ADAS和工业应用推动 SSD接口朝PCI-e升级大势所趋

F?r andra betydelser, se Malm? (olika betydelser).

Malm?
T?tort · Centralort · Residensstad
Flygbild ?ver Malm? fr?n s?der den 6 september 2014. Mitt i bilden ses Stora dammen i Pildammsparken och vid kusten i bakgrunden syns Turning Torso.
Slogan: M?ngfald, m?ten, m?jligheter
Smeknamn: Parkernas stad
Land	Sverige
Landskap	Sk?ne
L?n	Sk?ne l?n
Kommuner	Malm? kommun, Burl?vs kommun, Lomma kommun
Distrikt	Malm? Sankt Johannes, Malm? Sankt Pauli, Malm? Sankt Petri, Kirseberg, Slottsstaden, M?llev?ngen, Sofielund, V?stra Skr?vlinge, Husie, Eriksf?lt, S?dra Sallerup, Fosie, Kulladal, Hyllie, Limhamn, Burl?vs, Bunkeflo, Oxie
H?jdl?ge	12 m ?.h.
Koordinater	55°35′0″N 13°0′0″?
Area	80,67 km2 (2023)
-  Malm? kommun	74,61 km2 (2023)
-  Burl?vs kommun	6,05 km2 (2023)
-  Lomma kommun	0,01 km2 (2023)
Folkm?ngd	339 316 (2023)
-  Malm? kommun	326 860 (2023)
-  Burl?vs kommun	12 456 (2023)
-  Lomma kommun	0 (2023)
Befolkningst?thet	4 200 inv./km2
-  Malm? kommun	4 400 inv./km2
-  Burl?vs kommun	2 100 inv./km2
-  Lomma kommun	0 inv./km2
Grundad	1250-talet
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Malm? Limhamn Arl?v
Postnummer	21X XX
Riktnummer	040
T?tortskod	T3604
Beb.omr?deskod	1280TC106 (1960–)
Geonames	2692969
Ortens l?ge i Sk?ne l?n. Ortens l?ge i Sk?ne l?n.
Wikimedia Commons: Malm?
SCB:s bebyggelseomr?desavgr?nsning Redigera Wikidata

百度 如果巴西主帅蒂特注意到了奥斯卡最近的表现，他或许有机会参加今夏的俄罗斯世界杯。

Malm? ?r Sveriges tredje st?rsta t?tort med 339 316 inv?nare (2023), huvudsakligen bel?gen i Malm? kommun i Sk?ne l?n, men ?ven innefattande Arl?v i Burl?vs kommun och en mindre del i Lomma kommun. Malm?delen av t?torten utg?r centralort i Malm? kommun, medan Arl?v utg?r centralort i Burl?vs kommun. Malm? ?r ?ven residensstad i Sk?ne l?n. Malm? ing?r i storstadsomr?det Stormalm? och tillsammans med bland annat K?penhamn i ?resundsregionen, som med sina 4 miljoner inv?nare ?r Nordens befolkningsm?ssigt st?rsta samarbetsregion.

Samh?llet ligger vid ?resund och finns omn?mnt fr?n 1100-talet och fick sina stadsprivilegier 1353. Staden har en rik industrihistoria med n?gra av Skandinaviens st?rsta industrikoncerner som Kockums, Skanska och Scania, vilka haft en betydande roll i Malm?s n?ringsliv. Idag karakt?riseras staden ist?llet av m?nga sm? och medelstora f?retag inom medicinteknik, logistik, IT, bygg- och fastighetsmarknad.

Historiskt har Malm? kallats Parkernas stad med grund i det stora antalet parkanl?ggningar som grundades under stadens expansionsfas tidigt nittonhundratal. Under senare expansion har gr?nomr?den inte alls prioriterats i samma utstr?ckning och 2022 ligger Malm? n?st l?gst bland st?rre sk?nska t?torter vad g?ller andel gr?nomr?den. Malm? betecknas som en v?rldsstad av Globalization and World Cities Research Network, med rankingen Gamma.

Etymologi

Namnet Malm? (belagt i formen Malm?ghae cirka 1170) ?r en sammans?ttning av malm i betydelsen "sand" eller "grus" och pluralis h?gar av ordet h?g. Orten l?g ursprungligen vid nuvarande Triangelnomr?det och avskars fr?n ?resund av ett kuperat sand- och insj?omr?de. Namnet Malm? finns ?ven p? andra h?ll i landet med samma betydelse. Ordet malm ?r besl?ktat med mala och f?rekommer ?ven som efterled, till exempel i stadsdelsnamn som Norrmalm. En inf?dd inv?nare i Malm? kallas malm?it medan en inflyttad kallas malm?bo.

Namnet Malm? (uttal [2mal??m??] ( lyssna)) uttalas p? traditionell malm?dialekt med -e: Malme ([2malme]). Denna form uppkom enligt spr?kforskaren Ingemar Ingers redan vid medeltidens slut, och finns ocks? belagd i skrift fr?n 1550.

Historia

Malm?hus slott

Karta ?ver Malm? fr?n 1790-talet

Malm? var under 1100-talet en kyrkby som l?g p? platsen f?r nuvarande Triangeln. Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som ?vertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ?rkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad K?penhamn och Lund. Det rika fisket i ?resund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt ?ren kring 1300. Malm? ?vertog mer och mer fr?n Lund rollen som den viktigaste staden i Sk?ne. Under 1500-talet inf?ll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.

Malm? 1594.

Tunnelkomplexet vid Adelgatan och Sankt Petrikyrkan fr?n 1300-talet ?r de ?ldsta bevarade byggnaderna i Malm?. D?refter kommer en del 1400- och 1500-talshus i centrum. Malm?hus slott byggdes under denna period.

Under den s? kallade Grevefejden 1534–1536 spelade Malm? en avg?rande roll i f?rs?ken att f? ?terinsatt den avh?llne kungen Kristian II. Malm? f?rlorade kampen. Den nye kungen Kristian III l?t gr?va en vallgrav runt slottet Malm?hus och uppkastade ocks? slottets vallar samt uppf?rde fyra kraftiga kanontorn f?r slottets beskydd. H?r inlades en stark garnison.

I samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsm?ssigt i bakvattnet. F?rst i slutet av 1700-talet, n?r Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig hamn i Malm?, b?rjade staden att ?terh?mta sig f?r att sedan b?rja v?xa p? allvar i mitten av 1800-talet.

Malm? blev sydlig ?ndstation p? S?dra stambanan, motiverat av n?rheten till kontinentf?rjorna och K?penhamn. Det skedde ungef?r samtidigt som utresevillkoren till Danmark l?ttades. En rad tullagar som inf?rts i Sk?ne f?r att hindra handel och kontakt med Danmark upph?rde vid denna tid. P? 1860-talet passerade Malm? Norrk?ping som Sveriges tredje st?rsta stad. En l?ng tid d?refter fanns en stark rivalitet mellan arbetarst?derna Malm? och Norrk?ping, vilket inte minst syntes n?r fotbollslagen m?ttes i Fotbollsallsvenskan p? 1950-talet.

Kungsparken kring sekelskiftet 1900

I mitten av 1800-talet expanderade staden ocks? utanf?r kanalerna, som dock beh?lls f?r rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och R?rsj?staden, avsedda f?r arbetarna respektive borgarna, b?rjade byggas.

Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade h?stsp?rv?gen, byggde ut kloakverket och inr?ttade ett kommunalt slakthus. En stor h?jdpunkt var Baltiska utst?llningen 1914, vilken h?lls p? platsen f?r nuvarande Pildammsparken. Inf?r utst?llningen skedde stora satsningar ?ven i andra delar av staden. Sp?rv?gsn?tet utvidgades, nya broar byggdes och stenl?ggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. ?ret d?rp? inkorporerades Limhamns k?ping i Malm? stad.

P? sommaren 1918 spreds spanska sjukan till staden och sk?rdade 725 liv i tre v?gor fram till 1921. Influensan spreds fr?n Tyskland till Malm?.

Staden fortsatte att v?xa under mellankrigstiden, trots depression och n?ringslivskriser. Socialdemokraterna, med Nils Persson i spetsen, tog makten i stadsfullm?ktige 1919, en position som de beh?ll fram till 1985. Under samma tid tillkom Bulltofta som blev stadens och Sveriges f?rsta riktiga flygplats.

Malm? r?dhus

Lilla Torg i Malm?

Efter andra v?rldskriget kom n?sta tillv?xtboom, som varade fram till 1970-talet. P? 1950-talet tillkom nya bostadsomr?den som Mellanheden och Augustenborg, samtidigt som Simhallsbadet och Malm? Stadion byggdes. N?got senare tillkom bostadsomr?dena Segev?ng och Lorensborg. P? 1960-talet p?b?rjades uppf?randet av flera stora bostadsomr?den som Videdal, S?derkulla och Nydala–Hermodsdal–Gullviksborg. Senare tillkom Roseng?rd, Kroksb?ck, Lind?ngen, Holma och Lindeborg inom ramen f?r miljonprogrammet. En del av dessa storskaliga stadsdelar kom att kritiseras redan innan de f?rdigst?llts. Samtidigt genomf?rdes omfattande saneringar av ?ldre bebyggelse i centrala staden, d? omr?den som Lugnet revs. I Gamla staden uppf?rdes Caroli City och kvarteret Erik Menved. P? 1960-talet tillkom ?ven Kronprinsen, som kan betraktas som d?tidens motsvarighet till Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malm?s popul?raste omr?den trots att kritikerna avf?rdade projektet redan p? planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte p? olika h?ll i staden fram till b?rjan av 1990-talet och l?mnade till att b?rja med obebyggda tomter efter sig.

Flertalet av de avrivna tomterna fr?n saneringsperioden under 1960- och 1970-talen har bebyggts. I dag ?r h?ghus mer accepterat i Malm?. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig h?gt i skyarna p? den annars s? platta sl?tten.

Under 1970-talet drabbades Malm? av flera kriser. En utflyttningsv?g ?derl?t staden p? tusentals personer varje ?r. Det var framf?rallt medelklassens barnfamiljer som s?kte sig till nybyggda villaomr?den i Vellinge, Staffanstorp och andra sm?kommuner utanf?r Malm? eftersom Malm? kommun inte uppl?t tillr?ckligt m?nga byggklara tomter f?r villor utan prioriterade flerbostadsbyggen f?r att spara p? den v?rdefulla marken. Samtidigt b?rjade Kockums varv, som under 1970-talet var stadens st?rsta arbetsgivare, att sk?ra ned p? antalet anst?llda. Detta p?gick fram till 1986 d? den civila fartygsproduktionen helt upph?rde. ?ven andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i Limhamn p?b?rjade en i m?nga fall utdragen avvecklingsprocess. Denna n?ringslivskris varade omkring 1975–1995, med avbrott f?r "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. D? byggdes bland annat Sheratonhotellet vid Triangeln (sedermera Hilton, numera Scandic) med glashiss i 20 v?ningar. Saab-fabriken i Malm? byggdes p? samma omr?de d?r Kockums en g?ng hade legat. N?r fabriken v?l var ig?ng lades den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbades av l?gkonjunkturen 1991. Saab-fabriken ersattes av Malm?m?ssan.

1990–1994 f?rv?rrades krisen i Malm?. Vart fj?rde arbetstillf?lle f?rsvann n?r mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ?kade dock med tusentals nya inv?nare varje ?r under denna tid till f?ljd av en kraftig invandring fr?n fr?mst Jugoslavien, som befann sig i inb?rdeskrig.

Under 1995 p?b?rjades byggandet av ?resundsbron, vilket gav arbetstillf?llen i en byggbransch som hade drabbats h?rt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma ?r beslutades ?ven att Malm? skulle f? en fr?n Lund frist?ende h?gskola med egna utbildningar. Vid samma tid best?mdes ?ven att h?lla en bom?ssa, Bo2000, som senare blev Bo01, och att Kockumskranen skulle flytta fr?n Malm? hamn. Under perioden 1994–2003 blev samtidigt staden fattigare r?knat i inv?narnas sjunkande skattekraft.

2000 invigdes ?resundsbron. 2001 h?lls Bo01, som blev b?rjan p? en ny stadsdel, V?stra hamnen. 2002 flyttades Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen f?r att det gamla "Arbetarmalm?" f?rsvunnit. 2005 p?b?rjades byggandet av Citytunneln som ?ppnades f?r trafik den 12 december 2010.

Malm? blev Sveriges f?rsta Fairtrade City 2006 (R?ttvis handel-stad). Under 2011 stod Malm? v?rd f?r v?rldens femte internationella Fair Trade Towns-konferens.

Malm? h?gskola bildades 1 juli 1998. Basen var h?gskoleutbildningar som redan fanns i Malm?, och som tidigare anordnats av Lunds universitet eller av Malm? kommun, bland annat tandl?kar-, l?rar- och sjuksk?terskeutbildningar. H?gskolan, som sedan 2018 ?r ett universitet, har varit viktigt f?r den tillv?xt av arbetstillf?llen (inom bland annat IT-sektorn) som skett de senaste ?rtiondena.

SCB Malm? kommun skattekraft per inv?nare som andel av riksgenomsnittet 1995-2016

Socialstyrelsen ekonomiskt bist?nd (tidigare socialbidrag) utbetalt i Malm? 2004-2015

Flyktingkrisen vid mitten av 2010-talet innebar extrema p?frestningar f?r Malm? stad med emellan?t tusentals nyanl?nda asyls?kande varje dygn. Andelen utrikes f?dda inv?nare har efter hand ?kat markant, liksom inflyttningen fr?n andra delar av Sverige och ?resundsregionen, inte minst av studenter vid regionens m?nga utbildningsinstitutioner. Det stora inflyttnings- och nativitetstalet har skapat allt st?rre tryck p? snabba nybyggnationer av skolor och f?rskolor.

Milit?rstaden

Staden har genom ?ren huserat ett flertal staber och f?rband.

• Kronprinsens husarregemente (K 7), var f?rlagda p? Regementsgatan 52–54 ?ren 1897–1927. ?r 1960 revs hela omr?det.
• Sk?nska luftv?rnsk?ren (Lv 4), f?rlades 1943 till Husie kyrkov?g och verkade d?r fram tills 1982, d? f?rbandet omlokaliserades till Ystad.
• Sk?nska flygflottiljen (F 10), var f?rlagd p? Bulltofta ?ren 1940–1945, d? f?rbandet omlokaliserades till ?ngelholm.
• Malm? f?rsvarsomr?de (Fo 11), var f?rlagd vid Stora Nygatan och fr?n 1982 ?ven vid Husie kyrkov?g.
• ?resunds marindistrikt (MD?), var f?rlagda till Terminalgatan 18 fram till den 30 juni 2000.
• S?dra milit?rdistriktet (MD S), hade under ?ren 2000–2005 viss stabsverksamhet i staden.

Den milit?rhistoriska f?reningen Malm?husgardet str?var efter att p? ett tidstroget s?tt ?sk?dligg?ra Malm?hus slotts soldatliv p? 1500-talet. Sedan 1958 finns ?ven Kronprinsens Husarregementes Kamratf?rening och Minnestropp samt sedan 2007 finns ?ven Husartroppen Malm? Milit?rkulturhistorisk f?rening f?r att p? liknande s?tt levandeg?ra minnet av Kronprinsens husarregemente med olika evenemang och aktiviteter i tidstrogna uniformer med mera.

Administrativa tillh?righeter

Malm? stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1911 inf?rlivades V?stra Skr?vlinge socken/landskommun, 1915 Limhamns k?ping, 1931 Fosie socken/landskommun, 1952 S?dra Sallerups socken/landskommun och 1967 Oxie landskommun. 1971 ombildades stadskommunen till Malm? kommun med Malm? som centralort. T?torten v?xte 1965 samman med Arl?v i Burl?vs kommun.

I kyrkligt h?nseende var den ursprungliga stadsf?rsamlingen Malm? Sankt Petri f?rsamling. 1683 utbr?ts Malm? Tyska f?rsamling (Malm? Caroli f?rsamling) som 1813 omd?ptes till Malm? Karoli f?rsamling och som ?teruppgick 1949 i Malm? Sankt Petri f?rsamling (och delvis i Kirsebergs f?rsamling). Malm? Sankt Pauli f?rsamling bildades genom en utbrytning ur Malm? Karoli f?rsamling 1884. Malm? Sankt Johannes f?rsamling bildades genom en utbrytning ur Malm? Sankt Petri f?rsamling och delvis ur Malm? Sankt Pauli f?rsamling 1906. M?llev?ngens f?rsamling bildades 1949 genom utbrytningar ur Malm? Sankt Johannes f?rsamling och V?stra Skr?vlinge f?rsamling. Slottsstadens f?rsamling utbr?ts ur Malm? Sankt Petri f?rsamling 1969. Inkorporerade landskommuner bibeh?ll till dessa h?rande f?rsamlingar. Eriksf?lts f?rsamling bildades genom utbrytning ur Fosie f?rsamling 1969 och Sofielunds f?rsamling ur V?stra Skr?vlinge f?rsamling samma ?r. Kulladals f?rsamling bildades 1969 genom en utbrytning ur Fosie f?rsamling. Husie och S?dra Sallerups f?rsamling samt M?llev?ngen-Sofielunds f?rsamling bildades 2002 av fyra f?rsamlingarna. 2014 sammanslogs de olika f?rsamlingarna till sex, Malm? S:t Petri, Malm? S:t Johannes, Limhamn, Fosie, Husie och Hyllie f?rsamlingar, alla ing?ende i Malm? pastorat.

Orten ingick till 1971 i domkretsen f?r Malm? r?dhusr?tt. Sedan 1971 ing?r Malm? i Malm? domsaga.

Geografi

Klimat

Malm?, liksom hela Sk?ne, har ett milt tempererat klimat med kalla till milda vintrar och mycket milda somrar. Vintrarna ?r ofta molniga med kort dagsljus, medan somrarna erbjuder l?nga dagar och halvklart v?der. ?rsnederb?rden ?r omkring 603 mm, med 169 regniga dagar om ?ret. SMHI:s m?tstation vid Tekniska museet kallas numera "Malm? 2". Den ?r ersatt av en likadan station mellan J?gersro och Oxie som sedan sent 1980-tal m?ter de officiella temperaturer SMHI meddelar media. Den ligger p? 40 meters h?jd och l?ngt fr?n havet. Den gamla stationen vid Tekniska museet ?r dock fortfarande i bruk och har alltid varit Sveriges varmaste m?tstation. Temperaturer fr?n ?tminstone 1930-talet kan laddas ned fr?n SMHI, (Station "Malm? 2"). Skillnaden mellan J?gersrostationen och Tekniska museet g?ller fr?mst vintern?tter, temperaturen ?r avsev?rt h?gre i centrum.

Malm? har en ?rsmedeltemperatur p? +8,4 grader i centrum. Under de senaste 15 ?ren ligger ?rsmedeltemperaturen p? +8,9 grader. Som j?mf?relse hade Stockholm 1991–2005 medeltemperaturen +6,5 grader. Hela skillnaden ligger mellan slutet av augusti och b?rjan av juni. I juli ?r Stockholm till och med 0,1 grad varmare.

Genomsnittliga temperaturer f?r klimatnormalen 1961-1990:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec   Normaldygnets maximitemperaturs medelv?rde 2 2 5 10 16 20 21 21 17 12 7 4   Normaldygnets minimitemperaturs medelv?rde ?3 ?3 ?1 2 7 11 13 12 10 7 3 ?1  Nederb?rd 49 30 40 38 41 52 61 58 59 57 61 58  Diagram temperaturer i °C ? m?nadsnederb?rd i mm     49   2 -3     30   2 -3     40   5 -1     38   10 2     41   16 7     52   20 11     61   21 13     58   21 12     59   17 10     57   12 7     61   7 3     58   4 -1

Parker

Parti fr?n Pildammsparken

Malm? har l?nge ofta kallats "Parkernas stad" p? grund av sina stora gamla parkanl?ggningar mitt i staden, men rent statistiskt har Malm? numera totalt n?st minst gr?nyta i Sverige. Exempel p? Malm?s parker ?r: Beijers park, Bulltoftaparken och Folkets park.

Ekonomi och infrastruktur

N?ringsliv

Mercedes-Benz nya skandinaviska huvudkontor i Malm?

Den tunga industrin har tidigare varit betydande f?r Malm?. Till exempel har svensk gjuterin?ring varit koncentrerad till Sk?ne och Malm?regionen. Bland annat varvsindustrin och Kockums har varit en central del i Malm?s n?ringsliv. I dag ?r situationen annorlunda.

Malm? ?r mitt uppe i en f?rvandling fr?n industri- till kunskapsstad. N?ringslivet karakteriseras inte l?ngre av ett f?tal stora f?retag utan av m?nga sm? och medelstora. Privata tj?nstef?retag ?r den sektor som v?xer snabbast. Starka sektorer i Malm? ?r logistik, detalj- och partihandel samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva f?retagandet i Malm? omfattar flera v?lrenommerade f?retag inom bio- och medicinteknik, milj?teknik, IT och digitala media. Dataspelsindustrin v?xer snabbt i staden. Nyf?retagandet ?r generellt p? en h?gre niv? ?n b?de Sk?ne och riket.

Malm? har haft en av de starkaste syssels?ttnings?kningarna i Sverige under perioden 1998–2016, men m?nga av jobben tillfaller personer som bor i Malm?s kranskommuner. De mer familjev?nliga kranskommunerna ?r samtidigt en viktig faktor f?r Malm?s dragningskraft p? h?gutbildad arbetskraft som i sin tur lockar m?nga huvudkontor till staden. Malm? har dock alltj?mt h?gre arbetsl?shet ?n riksgenomsnittet.

Industri

Historiska industrier:

Kockums Mekaniska Verkstads AB AB Sk?nska Cementgjuteriet (Skanska) Sk?nska Cement AB Malm? Yllefabriks AB AB Malm? strumpfabrik Manufaktur AB Addo AB J?rnmontering Maskinfabriksaktiebolaget Scania (Scania)

Malm? Choklad & Konfektfabriks Aktiebolag (Mazetti) AB J C Ljungmans Pl?t- och J?rnindustri (Dresser Wayne) Frans Suells tobaksfabrik (Tobaksmonopolet) Malm? f?renade bryggerier AB Tripasin Ferrosan PLM Malm? Stads Offentliga Slakthus Elektriska AB Chr Bergh & Co (Cebe)

I Malm? fanns 1820 tre tobaksfabriker. St?rst och ?ldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges st?rsta 1981. I 186 ?r ?gdes den av familjerna Suell och Kockum. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, 1839 var tv? tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus.

Liksom sv?rfadern Erenst Hindrich Stein, som i m?nga ?r drev tobaksfabrik, skaffade sig Frans Suell den ?ldre den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David S?lscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet p? Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den s?lscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik.

Tobaksfabriken ?vertogs av Niclas Suell i mitten av 1740-talet. D? Niclas Suell dog k?ptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev Frans Suell den yngre del?gare.

Lorens Kockum, som var gift med Suells dotter, hade tagit ?ver tobaksfabriken 1821. D? han dog 1825 ?vertogs den av Frans Henrik Kockum, endast 22 ?r gammal. Efter Frans Suells d?d 1817 hade fabriken sk?tts n?gra ?r f?r d?dsboets r?kning, men under Lorens Kockums chefskap 1821–1825 hade fabriksr?relsen g?tt alltmer tillbaka. F?r fabrikens sk?tsel f?rskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 oktober 1826 Kommerskollegiums tillst?nd att i Malm? driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp p? nytt och gick stadigt fram?t. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken l?g sedan 1874 p? h?rnet av V?ster- och M?ster Johansgatorna.

Infrastruktur

Transporter

Yttre ringv?gen vid Sv?gertorp, Malm?.

Det g?r att komma till Malm? via E6, E20, E22, E65, Riksv?g 11 och L?nsv?g 101. E20 g?r dessutom via ?resundsbron fr?n K?penhamn. E22 fr?n Malm? till Lund ?r Sveriges ?ldsta motorv?g och invigdes 1953. ?ver huvud taget ?r omr?det runt Malm? Sveriges motorv?gst?taste.^{[k?lla beh?vs]} Yttre ringv?gen startar vid trafikplats Kronetorp s?dra och forts?tter som ?resundsf?rbindelsen (E20). Inre ringv?gen byggdes p? tidigt 1970-tal och startar vid trafikplats Sege vid Lundmotorv?gen (numera l?nsv?g). D?rut?ver finns radiellt ut/ing?ende motorv?gar i riktning till/fr?n Trelleborg (E6), Ystad (E65) och Staffanstorp (l?nsv?g); samtliga dessa tre fungerar dessutom som f?rbindelse mellan Inre och Yttre ringv?gen. Dessutom finns motorv?gen fr?n E6:an mot Malm? hamn (l?nsv?g) vilken senare ?verg?r till Inre ringv?gen – det saknas dock cirka tv? kilometer f?r att f? "hamnmotorv?gen" att ?verg? till Inre ringv?gen som sammanh?llen motorv?g.

Trafikplatserna Petersborg, Fredriksborg, Sunnan? och Kronetorp s?dra ?r s? kallade fullst?ndiga motorv?gskorsningar av vilka det h?sten 2009 endast finns 7 st i Sverige, och endast en utanf?r Sk?ne (i G?vle). Sedan tillkomsten av Yttre ringv?gen har problemen p? Inre ringv?gen avhj?lpts genom att n?stan all genomg?ende lastbilstrafik (som ?r v?stra Sk?nes st?rsta trafikproblem) avl?gsnats. Problemen E6 norr om Kronetorp s?dra (f?rbi Lund) och infarten till staden fr?n Lundmotorv?gen ?r numera de st?rsta trafikproblemen.. Ang?ende k?llor se ?ven l?nken om motorv?gskorsningar.

Lokaltrafiken i Malm? startade 1887 i form av h?stsp?rv?gstrafik, vilken drevs av det privat?gda Malm? Sp?rv?gs AB. Den f?rsta linjen str?ckte sig fr?n Hamnen via Stortorget och Gustav Adolfs torg till S?derv?rn. 1890 invigdes en ny str?cka fr?n Stortorget via Drottningtorget till V?rnhem och fyra ?r senare utbyggdes denna linje till ?sterv?rns j?rnv?gsstation. H?stsp?rvagnarna var gula. 1898 kompletterades h?stsp?rv?gstrafiken med en h?stomnibuslinje mellan Stortorget och Fridhem vilken drevs av Malm? Omnibus AB.

1905 kommunaliserades sp?rv?gen och Malm? stads sp?rv?gar (MSS) bildades. MSS b?rjade omedelbart f?rbereda ?verg?ngen till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista h?stsp?rvagnarna ur trafik och i september samma ?r hade man f?rdigst?llt f?ljande linjen?t:

• Linje 1: Lundav?gen–Gustav Adolfs torg–S?derv?rn
• Linje 2: Hamnen–Gustav Adolfs torg–Ystadsv?gen
• Linje 3: Ringlinjen
• Linje 4: M?llev?ngen–Gustav Adolfs torg–Fridhem

Dessa linjer trafikerades med gr?na sp?rvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar ocks? att h?stomnibustrafiken upph?rde. Linjen?tet utbyggdes efterhand och sp?rv?gstrafiken n?dde sin st?rsta utstr?ckning under tidigare delen av 1930-talet. D? fanns f?ljande linjer:

• Linje 1: Lundav?gen–Gustav Adolfs torg–Roseng?rdsstaden
• Linje 2: Hamnen–Gustav Adolfs torg–Ystadsv?gen
• Linje 3: Ringlinjen
• Linje 4: Gustav Adolfs torg–Limhamn
• Linje 6: V?rnhem–Hoh?g
• Linje 7: Schougens bro–Frihamnen.

1929 hade dock MSS b?rjat driva busstrafik och efterhand kom sp?rv?gslinjerna att f?rsvinna och ers?ttas av busstrafik, samtidigt som nya busslinjer tillkom. Linje 2 nedlades 1936 f?ljt av linjerna 6 och 7 1949. 1957 nedlades linje 1 p? str?ckan Gustav Adolfs torg–Lundav?gen och 1964 ersattes sp?rvagnarna p? linje 3 av bussar. Vid h?gertrafikoml?ggningen 1967 upph?rde den ?terst?ende delen av linje 1 (Gustav Adolfs torg–Roseng?rdsstaden) och d?refter ?terstod endast sp?rv?gstrafiken p? linje 4, vilken upph?rde 1973. 1971 hade ocks? MSS ?ndrat namn till Malm? Lokaltrafik (ML), som s?ledes fr?n 1973 bedrev all trafik med bussar.

Sommaren 2005 f?r?ndrades Malm?s stadsbusslinjen?t genomgripande. De nya busslinjerna f?ljer delvis samma str?ckningar sp?rv?gslinjerna en g?ng gjorde.

Trafikansvaret ligger numera hos Sk?netrafiken, f?r vilket det privata bussf?retaget Nobina k?r. Stadsbussarna ?r gr?na i Malm? liksom i andra st?der i Sk?ne. F?r regiontrafiken finns det gula bussar som g?r till de flesta orter inom sydv?stra Sk?ne. ?resundst?gen och P?gat?gen tillsammans med Sk?netrafikens bussar utg?r tillsammans ett stort trafikn?t ?ver Sk?ne.

Ett ?resundst?g av typen X31 p? Malm? centralstation, 2016

?resundsbron, som ?r b?de bil- och j?rnv?gsbro, f?rbinder Malm? med K?penhamn. Brons f?ste ligger p? Lernacken i sydv?stra Malm?.

Malm? ?r en viktig j?rnv?gsknut och staden utg?r den s?dra ?ndpunkten f?r S?dra stambanan. Fr?n Malm? centralstation avg?r interregionala t?g, ?resundst?g till K?penhamn, Kalmar, G?teborg och Karlskrona, SJ, fr?mst X 2000, till Stockholm och G?teborg samt Sn?llt?get till Stockholm och s?songsvis Duved, samt sommartid (och vissa andra tider p? ?ret) till Berlin.

Genom ?resundsf?rbindelsen ?r t?gtrafiken t?t till Danmark med tre t?g varje timme till K?penhamn under dagtid och ett t?g i timmen nattetid. ?ven den lokala t?gtrafiken till ?vriga Sk?ne fr?n Malm? ?r t?t. Lokala linjer inom Sk?ne fr?n Malm? C ?r (2017) Malm?–Kristianstad, Malm?–Helsingborg–?ngelholm via Landskrona, Malm?–Helsingborg via Teckomatorp, Malm?–Trelleborg samt Malm?–Ystad–Simrishamn. Dessa linjer trafikeras oftast av P?gat?gen.

J?rnv?gen till Lund ?ppnades den 1 december 1856. Den blev, skulle det visa sig, en katalysator f?r stadens l?ngvariga uppsving.

?r 2005 p?b?rjades arbetet med Citytunneln i staden. Den blev klar 2010. Tunneln har medf?rt att t?g kan passera Malm? utan att beh?va v?nda. Tv? nya stationer byggdes, en underjordisk vid Triangeln och en i Hyllie. Den ?ldre banhallen, en s?ckstation, anv?nds f?r t.ex. t?g norrifr?n med Malm? C som slutstation.

Inom Malm? t?tort fanns sedan 2011 fem j?rnv?gsstationer och sedan 2018 finns nio. Malm? centralstation ?r den station d?r alla passerande t?g stannar. P? Hyllie och Triangelns station stannar b?de ?resundst?g och P?gat?g. I Burl?vs*, Oxie station och Sv?gertorps station stannar bara P?gat?g. Stationerna Persborg, Nya stationen som blev f?rdigst?lld 2018 Roseng?rds station och ?sterv?rn ligger p? Kontinentalbanan, och h?r ?ppnades en lokal stadsringlinje med P?gat?g i december 2018, med stationerna Malm? C (nedre)–Triangeln–Hyllie–Malm? Syd/Sv?gertorp–Persborg–Roseng?rd–?sterv?rn–Malm? C (?vre sp?r 5-11). Turt?theten Malm? C–Hyllie ?r stor, n?got mindre till Sv?gertorp, och fr?n denna station tillbaka till banans slut r?der 30-minuterstrafik.

P? Burl?v station stannar en del ?resundst?gstrafik. Men exempelvis stannar inte alla t?g som trafikerar Helsingborg-G?teborg.

Cirka 28 km fr?n centrala Malm?, i Svedala kommun, ligger Malm? Airport, ?ven k?nd som Sturups flygplats. Regulj?rtrafiken trafikerar inrikes och utrikes och chartertrafik trafikerar semesterorter.

F?r utrikesflyg ?r K?penhamns flygplats Kastrup den mest anv?nda och n?s med ?resundst?g inom 20 minuter fr?n Malm? C.

Det g?r dagliga lastbilsf?rjor till Travemünde. Innan ?resundsbron byggdes fanns betydande b?ttrafik till Danmark; bilf?rjor fr?n Limhamn och sv?vare, en sorts fartyg p? luftkuddar, mellan Malm? hamn och en hamn vid Kastrups flygplats som passagerare p? v?g till Kastrup kunde anv?nda.^{[k?lla beh?vs]}

Biltrafiken har under l?ng tid varit ett prioriterat trafikslag, men enligt kommunen ?r Malm? en cykelstad. Det finns 410 km cykelv?gar och 30 % av resorna i Malm? sker med cykel. ?r 2013 blev Malm? utsedd till v?rldens sjunde b?sta cykelstad enligt The Copenhagenize Index 2013, som listat de mest cykelv?nliga st?derna i v?rlden. I motiveringen n?mns Malm?s kontinuerliga och stora cykelsatsningar, i form av bland annat kampanjen ”Inga l?jliga bilresor” och namngivning av cykelstr?k som g?r det l?ttare f?r cyklister att hitta.

En unders?kning har visat att Malm? under 2006–2007 var Sveriges farligaste cykelstad. Malm? hade d? fler omkomna och skadade cyklister ?n vad G?teborg och Link?ping hade tillsammans.

Eftersom Malm?s befolkning v?xer snabbt finns det lokala planer p? att ansluta staden till K?penhamns tunnelbana och, i f?rl?ngningen, bygga ett lokalt tunnelbanesystem. Planerna har funnits sedan 2010-talet och har blivit aktuellt i takt med att ?resundsbrons kapacitet inte l?ngre projiceras r?cka till efter att Fehmarn B?lt-f?rbindelsen tas i bruk 2029.

Staden utreder (2023) tunnelbanans dragning samt placeringar av tunnelbanestationer. Politiskt har det beslutats om att kunna ansluta Malm? till K?penhamns Metro. K?penhamn har valt att undvika dragningar som f?rsv?rar en s?dan anslutning, men i ?vrigt ?r planeringen svensk. Skulle anslutningen till K?penhamn f?rverkligas skapas v?rldens f?rsta internationella tunnelbana.

Utbildning

Malm? h?gskola som startade 1998 har vuxit kraftigt under 1990- och 2000-talen. ?r 2018 fick h?gskolan universitetsstatus och blev Malm? universitet. Antalet studerande 2013/2014 var cirka 24 000. Innan h?gskolan ?ppnade var universiteten i Lund och K?penhamn de n?rmaste l?ros?tena med ett bredare utbud av h?gre utbildning. Vissa h?gre utbildningar har dock bedrivits l?nge i Malm?, bland annat finns en tandv?rdsh?gskola, en l?rarh?gskola samt World Maritime University.

F?r n?rvarande, 2023, finns 14 kommunala gymnasieskolor och 65 grundskolor. Till detta kommer ett antal folkh?gskolor, friskolor och frist?ende gymnasieskolor. Ett diagnostiskt prov gjort 2011 av Malm?s gymnasieelever i ?rskurs ett visar att var tredje elev kan f?r d?lig svenska och har behov av st?d?tg?rder. Ut?ver det visade provet att Malm? har oproportionerligt l?g andel toppresterande elever. Under perioden 1996 till 2009 hade Malm? med 167 n?st flest anlagda skolbr?nder i landet efter G?teborg. Malm? kommun l?g p? 144:e plats av landets 290 kommuner i 2020 ?rs B?sta skolkommun.

Exempel p? grundskolor i Malm? ?r Apelg?rdsskolan, Geijerskolan, Johannesskolan, Kryddg?rdsskolan och Roseng?rdsskolan.

Befolkning

Stadsdelar

N?gra av t?torten Malm?s stadsdelar:

• Bellevue
• Borgm?stareg?rden
• Eriksf?lt
• Fosie
• Fridhem
• Gamla Roseng?rd
• Gamla staden
• Heleneholm
• Holma
• Husie
• Hyllie
• H?ja
• Kirseberg
• Klagshamn
• Kroksb?ck
• Kulladal
• Limhamn-Bunkeflo
• Lindeborg
• Lind?ngen
• Lorensborg
• Mellanheden
• M?llev?ngen
• Nydala
• Oxie
• Ribersborg
• Roseng?rd
• R?nneholm
• R?rsj?staden
• Segev?ng
• Sibbarp
• Slottsstaden
• Sofielund
• S?derkulla
• Toftan?s
• V?rnhem
• V?stra Hamnen
• V?stra Sorgenfri
• ?stra Sorgenfri

Fr?n 1996 till 30 april 2017 var Malm? indelat i kommundelsn?mnder, kallade stadsdelsfullm?ktige, senare stadsomr?desn?mnder, med tillh?rande f?rvaltningar f?r de kommunala tj?nstem?nnen. Se vidare Malm? kommun#Stadsomr?den.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Malm? 1900–2020
?r			Folkm?ngd	Areal (ha)
1900		?	70 095	?
1960		?	227 601
1965		?	254 180
1970		?	264 588
1975		?	241 191
1980		?	226 960
1990		?	223 663	6 816
1995		?	234 599	6 921
2000		?	248 520	6 934
2005		?	258 020	7 176
2010		?	280 415	7 681
2015		?	301 706	7 706
2018		?	317 245	7 705
2020		?	325 069	7 833
Anm.: Sammanvuxen med Arl?v 1965, med Vintrie 2023.  ? Stad med f?rst?der 1900.

Kultur

Massmedier

Press

• Sydsvenskan
• Sk?nska Dagbladet
• ETC Malm?
• Kv?llsposten

Radio

Frekvens	S?ndningsbeteckning	S?ndarplats
87,9 MHz	Sveriges Radio P1	Malm? (J?gersrotornet)
89,2 MHz	Malm?kanalen 89,2	Malm?
90,2 MHz	Radio Topp 40	Malm?
91,7 MHz	Rockklassiker	Vellinge
92,0 MHz	Relax FM	Burl?vs kommun
93,3 MHz	Sveriges Radio P2	Malm? (J?gersrotornet)
95,3 MHz	Fun Radio	Bara
98,0 MHz	Sveriges Radio P3	Malm? (J?gersrotornet)
100,6 MHz	P3 Din Gata	Malm? (J?gersrotornet)
102,0 MHz	Sveriges Radio P4 (P4 Malm?hus)	Malm? (J?gersrotornet)
102,6 MHz	Guldkanalen	Staffanstorp
105,2 MHz	NRJ	Malm?
106,1 MHz	Rix FM	Malm?
106,7 MHz	Mix Megapol	Malm?
107,4 MHz	Retro FM	Malm?

Konstarter

Musik och dans

Malm? har ett rikt kulturliv med flera framst?ende institutioner och evenemang. Sommaren 2015 invigdes det nya konserthuskomplexet Malm? Live, som numera ?r hemvist f?r Malm? symfoniorkester. Orkestern hade dessf?rinnan sin bas i Malm? konserthus under perioden 1985–2015.

Malm? opera och musikteater bjuder p? ett varierat utbud med opera, operett och musikal. I V?stra Hamnen ligger Sk?nes Dansteater, Sveriges st?rsta frist?ende dansinstitution, som har sin fasta scen d?r.

Varje ?r i augusti arrangeras Malm?festivalen, som var f?reg?ngare till dagens svenska stadsfestivaler.

Sedan 2009 h?lls dessutom solnedg?ngskonserterna Goodnight Sun i V?stra Hamnen. Under ledning av gitarristen Peter Tegnér bjuder konserterna p? kv?llsmusik med svenska g?startister, i takt med att solen g?r ner i havet.

Malm? har ocks? varit v?rdstad f?r Eurovision Song Contest vid flera tillf?llen. F?rsta g?ngen var 1992, efter att Carola H?ggkvist vunnit ?ret innan. Evenemanget h?lls d? i Malm? isstadion, kort efter att stadens hockeylag vunnit SM-guld. N?sta g?ng var 2013, d? Loreen s?krat Sveriges seger ?ret innan i Azerbajdzjan – denna g?ng arrangerades t?vlingen i Malm? Arena. ?ven 2024 stod Malm? som v?rd, ?terigen efter en seger av Loreen, nu fr?n Storbritannien, och ?terigen h?lls t?vlingen i Malm? Arena.

Teater

Malm? har ett levande teater- och scenkonstliv med flera etablerade scener och ?terkommande evenemang. Malm? Stadsteater har tre egna scener: Hippodromen, ofta kallad Hipp, Intiman och Studion, d?r ett brett utbud av teaterf?rest?llningar ges. I Pildammsparken ligger den klassiska Pildammsteatern, d?r det under m?nga decennier fram till 1990-talet spelades folklustspel och annan utomhusteater sommartid. Denna tradition har tagits vidare av Sommarscen Malm? – ett kommunalt, internationellt sommarprogram med konserter och scenkonst fr?n hela v?rlden, som bjuder p? gratis evenemang f?r alla ?ldrar under st?rre delen av sommaren.

Malm? har ocks? varit v?rd f?r flera stora nationella scenkonsth?ndelser, s?som Teaterbiennalen 1995 och Scenkonstbiennalen 2015, ?ven kallad Scenfest. Den senare var den dittills st?rsta i Sverige och ?gde rum p? m?nga av stadens scener under f?rsommaren.

Bildkonst

Malm? Konsthall ?r k?nd f?r sin inriktning p? internationell samtidskonst och erbjuder en av Europas st?rsta utst?llningshallar i sitt slag. Malm? Konstmuseum, bel?get i Malm?hus slott, rymmer en av Sveriges st?rsta samlingar av 1900-talskonst. Moderna Museet Malm? ?r en filial till det statliga Moderna museet och visar b?de svensk och internationell samtidskonst. Sk?nes konstf?rening, grundad 1904, har ocks? en stark profil inom nordisk och internationell samtidskonst.

Ett historiskt konstinslag i stadens historia ?r Baltiska utst?llningen, som h?lls mellan 15 maj och 4 oktober 1914. Det var en omfattande konstindustri- och hantverksutst?llning, och sp?r av evenemanget finns ?nnu kvar i Pildammsparken. Malm? Fotobiennal, som ?ger rum vartannat ?r sedan 2003, visar internationell fotografi i samarbete med lokala museer och gallerier, och str?cker sig ibland ?ven till st?der utanf?r Malm?.

Film

Malm? har sex biografer. Filmstaden driver tre: Storgatan, Entré samt Royal, d?r den sistn?mnda har Sveriges st?rsta filmduk. Biograferna Spegeln och Panora ?r b?da inriktade p? kvalitetsfilm. Slutligen driver Nordisk Film en biograf p? Mobilia.

Malm? ?r en livlig filmstad med flera ?rliga filmfestivaler som lockar publik b?de nationellt och internationellt. BUFF Filmfestival ?r en internationell barn- och ungdomsfilmfestival som varje ?r samlar filmer och bes?kare fr?n hela v?rlden. Nordisk Panorama – Nordic Short & Doc Film Festival ?r en nordisk festival f?r kort- och dokument?rfilm, grundad 1990 och sedan 2013 ?rligen f?rlagd till Malm?. Staden ?r ?ven v?rd f?r Europas st?rsta festival f?r arabisk film, MAFF – Malm? Arab Film Festival, som etablerades 2011 och har blivit en viktig plattform f?r arabisk film i Europa.

Arkitektur

Apoteket Lejonet vid Stortorget

Skyskrapan Turning Torso

Malm? Stadsbibliotek i Slottsparken.

Malm? har en rik och m?ngfacetterad arkitekturhistoria som str?cker sig fr?n 1300-talet till nutid.

Redan p? 1300-talet uppf?rdes flera betydelsefulla byggnader, d?ribland Sankt Petri kyrka och Tunneln. Under 1400-talet tillkom byggnader som Kr?marekapellet och Malm? latinskola, grundad 1406. 1500-talet pr?glades av stadens v?xande betydelse, vilket m?rks i uppf?randet av Malm?hus slott och ett flertal st?tliga k?pmanshus vid Stortorget och ?stergatan.

P? 1600-talet fortsatte utvecklingen med byggnader som Diedenska huset och Hedmanska g?rden. Under 1700-talet uppf?rdes bland annat Annellska huset och Faxeska huset. 1800-talet pr?glades av industriell expansion, vilket resulterade i nya offentliga byggnader som Caroli kyrka, Malm? centralstation och Folkets Park.

1900-talet innebar ytterligare urbanisering och kulturell utveckling med tillkomst av Malm? Opera, Malm? Konsthall, Stadsteatern och flera stora idrottsanl?ggningar s?som Malm? stadion. Fiskehoddorna, Limhamns kalkbrott och Triangeln ?r andra viktiga exempel fr?n perioden.

Under 2000-talet har Malm? genomg?tt en omfattande f?rnyelse, med projekt som V?stra Hamnen, Citytunneln, Malm? Arena och det ikoniska Turning Torso. Nya stadsdelar som Hylliev?ng har vuxit fram, med moderna landm?rken som Emporia och Malm? Live.

Staden ?r ?ven rik p? religi?sa byggnader. Svenska kyrkan ?r representerad av kyrkor som Sankt Petri, Sankt Pauli och Caroli, men h?r finns ocks? katolska, frikyrkliga och andra samfund. Malm? har tv? synagogor och flera moskéer, d?ribland Malm? moské, Mahmoodmoskén och Skandinaviens st?rsta moské – Umm Al-Mu’minin Khadijah-moskén.

Sport

Stadion vid U21-EM 2009.

Malm? Arena.

Som sportstad ?r Malm? mest ber?md f?r fotbollslaget Malm? FF som bildades 1910, vars fr?msta meriter ?r att ha vunnit Allsvenskan fler g?nger ?n n?got annat svensk klubblag samt finalplatsen i Europacupen f?r m?starlag 1979 p? Olympiastadion i München. F?rvisso f?rlust 0–1 mot Nottingham Forest, men det gav klubben Svenska Dagbladets bragdmedalj. Stadens f?rsta Allsvenska lag var dock IFK Malm?, med ett 15-tal s?songer i denna serie. Malm? FF har ?ven haft ett framg?ngsrikt damlag, under en tid med namnet LdB FC, numera under namnet FC Roseng?rd, som bland annat blivit svenska m?starinnor flera g?nger.

Inom handboll har stadens fr?msta lag varit IFK Malm?.

Fr?n slutet av 1980-talet b?rjade Percy Nilsson storsatsa p? den i staden tidigare lite undanskuffade ishockeyn och Malm? IF, numera k?nt som Malm? Redhawks. Denna storsatsning ledde fram till Elitserien samt tv? SM-guld under f?rsta halvan av 1990-talet. Efter att Percy Nilsson slutade sponsra "r?dh?karna" levde klubben under ett antal ?r en mer undanskymd tillvaro utanf?r h?gsta serien. Att klubben flyttat fr?n Malm? ishall till den nybyggda Malm? Arena, Sveriges andra st?rsta arena f?r ishockey, tycks inte hj?lpt klubben sportsligt sett. V?ren 2012 kom Redhawks i ekonomisk kris, och tvingades sk?ra ner sina omkostnader. Det publika sportintresset i Malm? ocks? har sedan 2000-talets b?rjan utan tvekan ?ter ?verg?tt till fotbollen och Malm? FF, som numera ocks? spelar p? en helt ny och utpr?glad fotbollsarena (utan l?parbanor), Stadion. Malm? Redhawks ?terkom till h?gsta serien (SHL) 2015 och har sedan dess h?llit sig kvar och oftast ?ven g?tt till slutspel.

Staden har periodvis ?ven haft en basketklubb i h?gsta serien. Malbas och senare Heta Sk?ne, den senare spelade dock hemmamatcher i ?tskilliga andra sk?nska st?der. Intresset f?r basket i staden har aldrig varit s?rskilt h?gt.

Limhamn Griffins ?r stadens lag i amerikansk fotboll och har vunnit SM-guld tre g?nger 1993,1994 och 2007. De spelar 2014 i Superserien.

Bland idrottsklubbar f?r icke-lagsporter m?rks fr?mst den framg?ngsrika friidrottsf?reningen MAI. De s? kallade Kv?llspostengalorna drog 25 000 ?sk?dare till Malm? Stadion under flera ?r kring 1980-talets slut och 1990-talets b?rjan.

Malm? kommun uts?gs till Sveriges b?sta idrottsstad 2014 och 2015.

Parkkanalen

Runt om den ?ldsta delen av Malm?, med f?rgreningar till Malm?hus slott, finns "Malm? kanaler". H?r f?rekommer rodd, kanot, vattencykeluthyrning etcetera. Kanalerna utg?rs delvis av gamla vallgravar, medan ?stra och S?dra F?rstadskanalerna anlades efter att stadens bef?stningsverk raserats i b?rjan av 1800-talet och staden d?rigenom utvidgats.

Hylliebadet, som invigdes den 15 augusti 2015, har bland annat en 50-metersbass?ng, undervisningsbass?nger, en familjedel med vattenrutschkanor, gym, relaxavdelning, bastur och café.

Idrottsevenemang

• I Malm? h?lls det flera fotbollsmatcher under Fotbolls-VM 1958. Malm? Stadion var d? arenan f?r dessa matcher, bland annat en semifinal.
• ?ven under Europam?sterskapet i fotboll 1992 anv?ndes Malm? Stadion som arena.
• V?rldsm?sterskapen i badminton 1977.
• V?rldsm?sterskapen i bowling 1967.
• De enda separata v?rldsm?sterskapen i 50 km g?ng den 18 september 1976 (d?refter har g?ng avgjorts vid VM i friidrott).
• V?rldsm?sterskapen i speedway 1961 (f?rsta VM som h?lls utanf?r Storbritannien).
• Europam?sterskapen i bordtennis 1964.

Se ?ven

• Bombningarna av Malm? och Lund
• S/S BORE
• HMS Malm?
• Lista ?ver Nordens st?rsta t?torter
• Sociala f?rh?llanden i Malm? kommun
• Sp?rv?gsst?der i Sverige
• Sydnytt - Regionalnyheter

Referenser

Webbk?llor

• Malm? historia i Fotevikens Museums databas
• Det medeltida Malm?. Detektivarbeten under mer ?n ett sekel i en gammal stads historia. Malm? 2016.

Vidare l?sning

• Malm?guiden (Lund 2007) ISBN 978-91-976871-0-2
• Malm? stads historia del 1-8, Malm? 1971-94
• Rosborn, Sven (1984). Malm? : [den medeltida staden och dess omland]. Rapport / Riksantikvarie?mbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 67. Stockholm: Riksantikvarie?mbetet och Statens historiska mus. Libris 7619040. ISBN 91-7192-613-5 
• Tykesson, Tyke & Magnusson Staaf Bj?rn Arkitekterna som formade Malm? Stockholm 1996
• Tykesson, Tyke [red] m.fl. Guide till Malm?s arkitektur Stockholm 2001
• Tykesson, Tyke [red] Malm?s kartor Lund 2003

Externa l?nkar

• Wikimedia Commons har media som r?r Malm?.
  Bilder & media
• Svenskspr?kiga Wikivoyage om Malm?
  Reseguide
• Se kartdata ?verlagrat p? OSM (Kartdata)

Wikipedia:KML/Malm?