Detektivgeschichten. Noveller. (Berlin: Elena Gottschalk, 1925)
• Die Tigerin. Eine absonderliche Liebesgeschichte. Roman. (Berlin: Gottschalk, 1925)
• Die tückische Stra?e. Neunzehn Kriminal-Geschichten. Noveller. (Wien: Dezember, 1926)
• Posada oder Der Gro?e Coup im Hotel Ritz. Ein Gauner-Stück in drei Akten. Sk?despel. (Wien: Dezember, 1926)

Senare samlingsvolymer

• Angst. Frühe Prosa, redigerad och med efterord av Thomas Milch, illustrerad av Christian Schad (Erlangen: Renner, 1977)
  • über Denkm?ler, Weiber und Laternen. Frühe Schriften, en ny reviderad upplaga av Angst under en ny titel, utgiven som Band 1 i Das Gesamte Werk (Renner, 1981)
  • Ny upplaga av über Denkm?ler..., ut?kad med Serners doktorsavhandling fr?n 1913, som Band 1 i Gesammelte Werke in zehn B?nden (München: Goldmann, 1988)
• Hirngeschwuer. Texte und Materialien. Walter Serner und Dada, redigerad och med efterord av Thomas Milch (Erlangen: Renner, 1977); ny upplaga 1982, Das Gesamte Werk Band 2; ny upplaga 1988, Gesammelte Werke in zehn B?nden, Band 2, Goldmann, 1988)
• Der Abreiser. Materialien zu Leben und Werk, ?nnu en materialsamling kring liv och verk redigerad av Thomas Milch, utgiven som Band 8 i Das Gesamte Werk (Renner, 1984)
  • Ny upplaga av Der Abreiser..., med till?gg av Das fette Fluchen. Ein Walter Serner-Gaunerw?rterbuch, en ordbok f?r Walter Serners f?rbrytarjargong (Goldmann, 1988)
• Krachmandel auf Halbmast. Nachtr?ge zu Leben und Werk (Renner, 1992), ytterligare en materialsamling, utgiven som volym 11 i Das Gesamte Werk (mycket olika texter, dokument och bilder av och om W.S., dada, Christian Schad m. fl.)

Referenser

Allm?nna k?llor

• Hans Arp: Unsern t?glichen Traum. Erinnerungen, Dichtungen und Betrachtungen aus den Jahren 1914-1954 (Zürich: Verlag der Arche, 1955)
• J?rg Drews: Hinter jedem Satz hat man ein wildes Gel?chter unmi?verst?ndlich anzudeuten. Zur geistigen Existenz Walter Serners Tryckt i tidskriften manuskripte, nr 89/90 (1985) s. 149–153
• Aris Fioretos: Efterord. Ing?r i Handbok f?r svindlare (2010)
• Magnus Hedlund: S?llskapet som f?rsvann. Om dadaisten Walter Serner, Dixikon, 6 maj 2022 (dixikon.se).
• Richard Huelsenbeck: Dada Almanach (1920)
  • :Dada. Eine literarische Dokumentation (Rowohlt, 1964)
• Thomas Milch: Zu den Texten, Nachwort och Vita. Ing?r i materialsamlingen Hirngeschwuer (1977)
• Marietta di Monaco: Ich kam - ich geh : Reisebilder, Erinnerungen, Portr?ts. Mit Silhouetten von Ernst Moritz Engert (München: Süddt. Verl., 1962)
• Robert Motherwell: The Dada Painters and Poets: An Anthology (1951, 1981, 1988)
• Hans Richter: Dada – Kunst und Antikunst (K?ln: DuMont, 1964)
  • (engelska) Dada Art and Anti-Art (London: Thames and Hudson, 1965, 1978, 2016)
• Hans Richter (red): Dada 1916–1966. Dokumente der internationalen Dada-Bewegung (München: Goethe-Institut, 1966)
• Christian Schad: Relative Realit?ten. Erinnerungen um Walter Serner. Mit einer Nachbemerkung von Bettina Schad (Augsburg: Maroverlag, 1999) (En f?rsta version tryckt i en utg?va av Walter Serners roman Die Tigerin, Verlag Rogner & Bernhard, 1971.)
• Peter Schifferli (red.): Dada. Die Geburt des Dada. Dichtung und Chronik der Gründer (Zürich: Verlag der Arche, 1957)
• Joachim Schreck: Nachwort. Ing?r i en utg?va av Die Tigerin (Berlin: Verlag das Neue Berlin, 1985, 1988)

Vidare l?sning

• Alfons Backes-Haase: über topographische Anatomie, psychischen Luftwechsel und Verwandtes. Walter Serner, Autor der "Letzten Lockerung" (Bielefeld: Aisthesis, 1988)
• Klaus Gallwitz: Dada in Europa, Werke und Dokumente (Berlin: Reimer Verlag, 1977)
• Ulrich I. Hackenbruch: Sachliche Intensit?ten. Walter Serners "erotische Kriminalgeschichten" in ihrer Epoche (Peter Lang Verlag, 1996)
• Elfriede Jelinek, Thomas Kling et al: Vokabelmischungen über Walter Serner (München: Klaus G. Renner, 1990)
• Katharina Kretzschmar: Der selbstbewusste Hochstapler in Walter Serners Tigerin, magisterarbete (Freie Universit?t Berlin, 2009)
• Thomas Milch: Der Schriftsteller Walter Serner und sein Anteil an der Dada-Bewegung, magisterarbete (Heidelberg: Walter Serner Archiv, 1978)
• Jonas Peters: "Dem Kosmos einen Tritt!“ Die Entwicklung des Werks von Walter Serner und die Konzeption seiner dadaistischen Kulturkritik (Frankfurt: Lang, 1995)
• Andreas Puff-Trojan: Wien / Berlin / Dada. Reisen mit Dr. Serner (Wien: Sonderzahl, 1993)
• Andreas Puff-Trojan & Wendelin Schmidt-Dengler (red.): Der Pfiff aufs Ganze. Studien zu Walter Serner (Wien, 1996)
• Hans Richter: Dada Profile. Mit Zeichnungen, Photos, Dokumenten (Zürich: Arche Verlag, 1961)
• Raoul Schrott: Walter Serner und Dada. Ein Forschungsbericht mit neuen Dokumenten (Siegen: Univ.-Gesamthochsch., 1989)

Externa l?nkar

• Wikimedia Commons har media som r?r Walter Serner.
  Bilder & media
• (tyska) Walter Serner p? Wikisource
• B?cker av och om Walter Serner p? svenska bibliotek. libris.kb.se
• (tyska) Hemsida f?r Walter Serner walter-serner.de Omfattande information om Walter Serner, originaltexter, dokument och bilder.
• (engelska) (tyska) (franska) Walter Serner p? The International Dada Archive dada.lib.uiowa.edu
• Walter Serner p? Internet Movie Database (engelska)
• (tyska) Der Abreiser: Ein Walter Serner Blog blogspot.com (Nyheter, l?nkar och material kring W.S. sedan 2007)