五菱宏光？在装上自动驾驶系统的大解放面前..

SJ AB
X 2000 i originalf?rg.
Org.nr	556196-1599
Typ	Statligt aktiebolag
Huvudkontor	Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner	Kenneth Bengtsson Styrelseordf?rande Monica Lingeg?rd vd
Bransch	J?rnv?g
Antal anst?llda	4 589 – 2018
Historik
Grundat	2001
Avknoppat fr?n	Statens J?rnv?gar
Ekonomi
Oms?ttning	▲ 7,923 miljarder SEK
R?relseresultat	▼ 468 miljoner SEK
Vinst efter skatt	▼ 389 miljoner SEK
Tillg?ngar	▼ 8,035 miljarder SEK
Eget kapital	▲ 4,740 miljarder SEK
Struktur
?gare	Svenska staten – 100 %
Moderbolag	Regeringskansliet
Dotterbolag	SJ G?talandst?g AB SJ Norrlandst?g AB SJ Stockholmst?g AB SJ Norge AS
?vrigt
Webbplats	SJ.se
Fotnoter	Statistik fr?n 2018 ?rs bokslut.

百度 3月20日，浙江蚂蚁小微金融服务集团有限公司（简称“蚂蚁金服”）旗下蚂蚁（杭州）基金销售有限公司（简称“蚂蚁基金”）就经浙江证监局核查发现，蚂蚁基金“财富号红包活动”存在以送现金红包方式销售基金，责令其自查自纠。

SJ AB ?r ett svenskt j?rnv?gsf?retag f?r persontrafik hel?gt av svenska staten som verkar under marknadsm?ssiga villkor och krav. Uppdraget ?r att bedriva l?nsam persontrafik p? j?rnv?g. T?gtrafiken i koncernen bedrivs dels i moderbolaget SJ, dels i dotterbolagen SJ G?talandst?g och SJ Norge AS. Dotterbolaget SJ Norrlandst?g ?r numera ett rent personalbolag, natt?gen k?rs av moderbolaget. ?vriga dotterbolag och intressebolag bedriver verksamheter med n?ra anknytning till SJ:s k?rnverksamhet.

SJ bedriver trafik med snabbt?g, Intercity-t?g, natt?g (vissa ben?mnda EuroNight) samt regionala t?g (motorvagnst?g och lok- och vagnt?g). SJ G?talandst?g k?r pendel- och regionalt?g i V?stsverige p? uppdrag av V?sttrafik.

Historia f?re SJ AB

SJ AB har sin grund i den tidigare f?rvaltningen Statens J?rnv?gar (egentligen Kungliga J?rnv?gsstyrelsen). Denna myndighet startade sin verksamhet i december 1856. De linjer som d? ?ppnades var de f?rsta delarna av de tv? stora stambanorna, S?dra stambanan och V?stra stambanan, n?mligen Malm?–Lund och G?teborg–Jonsered. Statsbanorna v?xte ut och de m?nga stora linjerna i Sverige styrdes av Statens J?rnv?gar. De sm? och mellanstora ?gdes under st?rre delen av 1900-talets f?rsta h?lft fortfarande av privata aktiebolag.

Statens J?rnv?gars utveckling under de f?rsta hundra ?ren av verkets historia omfattar tv? stora tillv?xtperioder. Den f?rsta p?gick under senare h?lften av 1800-talet d? de stora stambanorna byggdes, vilka till stor del utgjorde ryggraden i hela den svenska infrastrukturen.

Den andra stora expansionen var fr?n omkring ?r 1940 n?r Statens J?rnv?gar genom ett allm?nt j?rnv?gsf?rstatligande tillf?rdes m?nga sidolinjer. Anledningen var fr?mst att skydda dessa banor fr?n nedl?ggning, d? den ?kande bilismen gjort m?nga av dem ol?nsamma att driva som privata f?retag. Vid f?rstatligandet kunde SJ modernisera, fr?mst den rullande materielen (som till stor del bestod av ?ngt?g) och r?lsbussen Y6 sattes in p? de flesta linjer. Detta bidrog kraftigt till billigare drift av j?rnv?garna. Det var ?ven efter detta f?rstatligande som verket var som st?rst, ?r 1950. Vid denna tid hade Statens J?rnv?gar totalt 50 000 anst?llda och var den st?rsta arbetsgivaren i Sverige.^{[k?lla beh?vs]} De ?tg?rder som staten genomf?rde f?r att r?dda de mindre j?rnv?garna var dock inte h?llbara p? l?ng sikt och vid 1960-talets b?rjan hade n?stan h?lften av alla j?rnv?gar (r?knat i kilometer) i Sverige lagts ned.

Under 1960-talet b?rjade biltrafiken v?xa mycket snabbt, men persontrafiken inom SJ v?xte mycket l?ngsamt. SJ tappade snabbt marknadsandelar och SJ:s ekonomi f?rs?mrades i en snabb takt. Man beslutade i riksdagen 1963 att "varje trafikslag m?ste b?ra sig sj?lvt ekonomiskt". Detta gjorde att m?nga stationer lades ned och att busstrafik ersatte mycket av j?rnv?gstrafiken. M?nga av de gamla stationssamh?llena som vuxit upp kring j?rnv?gen tappade nu sin j?rnv?gsanknytning. M?nga av busslinjerna drevs av Statens J?rnv?gar som snabbt blev landets st?rsta bussoperat?r. Som exempel p? stationsnedl?ggning kan n?mnas S?dra stambanan mellan Stockholm och Malm? som 1958 hade 90 j?rnv?gsstationer. 20 ?r senare hade denna siffra minskat till endast 20.^{[k?lla beh?vs]}

I b?rjan av 1980-talet genomf?rdes l?nstrafikreformen som innebar att ansvaret f?r de mer lokala j?rnv?garna som gick inom ett l?n ?verf?rdes p? l?nen. De m?ste betala Statens J?rnv?gar eller annan operat?r f?r att driva t?gtrafik. Det var en f?ruts?ttning f?r att f? Statens J?rnv?gar l?nsamt.

Vid slutet av 1980-talet ?kade intresset f?r j?rnv?gen i takt med det nya milj?t?nkandet och de ?kande bensinpriserna. 1986 best?llde SJ en ny generation fj?rrt?g, ben?mnt X2 med marknadsnamnet X 2000. Totalt skulle 50 stycken X2 best?llas, men antalet minskades till 43.

Tillkomsten av Banverket

Under mitten av 1980-talet var det uppenbart att det svenska j?rnv?gsn?tet var i ett rej?lt nedk?rt skick. En utredning tillsattes och ett nytt statligt anslagsverk, Banverket, bildades 1988. SJ AB bildades 2001 genom en bolagisering och uppsplittring av det tidigare mycket stora aff?rsverket Statens J?rnv?gar. Det gamla SJ (Statens J?rnv?gar) delades upp i ett flertal statliga bolag, bland annat SJ AB, Green Cargo (godst?g) och Jernhusen (fastighetsbolag).

SJ AB fr?n ?r 2001

En biljettautomat av ?ldre, ej l?ngre anv?nd, modell f?r sj?lvbetj?ning i Falk?ping.

Sedan starten av SJ AB 2001 har t?gtrafiken ?kat stadigt, liksom ?ven v?gtrafiken. Ett ?kande resande brukar f?lja med en v?xande samh?llsekonomi. Det som har gjort det m?jligt till ?kat resandet p? sp?ren ?r omfattande statliga investeringar f?r byggandet av bland annat nya banor.^{[k?lla beh?vs]}

En orsak till den ?kade investeringstakten ?r klimathotet;^{[k?lla beh?vs]} v?gtrafiken sl?pper ut stora m?ngder avgaser vilket inte j?rnv?gen g?r d? Sverige genererar el fr?mst genom k?rnkraft och vattenkraft. Fler har d?rf?r valt att ta t?get.^{[k?lla beh?vs]} Detta har gjort att SJ de senaste tio ?ren^[n?r?] ?kat sin trafik p? m?nga av de trafikstarkare linjerna.^{[k?lla beh?vs]}

SJ har ocks? ?vergett m?nga av de mindre och kortare linjerna till andra operat?rer och l?nstrafikbolag. Detta har gjort att SJ idag fr?mst verkar med trafik p? de l?ngre fj?rrt?gslinjerna samt de trafikstarka linjerna runt M?lardalen.^{[k?lla beh?vs]}

SJ hade till 2009 monopol p? fj?rrt?gslinjerna (fr?mst de gamla stambanorna och l?ns?verskridande regiont?g till/fr?n Stockholm), vilket inte gjorde det m?jligt f?r mindre bolag att konkurrera med SJ.^{[k?lla beh?vs]}

Sedan 2009 ?r det svenska j?rnv?gsmonopolet avreglerat, vilket i teorin g?r det m?jligt f?r alla t?gbolag att bedriva j?rnv?gstrafik i Sverige. SJ verkar ocks? som operat?r p? uppdrag av vissa l?nstrafikbolag, men har i betydande grad sl?ppt det till f?rm?n f?r andra operat?rer som bjudit l?gre pris (normalt utl?ndska statliga bolag, bland andra danska DSB).^{[k?lla beh?vs]}

Verkst?llande direkt?rer

• Kjell Nilsson 2001
• Sune Karlsson 2001–2002
• Jan Forsberg 2002–2012
• Crister Fritzson 2012–29 februari 2020
• Madeleine Raukas 2020 (tillf?rordnad)
• Monica Lingeg?rd 17 augusti 2020–

F?rs?ljningsorganisation

Huvuddelen av biljetterna f?r resor med SJ s?ljs ?ver i f?retagets egen app och p? deras egen webbplats. Biljetter s?ljs ?ven via andra webbplatser, resebyr?er, ombud samt Pressbyr?n/7-Eleven.

F?retaget har avvecklat alla fysiska f?rs?ljningsst?llen i egen regi, av SJ kallade resebutiker. Under f?rsta halv?ret 2014 st?ngdes 17 av de 22 kvarvarande resebutikerna. V?ren 2015 st?ngdes resebutikerna i Sundsvall och p? Arlanda. 28 februari 2021 st?ngdes de sista av SJ:s resebutiker, som var bel?gna i centralstationerna i G?teborg, Malm? och Stockholm. I september 2023 st?ngdes de sista SJ-biljettautomaterna.

I juli 2014 st?ngdes kundtj?nstcentret i Tran?s. I dag (2021) finns kundtj?nstcenter f?r kundtj?nst ?ver telefon och internet endast hos en underleverant?r i ?nge och ?stersund.

Egen trafik

SJ AB k?r t?g i egen regi, med koncepten SJ Snabbt?g (fordonstyperna X2 och X55), SJ Intercity, SJ Regional, SJ Euronight samt SJ Natt?g.

Ett X2000 p? Stockholm C, ?r 2013.

SJ Snabbt?g

1990 inf?rdes t?gtypen X2 av SJ under namnet X 2000, med en toppfart av 200 km/h. I samband med introduktionen av konceptet SJ 3000 (Fordonstyp X55) d?ptes konceptet i december 2011 om till SJ 2000 inom kategorin "SJ Snabbt?g". Det nya namnet slog aldrig igenom och i januari 2015 bytte man tillbaka till X 2000. Numera har flera andra t?gtyper samma toppfart, till exempel X40 och X55. I internationella sammanhang ?r topphastigheten 200 km/h relativt l?g.

Under 1980-talet b?rjade man i Sverige att se ?ver m?jligheterna till snabbt?g ?ven p? de svenska j?rnv?garna. Man h?mtade inspiration fr?n fr?mst Frankrike. I Frankrike invigde man under b?rjan p? 1980-talet de f?rsta TGV-t?gen med topphastigheter p? 260 km/h. Denna topphastighet blev m?jlig genom att man byggde en ny bana f?r h?g fart. Kostnaderna f?r denna typ av j?rnv?g var dock f?r Sverige f?r h?ga och man ans?g att denna typ av satsning inte var aktuell. 1986 best?llde SJ snabbt?g av Kalmar verkstad och Asea anpassade f?r den svenska j?rnv?gens standard (topphastighet 200 km/h).

Problemet med de kurviga j?rnv?garna l?ste tillverkarna genom att anv?nda den befintliga tekniken med korglutning (som hade utprovats i Italien under slutet av 1960-talet, i Frankrike redan under mitten av 1950-talet). Denna teknik, som inneb?r att man l?ter vagnskorgarna luta n?gra grader i de sn?vaste kurvorna, m?jliggjorde en teoretisk hastighetsh?jning p? 15 procent, j?mf?rt med SJ:s gamla persont?g. 1989 levererades det f?rsta X2000-t?get fr?n ABB (f?re detta Asea) och Statsf?retag AB till SJ. Det sattes 1990 in p? linjen Stockholm-G?teborg (45 mil).

Under v?ren 2017 till?t Transportstyrelsen en ny kategori t?g ben?mnd "C", vilket minskade den teoretiska hastighetsskillnaden i kurvorna till endast 9 % j?mf?rt med X2000, i praktiken kring 5 %.^{[k?lla beh?vs]} D?rmed minskade f?rdelarna med lutningsbara snabbt?g.

X 2000 var f?rst t?nkt att vara ett t?g f?r aff?rsresen?rer och l?ngpendlare. Det hade, till skillnad fr?n ?ldre vagnar, klimatanl?ggning. Halva t?get utgjordes av vagnar av s? kallad "X2000-klass". I dessa vagnar fanns radio, servering av m?ltid vid sittplats samt tr?dl?s telefoni. De ?vriga vagnarna var s? kallade "budget-klassvagnar", i dessa vagnar var s?tena tr?ngre (90 cm stolavst?nd, j?mf?rt med tidigare vagnars 104 cm) och serveringen sk?ttes via serveringsvagn. Dessa klasser d?ptes i slutet p? 1990-talet om till f?rsta respektive andra klass, precis som i ?vriga t?g.

Till en b?rjan k?rdes X 2000-t?gen endast p? str?ckan Stockholm-G?teborg men efterhand ut?kades trafiken till att omfatta fler linjer, bland annat Stockholm-Malm? och Stockholm-Sundsvall. T?gen k?rs idag s? gott som enbart p? de trafikt?taste fj?rrt?gslinjerna Stockholm-G?teborg och Stockholm-Malm?-(K?penhamn). Detta ?r en f?r?ndring mot tidigt 2000-tal d? t?gen sattes in p? relativt m?nga linjer, bland annat Stockholm-Dalarna, Stockholm-Karlstad och G?teborg-Malm?. Man kom fram till att p? grund av dessa banors otillr?ckliga standard var tidsvinsterna f?r sm?, d? X 2000-t?gen kr?ver stora kurvradier eller, helst, raka sp?r. P? grund av det ?kande t?gresandet har ?ven kraven p? fler X 2000-avg?ngar p? de trafikt?ta linjerna ?kat och detta har gjort att n?st intill samtliga X 2000-t?g anv?nds p? dessa linjer.

I mitten av 2000-talet renoverades samtliga X 2000-t?g, genom utv?ndig omlackering och ny stolkl?dsel. Fram till ?r 2022 kommer t?gen att genomg? en helrenovering f?r att kunna k?ras i ytterligare 20 ?r.

Ett Intercity t?g av typen Rc6 vid Sala station ?r 2018.

SJ Intercity

Intercity (IC) ?r ett internationellt begrepp f?r fj?rrt?g som g?r mellan st?rre och medelstora orter. Redan under mitten av 1960-talet b?rjade IC-t?g att rulla i Storbritannien och d?refter spred sig begreppet till andra europeiska l?nder. IC-t?gen ?r enligt d?varande Banverkets definition ett fj?rrt?g vilket inneb?r att det har ?ver 100 km mellan sina tv? ?ndstationer. Begreppet Intercity b?rjade anv?ndas av SJ i b?rjan av 1980-talet och ersatte d? begreppet sn?llt?g. Detta gjorde till en b?rjan att begreppet infattade de snabbaste av SJ-t?gen, med f?rh?llandevis f? stopp. Dessa t?g gick n?stan uteslutande p? linjerna Stockholm-Malm?/G?teborg; n?gra IC-t?g gick ?ven str?ckan Stockholm-Dalarna.

Under 1960-talet levererades ett stort antal fj?rrt?gsvagnar till SJ och 1979 b?rjade stora leveranser fr?n en nedl?ggningshotad, statlig fabrik i Kalmar (Kalmar Verkstad AB). De nya 1970/80-talsvagnarna mottogs med blandade k?nslor av passagerarna. Det var n?got l?ttare att ta sig in i vagnarna d? trapporna hamnat p? insidan ist?llet f?r p? utsidan, men s?tena var tr?nga. De gamla 1960-talsvagnarna b?rjade dock bli slitna.

Intercity-t?gen hade restaurangvagn och ofta en familjevagn med lekh?rna.

N?r fj?rrt?get X 2000 lanserades under tidigt 1990-tal sj?nk IC-t?gen snabbt i anseende och dessa ersatte ist?llet begreppet "persont?g". Kraven minskades och vagnarna som anv?ndes var ibland omoderna och slitna. Stoppen ?kades dock inte och hastigheten f?rblev of?r?ndrad, detta gjorde att IC-t?gen f?rblev relativt snabba och effektiva.

InterRegio

InterRegio (IR) var ett begrepp som lanserades av SJ p? b?rjan av 1990-talet efter tysk f?rebild som ett mellanting mellan IC och lokalt?g. Dessa t?g fick renoverade vagnar och kaféavdelning. M?nga av t?gen anv?ndes p? de halvl?nga str?ckorna i M?lardalen och V?stsverige. Konceptet avslutades dock fort, d? SJ ans?g att man b?rjade f? f?r m?nga olika begrepp inom koncernen. De renoverade vagnarna sattes ist?llet in i vanlig IC-trafik runt om i landet. IR blev ?ven ersatt av X2000, n?r man kunde byta till regionalt?g l?ngs v?gen.

SJ Regional

Dubbeld?ckaren X40 g?r i regel som regionalt?g p? medell?nga str?ckor.

SJ Regional ?r ett begrepp som SJ anv?nder f?r de t?g som g?r p? medell?nga str?ckor och som i regel har fler uppeh?ll ?n till exempel X 2000, SJ 3000 och Intercity.

SJ:s regionalt?gslinjer ?r i dag (december 2024) Stockholm-V?ster?s–?rebro–Sk?vde–G?teborg, Kalmar-V?xj?-G?teborg och G?teborg-Trollh?ttan-Karlstad. P? de den f?rstn?mnda ?r det fr?mst "dubbeld?ckaren" X40 som anv?nds.

SJ Natt?g och SJ EuroNight

Natt?g k?rs i egen regi p? str?ckorna Stockholm-Malm? och G?teborg–Duved. Dessutom k?rs p? uppdrag av Trafikverket natt?g Stockholm-Duved och, under varum?rket SJ EuroNight, Stockholm–Hamburg-Berlin. SJ k?rde natt?g fram till december 2020 p? uppdrag av Trafikverket mellan Stockholm–Lule?/Narvik. Efter december 2020 tog Vy T?g ?ver den trafiken fram till december 2024 d?r Vy T?g inte f?rl?ngde avtalet med Trafikverket varp? SJ ?tertog trafiken december 2024. I trafiken anv?nds Rc-lok, 2 klass sittvagn, sovvagnar, liggvagnar och kompletterande restaurangvagnar.

SJ Charter

SJ hyr ?ven ut t?g till st?rre grupper, normalt minst 300 personer, som vill ha ett eget t?g. Det f?rekommer ?ven att SJ i egen regi k?r t?g som ?r specialanpassade f?r ett event, till exempel musikfestivaler.

Denna typ av t?g kallas chartert?g. En vanlig anledning f?r chartert?g ?r temat?g till konserter, fotbollsmatcher, l?part?vlingar och andra massh?ndelser. Det f?rekommer ocks? att f?retag chartrar t?g f?r sina anst?llda eller kunder i samband med en konferens eller liknande.

Tidigare bedrevs denna verksamhet i ett eget bolag, SJ Event AB, men den 1 oktober 2012 inf?rlivades chartert?gen i moderbolagets verksamhet.

Trafik som operat?r efter upphandling

SJ Stockholmst?g AB

SJ ansvarar sedan 3 mars 2024 f?r driften av Stockholms pendelt?g, d? MTR avslutat sitt avtal med Region Stockholm. SJ driver trafiken i dotterbolaget SJ Stockholmst?g AB (ej samma bolag som det tidigare Stockholmst?g).

Innan MTR fick ansvaret ?r 2016 hade SJ ansvaret genom sitt dotterbolag Stockholmst?g.

Regionala t?g

De tv? regionalt?gssystem som SJ k?r p? uppdrag av regionala kollektivtrafikmyndigheter ?r V?stt?gen som k?rs av dotterbolaget SJ G?talandst?g p? uppdrag av V?sttrafik och Kr?sat?gen som k?rs dels av SJ AB, dels av SJ G?talandst?g.

Trafikkpakke 2 i Norge

SJ vann i juni 2019 upphandlingen av persontrafiken p? en grupp om sju linjer i Norge, det s? kallade Trafikkpakke 2 Nord. Paketet omfattar trafiken p? Dovrebanen, R?rosbanen, Raumabanen, Nordlandsbanen, Tr?nderbanen, Mer?kerbanen och Saltenpendelen. SJ har f?r ?ndam?let bildat dotterbolaget SJ Norge AS. SJ Norge tog ?ver trafiken fr?n norska Vy i juni 2020. Upphandlingen g?ller f?r ?tta ?r med m?jlighet till f?rl?ngning i tv? ?r. Upphandlingen av Trafikkpakke 1 som bland annat omfattar S?rlandsbanen vanns av brittiska Go-Ahead ?r 2018.

Internationell trafik

SJ k?r internationell trafik till Tyskland, Danmark och Norge.

Hamburg

SJ har vunnit upphandlingen om natt?gstrafik Stockholm-Hamburg via K?penhamn och Odense. Trafikstart skedde den 1 september 2022 och trafikeras av natt?g under namnet SJ EuroNight. T?gen trafikeras sedan b?rjan till Berlin under somrarna, men sedan 2023 har det beslutats att trafikens forts?ttning till Berlin skall g? ?ret runt. Detta d? intresset f?r trafiken enligt SJ varit st?rre ?n v?ntat, s?rskilt fr?n tyskt h?ll.

K?penhamn

Enligt t?gplanen k?r SJ varje dag X 2000-avg?ngar Stockholm-K?penhamn, men p? grund av fordonsbrist har SJ under st?rre delen av 2024 st?llt in dessa t?g p? delstr?ckan Malm? - K?penhamn. Prelimin?rt kommer denna inst?llelse att forts?tta ?tminstone till juni 2025. .

SJ hade en Rejsebutik i K?penhamn mellan den 1 februari 2011 och v?ren 2014. Det var den enda butiken utomlands sedan SJ blev aktiebolag.

Den 10 april 2012 upph?rde SJ att k?ra G?teborg-K?penhamn med X 2000-t?g, d? all SJ-trafik p? V?stkustbanan lades ned p? grund av d?lig l?nsamhet. I december 2013 ?terupptog SJ trafiken p? V?stkustbanan. Fr?n 2014 k?rdes X 2000 h?gsommartid hela v?gen fr?n G?teborg till K?penhamn. men efter 2022 har detta inte fortsatt..

Berlin

SJ AB stod bakom den sovvagnstrafik som bedrevs p? linjen Malm?-Berlin, via f?rjan Trelleborg–Sassnitz. Den k?rdes i varje riktning med en f?rbindelse dagligen under sommaren och tre avg?ngar per vecka under resten av ?ret. T?get k?rdes i samarbete med tyska t?goperat?ren GVG och marknadsf?rdes under varum?rket Berlin Night Express (i Tyskland marknadsf?rdes namnet Scandinavia Night Express). Sov- och liggvagnarna i t?get tillh?rde SJ och t?get r?knades som ett EuroNight-t?g. Linjen lades ned 5 november 2011. Linjen ?terstartades v?ren 2012 av Veolia Transport, numera Sn?llt?get.

Trafiken som g?tt p? t?gf?rja flyttades sedan till att g? via ?resundsbron och via Danmark. Sn?llt?get flyttade d?rmed sin trafik till detta och f?rl?ngde trafiken till att g? fr?n Stockholm till Berlin ist?llet f?r bara Malm?. SJ f?rl?ngde fr?n 31 mars 2023 SJ Euronight Stockholm – Hamburg vidare till Berlin under en del av ?ret.

Oslo

?ven Oslo trafikeras av SJ, till/fr?n Stockholm via V?rmlandsbanan. Innan augusti 2015 gick tv? Intercity-t?g per dag och riktning. D?refter b?rjade SJ att k?ra X 2000-t?g mellan Stockholm och Oslo. I december 2016 ut?kades trafiken ytterligare, med SJ 3000-t?g.

Odense

Mellan 10 oktober 2010 och 2 oktober 2011 trafikerade SJ Odense i Danmark. Ett SJ 2000-t?g utgick p? morgonen fr?n Odense via K?penhamn H med destination Stockholm. P? eftermiddagen gick det tillbaka fr?n Stockholm via K?penhamn H till Odense. Efter n?gra ?rs uppeh?ll ?terkom Odense igen bland SJ:s stationer, men denna g?ng inte som slutm?l f?r ett t?g. Ist?llet g?r SJ EuroNight mellan Stockholm och Hamburg samt Berlin dagligen ?ret runt f?rbi Odense och t?gen stannar p? stationen.

Linx (historisk trafik)

Under 2000-talets b?rjan bolagiserade SJ och norska NSB den gr?ns?verskridande trafiken i den skandinaviska huvudstadstriangeln. Linx, som bolaget kom att heta, trafikerade str?ckorna Stockholm-Karlstad-Oslo och Oslo-G?teborg-Malm?-K?penhamn. Huvudkontoret placerades i G?teborg.

Linx k?rde egna X 2000-t?g under varum?rket Linxt?g, samt lokdrivna InterCity-t?g. Trafiken mellan Oslo och G?teborg k?rdes uteslutande med InterCity-t?g, d? denna str?cka inte ?r byggd f?r snabbt?g.

P? grund av d?lig l?nsamhet lades Linx ned vid ?rsskiftet 2004/2005. Str?ckorna Stockholm-Karlstad och G?teborg-Malm? upptogs av SJ. Helgtrafik, senare daglig trafik, k?rdes mellan Karlstad och Oslo.

T?gtyper (fordon)

Lok

• Rc6

Motorvagnar

• X2 (X 2000), 36 st kompletta t?gs?tt
• X40 ("Dubbeld?ckaren"), 42 st
• X55 (SJ 3000), 20 st
• Alstom Zefiro Express, 25 st best?llda f?r leverans 2027
• CAF Civity Nordic, 25 st best?llda f?r leverans 2027

Personvagnar

• 1980-talsvagn
• 1960-talsvagn
• Inhyrda tyska vagnar f?r SJ EuroNight

Se ?ven

• Statens J?rnv?gar (SJ f?re 2001)
• Trafikverket

Vidare l?sning

• Aghult, Kjell (2002). ”SJ-koncernens uppl?sning”. Sp?r (G?vle) 2002,: sid. 24–29 : ill. 0283-6483. ISSN 0283-6483.  Libris 9123468

Externa l?nkar

• Wikimedia Commons har media som r?r SJ.
  Bilder & media
• Officiell webbplats